Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindström, Sigfrid - Lindväxter - Lin-dådra - Lindås - Lindärva - Lindö - Linea - Linear - Linearritning - Lineartaktik - Linell, Folke - Linemyr, Lina myr, Hörsnemyr - Lineär - Lineär stil - Linfrö - Linfrökakor - Ling, släkt - Ling, 1. Per Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
767
Lindväxter—Lin g
768
vilken även ljuder
återklang i hans språk.
Hans språkliga
virtuositet, som kom honom
till nytta vid hans
många ypperliga
översättningar, fick ett
egenartat, mycket
betecknande uttryck i
”Ramsor” (i K.
Vikrot, ”Rösten, dess
skolning och vård”, 1944).
L. utgav sina skrifter,
i reviderad form, i
”Sagor på vers och
prosa” (1948). — Litt.: I Andersson ”S. L.” (i
Svensk litteraturtidskr., 1939); B. Hallvik,
”Några motiv hos S. L.” (därst., 1948); A. Ahlberg,
”S. L.” (därst, 1950); O. Holmberg, ”S. L.”,
1951-
Lindväxter, Tiliäceae, familj bland
koripeta-lerna med fullständigt fria kronblad och vanl.
talrika ståndare med fyrrummiga knappar.
Frukten är kapsel el. nöt. Hit höra bortåt 400 arter,
flertalet i varma länder växande träd el. buskar.
I Europa finns endast lindsläktet (se d. o.). De
sega bastfibrerna hos många 1. ha teknisk
användning. Betydelse för världsmarknaden har j ute,
som erhålles från två i varma länder odlade
ettåriga arter av släktet Corchorus. Berrya
amomil-la (i Ostindien) lämnar ett värdefullt virke
(trincomaleträ). Sparrmannia africana
odlas i boningsrum.
Lin-dådra, bot., se Camelina.
Lindås, samhälle i Vissefjärda sn i Småland.
Lindärva, sn i Skaraborgs län, Kinnefjärdings
hd, s. ö. om Lidköping; 13,30 km2, 383 inv. (1952).
Odlad slätt, i n. skog och på gränsen i ö.
Brake-lunds sandås. 820 har åker. Egendom: Hålltorp.
Kyrkan av sandsten, huvudsaki. från omkr. 1200.
Ingår i Sävare, L. och Hasslösa pastorat i Skara
stift, Domprosteriet. Tillhör storkommunen
Vinninga.
Lindö, egendom i Runtuna sn,
Södermanlands län, vackert beläget mellan Kappstasjön
och Eknaren, 17 km n. om Nyköping; 476 har,
därav 225 åker. Gården, som fordom hette
Öja, tillhör sedan 1922 greve H. v. Rosen.
Linea, lat., linje, rad, streck.
Lineär, linjeformig.
Linearritning, den art av teckning, varvid
linjal och cirkelbestick utgöra de viktigaste
hjälpmedlen. L. omfattar 1) geometrisk
kon-struktionsritning, som behandlar
konstruktioner i planet, ss. uppritning av rät- och
krokliniga figurer, ytmönster, skala, kägelsnitt
o. dyl., samt 2) projektionsritning.
Lineartaktik, se Linje 3).
Line’ll, Folke Sigvard, patolog (f. 1913 4/e),
med. lic. 1941, med. dr 1947, doc. i patologi s. å.,
prosektor 1948, prof, i allmän patologi och
patologisk anatomi 1953, allt vid Lunds univ. L.
har utg. ett flertal skrifter inom patologien.
Linemyr, Lina myr, även kallad H ö r
s-n e m y r, belägen i Hörsne, Gothems och
Vall
stena socknar på ö. Gotland, var öns sista stora
slåttermyr; ursprunglig areal c:a 920 har. L.
utdikades 1947—48 efter 10 års fåfänga försök att
bevara den. L. var känd som ett av landets
rikaste fågelområden med över 100 häckande arter
i myren och dess närmaste omgivningar, t. ex.
rödspov och svarttärna. Vid den senaste
utdik-ningen, som dock icke var fullständig, torrlädes
träsken, och förutsättningarna för fågellivet
för-svunno till största delen. — Litt.: G. Lundqvist,
”Beskrivning till kartbladet Slite” (SGU, Ser. Aa,
nr 169, 1928); R. Semander, ”Lina myr” (i
”Geologiska fören:s i Stockholm förhandi.”, 61, 1939).
Lineär kallas en form el. relation av första
graden, alltså t. ex. ax + by + cz + d, 2x + 33/
= 5, där x, y, z äro variabler. I den plana
analytiska geometrien framställer näml, en
första-gradsekvation en rät linj e.
Lineär stil, mus., en av den österrikiske
musikteoretikern Ernst Kurth präglad term för den
kontrapunktiska (polyfona) stilart, i vilken
stämmornas självständiga rörelse betonas i högre grad
än den ackordiska samklangen el. harmoniska
utvecklingen.
Linfrö, se Lin.
Linfrökakor, den återstod av växtämnen, som
fås vid pressning av linolja ur linfrö; innehålla
vanl. 8—-9% fet olja och upp till 30%
äggviteämnen; omtyckt fodermedel för ungdjur,
gödboskap och får. — Linfrömjöl är finkrossade
L, som säckats för att minska spill vid
transporter.
Ling, släkt, urspr. från Linneryds socken
(Småland).
1) Per Henrik L., skald, den svenska
gymnastikens fader (1776 15/n—1839 3/s), född i
S. Ljunga sn i Småland. L. blev akad.
medborgare vid univ. i Lund 1793 men lämnade univ.
redan vid årets slut och kom i juni 1795 till
Stockholm, där han studerade moderna språk och
meddelade privatlektioner. Han hade även
anställning vid Stockholms revisionskontor (från
1796). Fr. o. m. sommaren 1799 finna vi honom
i Köpenhamn. Här gjorde han bekantskap med
Franz Nachtegalls gymnastiska övningar och
Oehlenschlägers litterära göticism.
Efter sin återkomst till Lund 1804 utvecklade
L. en livlig poetisk verksamhet. Han slog
igenom med ”Gylfe” (i Lyceum 1810), en
episk-lyrisk dikt. Framgången lockade honom att
utvidga dikten till ett stort allegoriskt epos med
de nordiska gudarna insatta i ett pseudoklassiskt
gudamaskineri. Verket blev aldrig fullbordat; L.,
som älskade litterära jätteuppgifter, kastade sig
i stället över ett nytt episkt ämne, ”Asarne” (1816
—33). L. skrev vidare en rad historiska
skådespel (”Agne”, 1812, ”Den heliga Birgitta”, 1818,
m. fl.) och utarbetade ännu ett stort epos,
”Tir-fing” (1836), som behandlade episoden om
Hjalmar och Ingeborg i Hervararsagan. L. hör
genom sin läggning mera till 1700-talet än
1800-talet. Hans diktning är sentimental och
kraftgenial på samma gång. Han var olycklig nog att
bita sig fast i episka och dramatiska uppgifter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
