Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - lavettage el. lavett - Lavin, snöskred - Lavisse, Ernest - Lawn-tennis - Lavoar - lavoisier, Antoine Laurent - Lavra, Laura - Lavreince - Lawrence - Lawrence, Saint - Lawrence, David Herbert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
483
Lavin—Lawrence
484
Fig. 5. Hjullavett med eldrörsrekyl (elastiskt lavettage).
ha vanl. ett slags pivålavettage, som i
eldställning vilar på 3 el. 4 i marken förankrade
balkar och som medger sidriktning horisonten runt.
För att pjäsen skall stå stilla vid skottlossning,
Fig. 6. Höjdriktinrättningar: t. v. dubbel riktskruv,
t. h. kuggbåge.
måste eldröret glida tillbaka (rekylera) inom
lavetten, rekylrörelsen hejdas och eldröret återföras
till skjutläge av en på 1. anbragt
rekylhäm-inrättning (se Rekyl).
Fig. 7. Principen för enkel och delad svans. Pjäsen
stabil för ett sidriktfält inom lavetten av 50—8° vid
enkel svans (t. v.) och 50°—6o° vid delad svans (t. h.).
Lavin, snöskred, en från branta
bergsluttningar nedstörtande snömassa.
Lavisse [lavi’s], E r n e s t, fransk historiker
(1842—1922), prof, vid Sorbonne i
medeltidshistoria 1882, i modern historia 1888, medlem
av Franska akad. (1892). L. utgav allmänt
spridda läroböcker i historia. I sin historiska
uppfattning stod han under intryck av händelserna 1870
—71 och lät sitt bedömande påtagligt influeras
av nationella antipatier, särskilt i de arbeten,
vari han behandlade tysk, speciellt preussisk
historia: ”Trois empereurs d’Allemagne” (1888),
”La jeunesse du grand Frédéric” (1891), ”Le
grand Frédéric avant 1’avènement” (1893) m. fl.
Tills, m. A. Rambaud redigerade L. det stora
samlingsverket ”Histoire générale du IV:e siècle
å nos jours” (12 bd, 1893—1901). Under
direktion av L. ensam utkom ”Histoire de France
depuis 1’origine jusqu’å la révolution” (9 dubbel
-bd, 1900—08). L. ledde utgivningen av
samlings-verket ”Histoire de France contemporaine”
(1920—22).
Lawn-tennis [lån-], se Tennis.
Lavoär, tvättställ; dets. som kommod.
Lavoisier [lavcoazje’], A n t o i n e L a u r e n t,
fransk kemist (1743—94). L. betraktas som den
moderna kemins grundläggare; han har blivit
banbrytare inom kemin genom att i sina
experimentella och teoretiska arbeten konsekvent och
med logisk skärpa tillämpa kvantitativa
synpunkter. L:s viktigaste insats är den nya
förbrän-ningsteori, varmed han trädde i opposition mot
den härskande flogistonteorien. Ehuru det redan
tidigare i enstaka fall var bekant, att kroppar
vid förbränning erfara en viktökning, var det
först L., som påvisade allmängiltigheten härav
och dess oförenlighet
med flogistonteorien.
Den samtidigt gjorda
upptäckten av syre
genom Priestley o. a. och
av luftens
sammansättning var också
avgörande för L:s
för-bränningsteori, enl.
vilken förbränningen
är en oxidation, d. v. s.
bildningen av en
förening av det
brinnande ämnet och syre.
L. har också visat,
hur de organiska
ämnena äro sammansatta och att andningen är
förenad med en förbränningsprocess — L var
även verksam vid lösningen av praktiska
uppgifter, han förbättrade den franska
kruttillverkningen och var led. av meterkommissionen. Hans
samlade verk utgåvos i 6 bd 1864—93. — L., som
till sitt borgerliga yrke var generalförpaktare,
ställdes 1794 jämte sina ämbetsbröder inför
na-tionalkonventets domstol, anklagad för missbruk
av sitt ämbete. Efter en summarisk rättegång
avrättades han på samma gång som de Övriga
generalförpaktarna.
Lavra, Lau’ra, grek., gränd, hål väg; i
ortodoxa kyrkan kloster, där munkarna leva i skilda
celler. L. finnas bl. a. på Athos.
Lavreince [lavrå’s], fr., Lafrensen (se d o.).
Lawrence [låTans], stad i n. ö.
Massachusetts, U.S.A., vid Merrimac River; 81,000 inv.
En av världens största ylleindustriorter.
Lawrence, Saint [sant lå’rans], flod i
Nordamerika, se Saint Lawrence.
Lawrence [lå’rans], David Herbert,
engelsk författare (1885—1930). L. föddes i
Eastwood, en gruvstad i Nottinghamshire. Fadern
var en livsglad kolbrytare, modern, som hade
verkat som lärarinna före giftermålet, var
religiöst och filosofiskt intresserad. Av de omaka
föräldrarna fäste sig L. tidigt vid modern, och
deras förhållande fick en starkt erotisk färgning,
vilket kom att återverka på L:s relationer till
andra människor och på hans författarskap. 1903
—05 studerade han vid univ. i Nottingham och
var sedan lärov.-lärare i londonförstaden Croydon
till 1911, då en lungattack tvang honom att lämna
skolarbetet. Moderns bortgång 1910 hade träffat
honom hårt. 1911 fick han förläggare till sin
första roman, ”The white peacock”, där han
anslog det tema, som han skulle variera gång på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
