Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lunds universitet - Lunds universitetsbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
Lunds universitetsbibliotek
148
Lunds universitet.
bara lärare voro historikern Lagerbring, läkaren
Rosén-Rosenblad, teologen Petrus Munck och
matematikern N. Schenmark. De akademiska
förhållandena stelnade dock. Perioden 1789—1825
blev för L. en lysande tid med namn som J.
Lundblad, M. Norberg, M. Fremling, L. P.
Mun-the, A. J. Retzius, A. H. Florman, J. H.
Engel-hart, Esaias Tegnér och C. A. Agardh.
Kanslern L. von Engeström befordrade mycket denna
utveckling. Av lärarna under denna och följande
tid kunna ytterligare nämnas C. P. Hagberg,
Reuterdahl, Thomander, J. Holmbergsson, E. Z.
Munck af Rosenschöld, A. O. Lindfors, N. H.
Sjöborg, Sven Nilsson, C. J. Schlyter, S. Lovén
och E. Fries. Genomgripande förändringar i
förvaltnings- o. a. hänseenden känneteckna först
mitten av 1800-talet; univ. erhöll nya statuter
1852, staten övertog det ekonomiska ansvaret,
den akad. jurisdiktionen upphävdes o. s. v. Även
det vetenskapliga livet utvecklades i högre grad än
någonsin förut, därvid medförande ett
nyrödjande på delvis förut obrukade fält. Ny
univ.-bygg-nad uppfördes 1878—82 (arkitekt: H. Zettervall).
Inst. och samlingar ha sedermera ökats snabbt,
forskarnas verksamhet och rön publiceras i en
särskild skriftserie, L:s årsskrift (sedan 1864), ett
livligt utbyte försiggår med andra
lärdomsinrätt-ningar, både svenska och utländska. — L. hade vt.
1953 82 professorer, fördelade på följ, sätt på
olika fakulteter och sektioner: teol. fakulteten 8,
jur. fakulteten 8, med. fakulteten 22, fil.
fakultetens humanistiska sektion 26, dess
naturvetenskapliga sektion 18; vidare 20 övriga ord.
lärare, 162 docenter, 15 bitr, lärare, 14
universitetslektorer och 4 exercitiemästare. Nuv. rektor är
R. Bergendal. Studentantalet utgjorde vid samma
tid 3,574 (därav 1,137 kvinnliga). Bland saml.
och vetenskapliga inst. må nämnas univ.-bibi., de
medicinska inst. (medicinsk undervisning bedrives
även vid allmänna sjukhuset i Malmö),
Geografiska inst., Historiska museet samt Mynt- och
medalj kabinettet. Konstmuseet, Psykologiska och
Statistiska inst., Astronomiska observatoriet,
Bo
taniska, Fysiska och
Geolo-gisk-mineralogiska inst.,
Kemiska, Limnologiska,
Matematiska och Zoologiska inst.,
Inst. för mekanik och
matematisk fysik, Inst. för
ärftlighetsforskning (med filial i
Svalöv i samarbete med
Sveriges utsädesförening),
Landsmålsarkivet, Inst. för
folklivsforskning
(Folklivs-arkivet) och Arkiv för
dekorativ konst. Bland
vetenskapliga samfund märkas
Fysio-grafiska sällskapet,
Humanistiska vetenskapssamfundet
och Vetenskapssocieteten,
Lunds läkaresällskap,
Filologiska sällskapet, Fahlbeckska
stiftelsen, Sydsvenska
ortnamnssällskapet och
Sydsvenska geografiska
sällskapet. — Litt.: M. Weibull och E. Tegnér, ”L:s
historia 1668—1868” (2 bd, 1868); E. Tegnér,
”L. 1872—1897” (1897); ”Under Lundagårds
kronor” (2 bd, 1918—21); E. Essen-Möller,
”Bidrag till förlossningskonstens och den
obstet-riska undervisningens historia i Skåne” (1943).
”Bidrag till Lunds medicinska fakultets historia”
(1947); J. Lindblom, ”L.” (1948); J. Agrell,
”Nyinrättade professurer inom filosofiska
fakulteten i Lund under 1800-talets första hälft”
(1949); P. örtengren, ”Ur L:s historia. 1.
Kring univ:s byggnads- och markfrågor” (1951).
Lunds universitetsbibliotek kan räkna sin
tillblivelse från 1671, då det gamla domkapitlets
bibi, övergick i univ:s ägo. Detta bibi, innehöll
371 tryckta böcker (nu en sluten saml.) och 15
handskrifter, bland dem de oskattbara ”Liber
daticus lundensis vetustior” och ”Necrologium
lundense”. Ett betydande tillskott erhölls genom
Karl XI :s donation 1683 av E. Figrelius
Gripen-hielms bibi, på nära 6,000 bd, innehållande bl. a.
krigsbyten, som till Sverige hemförts från
Mäh-ren, Böhmen, Polen och Danmark. Egen lokal
av mycket enkla mått erhöll bibi. 1690 i nuv.
Gamla bibliotekshuset, där saml. inrymdes ända
till 1907. 1698 tillerkändes bibi, rätt till
arkivexemplar. Under hela 1700-talet var bibl:s
utveckling mycket ringa. Bland mera
anmärkningsvärda förvärv från denna tid äro att nämna
bibliotekarien G. J. Sommelius’ boksaml. och en
donation av kanslern friherre M. Falkenberg 1780
(1,108 bd). Vid 1800-talets början uppgick bibl:s
bokbestånd till omkr. 20,000 bd, och inst.
började nu gå en raskare utveckling till mötes, icke
minst genom förbättrade ekonomiska
förhållanden. Bland bibl.-cheferna från denna tid äro att
nämna Anders Lidbeck (1799—1829), som med
stor energi arbetade på saml:s ökande och
ordnande. Som det första i Sverige trädde bibi.
(1818) i regelbundna bytesförbindelser med
utländska bibi. Under H. Reuterdahls chefstid
(1838—44) gjordes betydande bokinköp av
litteratur i Tyskland och bildades en särskild svensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
