Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljud - Ljudboj - Ljuddosa - Ljuddämpare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
853
Ljudboj—Ljuddämpare
854
mindre svaga s. k. övertoner. En ton
karakteriseras av dess svängningstal, som
anger tonhöjden, och dess styrka, som beror
av partiklarnas i det 1. fortplantande mediet
amplitud, d. v. s. de sträckor, som partiklarna
under inflytande av ljudstörningen avlägsna sig
från sina jämviktslägen. Som toner uppfattar det
mänskliga örat harmoniska svängningsrörelser
med svängningstal mellan de ungefärliga
gränserna 16 hz och 20,000 hz. Toner med
svängningstal under den nedre tongränsen uppfattas
ej såsom sådana, utan örat kan därvid var för
sig uppfatta de enskilda svängningarna. Det
angivna värdet av den övre tongränsen
gäller för yngre personer. Med ökande ålder
sjunker den övre tongränsen. L. med svängningstal
högre än den övre tongränsen kallas ultraljud.
Detta har på senare tid varit föremål för
intensiv utforskning och fått stor praktisk
användning. Den del av akustiken, som behandlar
ultraljudet, kallas ultraakustik. — L:s
fortplantning från ljudkällan till örat sker genom
periodiska förtätningar och förtunningar, vilka
framskrida i det mellanliggande mediet på samma
sätt som vågorna på en vattenyta, varför man
också talar om ljudvågor. I allm. utgöres
det mellanliggande mediet av luft, men varje
annat elastiskt ämne, gasformigt, flytande el.
fast, kan fortplanta ljudet. Ljudets
fort-plantningshastighet i meter i sekunden
vid o° är i luft 331, väte 1,261, vatten 1,440 och
i järn 5,100.
I ett isotropt ämne, t. ex. en gas, en vätska
och de flesta fasta kroppar, fortplantar sig 1. med
samma hastighet i alla riktningar. Detta är ej
fallet i kristalliniska ämnen samt i åtskilliga
andra fasta kroppar med olikartad textur i olika
riktningar. Så t. ex. går 1. snabbare längs efter
fibrerna i en trädstam än i vinkelrät riktning
mot dessa. L:s fortplantningshastighet
bestämmes experimentellt antingen på direkt el. indirekt
sätt. Det förra sker, när man direkt observerar
den tid 1. behöver för att tillryggalägga en känd
distans, det senare, när man genom iakttagelse av
tonhöjder, våglängder el. dyl. sluter sig till l:s
hastighet. På direkt väg finner man l:s
hastighet i luften t. ex. genom att observera
tidsskillnaden emellan blixten och knallen från en kanon,
som avfyras på ett känt avstånd. L:s hastighet
i luften vid o° är 331 m/sek. och vid varje
temp. proportionell mot kvadratroten ur
absoluta temp. (men oberoende av trycket), så att
hastigheten vid t. ex. + 180 är 340 m/sek. Ett
bekvämt sätt att uppmäta ljudets hastighet
erbjuder Kundts rör (se d. o.).
Ljudets styrka beror främst på
storleken av de i ljudkällan vibrerande delarnas
utslag, deras amplitud; den tilltar med den ljudande
kroppens utsträckning. Härpå grundar sig bruket
av resonansbottnar el. resonanslådor på
stränginstrument. Ljudvibrationer, som uppväckas i
lufttomt rum, kunna ej fortplanta sig därigenom.
L:s styrka beror slutligen av avståndet. I detta
avseende gäller för 1. samma lag som för ljus,
näml, att intensiteten avtager med kvadraten på
avståndet. Denna lag gäller dock endast när 1.
fritt får utbreda sig åt alla sidor i det omgivande
mediet. I vida mindre grad förminskas l:s
styrka, när det tvingas att framgå endast i en
riktning, t. ex. genom en rörledning. — L. undergår
reflexion, när det träffar gränsytan emellan
två medier av olika täthet. Häri ligger orsaken
till eko. Även vid gränsen emellan två
gasformiga ämnen uppkommer reflexion. Vid ojämn
fördelning av vattenånga i större mängd i ett
luftlager uppstår en mängd reflexioner mellan de
otaliga gränsytorna, vilket har till följd, att 1.
försvagas. Emedan vattengasens mängd och
fördelning i atmosfären oupphörligt växla, måste
även det avstånd, till vilket ett givet 1. kan
framtränga, variera från ett tillfälle till ett annat.
Ljudets brytning. Då en Ijudvåg
övergår från ett medium till ett annat, är
förhållandet mellan sinus för infallsvinkeln och sinus för
brytningsvinkeln konstant och lika med
förhållandet mellan fortplantningshastigheten i det första
och det andra mediet. Av två medier kallas det
för akustiskt tätare, i vilket l:s hastighet
är mindre. En bikonvex lins, som består av
en fast kropp el. en vätska, sprider i luft
ljudstrålarna i st. f. att samla dem. Om man
framställer en dylik lins av en gas, vilken som t. ex.
kolsyra är tyngre än luft, så verkar den som en
sam-lingslins. Med en sådan lins kan man i ena fokus
tydligt höra ett ur, som är placerat i den andra.
— Om ett 1. framkallas under vattnet, hör man
mycket litet därav i luften. Och omvänt tränga
ljudvågor, som uppstå i luften, med en mycket
liten bråkdel ned i vattnet. Helt andra
förhållanden inträffa, om ljudvågorna komma från en
kropp, som har ung. samma akustiska täthet som
vattnet. Om man t. ex. stöter till bottnen av en
båt, går en betydlig del av ljudrörelsen över i
vattnet. — L:s interferens kan man
iakttaga hos en anslagen stämgaffel. Håller man en
ljudande stämgaffel intill örat och vrider den runt
dess vertikala axel, blir tonen för var vridning på
45° omväxlande starkare och svagare. — Litt.:
E. H. Barton, ”A text book on sound” (4:e uppl.
1922); W. H. Bragg, ”The world of sound”
(1920); E. Richardson, ”Sound” (4:e uppl.
1947); F. Trendelenburg ”Einführung in die
Akustik” (2:a uppl. 1950).
Ljudboj, se Boj.
Ljuddosa, se Grammofon.
Ljuddämpare. 1) Motortekn., anordning vid
förbränningsmotorer för dämpning särsk. av det
störande ljud, som skulle uppkomma, om
förbränningsgaserna leddes direkt ut i det fria. Vid
4-taktsmotorer kan 1. få formen av en cylinder,
innehållande ett antal perforerade bottnar, där
ljudenergien till största delen förbrukas; härvid
är l:s genomströmningsmotstånd ej kritiskt, enär
avloppsgaserna tvingas ut ur motorn vid
utblås-ningsslaget. Vid 2-taktsmotorer måste man sörja
för att l:s motstånd hålles lågt, så att
fyllnings-graden och därmed motoreffekten ej reduceras
alltför mycket. Vanligt är härvid, att bottnarna
i 1. utformas och kombineras så, att de
tillsammans bilda ett akustiskt lågpass filter. — Nyare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
