Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mexico - Förhistoria - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
899
Mexico
900
stympade fyrsidiga pyramider med
trappstegslik-nande sidor. Endast hos mayafolket ha själva
templen bevarats. Vid Cuicuilco i Mexicodalen
finnes en stor pyramid av stympad konisk form,
som anses vara det äldsta kända byggnadsverket.
De ”arkaiska” kulturerna voro ingalunda
primitiva, ty såväl lerkärlstillverkningen som
bearbetningen av sten, ben m. m. var högt utvecklad.
Små lerfigurer visa klädedräkt och prydnader
samt ge även glimtar av religiösa
föreställningar. Vapen och redskap komplettera bilden av
M:s äldsta kända jordbrukande folk. Majsen var
redan då den viktigaste kulturväxten. Någon
successiv utveckling har icke kunnat konstateras.
Kulturerna verka redan fullt utbildade,
försvinna och efterträdas av nya, som ha föga
gemensamt med föregångarna.
De arkaiska kulturerna avlöstes c:a 200 e. Kr.
av en högt utvecklad civilisation. Vid
Teotihua-can uppfördes väldiga byggnadsverk av soltorkat
tegel, klädda med sten och ofta rikt dekorerade
med reliefer. De viktigaste byggnaderna äro
Sol-och Månpyramiderna samt en stor festplats,
omgiven av mäktiga vallar, krönta av
pyramidlik-nande plattformar (se bild 2 och bild 1 å pl.
vid Amerikansk arkeologi). Solpyramidens
volym är ung. 1 mill. m3. Statens etnografiska
museum i Stockholm har utgrävt två omfattande
husruiner, de första arbeten av detta slag, som
utförts i Teotihuacan. Lerkärlstillverkningen stod
högt. Denna kultur dominerade i Mexicodalen och
närliggande trakter till 600—800. Inne i den
väldiga pyramiden i Cholula, som trots svår åverkan
torde vara Forn-Amerikas största byggnadsverk,
finnes en sedermera överbyggd pyramid från
teo-tihuacankulturens tid.
På en svårtillgänglig bergsrygg nära
Cuerna-vaca i staten Morelos ligger Xochicalco. Vilket
folk, som uppfört denna fästningsliknande stad,
är okänt, men den torde vara yngre än
Teotihuacan. Den märkligaste byggnaden, ett litet
tempel, är helt täckt med figurer i relief, som
stilistiskt anknyta till Oaxacas fornkulturer.
Teotihuacan hade förbindelser med maya i
Guatemala. Vägen gick över Oaxaca, där
zapo-tekerna utvecklat en särpräglad kultur. Den är
äldre än Teotihuacans men nådde sin höjdpunkt
vid ung. samma tid. Zapotekernas religiösa
centrum, Monte Albån, började 1931 systematiskt
utforskas. Talrika byggnadsverk och mer än
hundra gravar ha utgrävts och restaurerats.
Gravarna utgöras av välbyggda stenkammare,
prydda med målningar, delvis trol. utförda av
konstnärer från Teotihuacan. Typiska för
zapotekernas keramik äro gravurnor i stiliserad
människo-form. På 1400-talet erövrade mixtekerna Monte
Albån, och i av dem använda zapotekiska gravar
ha anträffats talrika praktfulla föremål av guld,
silver, pärlor, halvädelstenar m. m.
Den andra stora ruinplatsen inom
zapotekom-rådet är Mitla. Byggnaderna utgöras här av
långa längor på låga plattformar kring
fyrkantiga gårdar. Fasaderna och rummens väggar äro
utomordentligt rikt och verkningsfullt
dekorera
de med mosaik av huggna stenar i geometriska
mönster. Zapotekerna ha antingen rönt
påverkan från maya, el. ha båda folken mottagit
impulser från samma håll. Detta eventuella
ut-strålningscentrum skulle ha kunnat vara
olmek-området i s. Veracruz. Här har sedan 1939
egenartade fynd av delvis mycket ålderdomlig
karaktär gjorts. Om mayafolkets fornminnen se Maya,
Chichen Itza, Copån och Palenque.
Totonakerna på atlantkusten mottogo likaledes
impulser från maya men stodo i förbindelse även
med höglandsfolken. De utbildade dock en egen
märklig dekorativ stil. Huvudpyramiden i Tajin
nära Papantla består av sju plattformar med
avtagande storlek, den översta bildande själva
helgedomen. Plattformarna äro dekorerade med
föns-terliknande nischer och rikt profilerade gesimser.
Att främmande inflytande gjorde sig starkt
gällande i n. Yucatän under mayas ”Nya rike” har
länge varit uppenbart. Det har tillskrivits
invandrare från Mexicodalen, ”tolteker”, vilka felaktigt
antagits ha varit teotihuacankulturens bärare.
Sedan denna kultur gått under, övertogs ledningen
av Tula i nuv. staten Hidalgo. Här gjorda fynd
visa, att Tula varit de till Yucatån utflyttade
toltekernas hemort. Efter Tulas undergång på
1000- el. 1100-talet följde en nedgångsperiod,
varunder många stammar kämpade om makten i
Mexicodalen. En av dem, aztekerna, grundade
1325 sin östad Tenochtitlån-Mexico i
Texcoco-sjön, men först ett årh. senare togo de
ledningen och började underlägga sig Centralmexico.
All makt var koncentrerad till ”rikshuvudstaden”.
Till gudarnas ära uppfördes väldiga tempel och
praktfulla palats för härskarna. Allt skövlades,
då spanjorerna efter långvarigt och förbittrat
motstånd erövrade staden 1521. På ruinerna
uppfördes landets nuv. huvudstad, och rika fynd
av stenskulpturer, keramik m. m. ha gjorts och
göras alltjämt vid byggnadsarbeten. Mest
bekant är den s. k. kalenderstenen, ett med
hiero-glyftecken dekorerat block, som väger över 20
ton och som använts i ceremonier, förbundna med
solkulten. I tekniskt avseende nådde aztekerna
långt. Stenskulpturen utmärker sig för kraft
och fantasi. Keramiken, lagbunden i form och
dekor, stod liksom textilier, stenindustri- och
guldsmedsarbeten högt. Tempelruiner från
azte-kisk tid finnas på många platser i och utanför
Mexicodalen. Bland de märkligaste äro den sju
gånger överbyggda vid Tenayuca i stadens
närhet, Tepoztlans välbevarade tempelruin i staten
Morelos samt klipptemplet vid Malinalco i
staten Mexico. Plattformar, trappor, en inre rund
kammare, ormar, örnar och jaguarer ha här med
stor skicklighet uthuggits ur berget. I
Toluca-dalen finnes en stor ruinplats, Calixtlahuaca,
med bl. a. ett rundtempel, vindgudens helgedom.
Dalens bebyggare, matlazinca, underkuvades av
aztekerna kort före den spanska erövringen.
Historia. M:s historia före den spanska
erövringen är ytterst oviss; åtm. två högkulturer,
som tillskrivas indianfolken maya och t o 11
e-kerna, ha föregått den tid, då de krigiska
aztekerna togo makten. Dessa underlade sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
