- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 13. Kufstein - Longör /
293-294

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laholm - Laholmsbukten - Laholms kontrakt - Laholms kraftverk - Laholms landskommun - Lahore - La Hougue el. La Hogue

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

293

Laholmsbukten— La Hougue

294

seth. Vid Stortorget ligger
det vackra, 1794 uppförda
och 1941-—42 invändigt
restaurerade rådhuset. På
Stortorget står ”Lagafontänen”,
av John Lundqvist (1933).
Gruppen ”Badande barn” av
Stig Blomberg (1940) är
placerad vid Lagan vid n.
infarten till staden. Vidare
märkas ”Riddar spelet” med
klockspel på rådhusets s.
gavel (1942) till minne av
freden i L. 1278, den lilla
trädgården med en marmorbrunn
vid rådhusets v. sida (1945)
och brunnen ”Staffan
stalle-dräng” (1947) på Gamleby
torg, samtliga av Stig
Blomberg. I en park vid
järnvägen restes 1948 ett
monument (av John
Lund

qvist) över bondeledaren Carl Ifvarsson,
som var född i Våxtorp, s. ö. om L. L. har
sjukstuga, vårdhem för kroniskt sjuka,
samreal-skola och två dagliga tidn., Sydhalland och
Laholms Tidn., samt bildar tills, m. L:s
landsförsamling ett pastorat i Laholms kontrakt,
Göteborgs stift. — Litt.: O. Sjunneson, ”L.” (i
”Sveriges städer”, 3, 1918).

Laholmsbukten, bred inbuktning av Kattegatt
i s. Halland mellan Tylösand och Hovs hallar.
Djupet i L. är synnerligen jämnt, c:a 15 m.

Laholms kontrakt i Göteborgs stift omfattar
Höks och Tönnersjö härader (utom en del av
Oskarströms köping) samt staden Laholm i
Hallands län. 11 pastorat: Breared; Enslöv;
Snöstorp och Trönninge; Eldsberga och Tönnersjö;
Laholms stads- och landsförsamlingar; Veinge
och Tjärby; Knäred; Ränneslöv och Ysby; ö.
Karup och Skummeslöv; Hasslöv och Våxtorp
samt Hishult.

Laholms kraftverk, i Lagans nedersta fall,
vid Laholm; ägare Sydsvenska kraft-ab., som
arrenderar fallet av staten. L. byggdes 1930
—32 med en kaplanturbin om 11,800 kW,
fallhöjd c:a 8 m.

Laholms landskommun i Halland, Höks hd,
ingår i Laholms stads- och landsförsamlingars
pastorat i Laholms kontrakt av Göteborgs stift,
vid nedre Lagan; 74,36 km2, 1,905 inv. (1952).
L. är mest slättbygd; i v. vid Laholmsbukten
finnas skogsplanterade flygsands fält. 4,705 har
åker. Vid kusten ligger Mellbystrands
havsbad. Egendomar: Säbyholm, Bonnarp och
Laholms kungsgård (båda statens). Förs,
begagnar stadens kyrka; ett kapell finns i Skogaby.
Utgör kommunen L., i Hallands s. domsaga.

Lahore [eng. utt. lahå’], huvudstad i
Väst-Punjab, Pakistan, vid Indus biflod Ravi; 671,659
inv. (1941). Härjat under mongolexpansionen,
Timur och Babur, nådde L. under
stormogulväl-det en lysande utveckling och blev då en av
Indiens största städer. Med stormogulväldets för-

Stortorget i Laholm. T. v. rådhuset; mitt på bilden Lagafontänen.

fall efter Aurangzeb inträdde för L. en bråd
dekadensperiod, som avlöstes av en ny
blomst-ringsperiod, då det av Ranjit Singh gjordes till
sikhernas huvudstad (1798). 1846 erövrades L.
av engelsmännen och blev 1849 huvudstad i
Pun-jab; det har snabbt utvecklat sig till huvudorten
i n. v. Indien. — Från stormogultiden återstå
bl. a. den av Aurangzeb 1633—80 byggda moskén
Badschahi el. Djama Masdjid samt Djahangirs
palats Khwabgah (”det slumrande palatset”);
utanför staden ligga vid Schalamar Schah
Dja-hans berömda trädgårdar. Av sikharkitektur
märkes främst Ranjit Singhs mausoleum. — L.
är en viktig handelsstad och järnvägsknut på
linjen Calcutta—Peshawar. Dess berömda
konstindustri (guld- och silversnodder, siden och
mattor) håller på att avlösas av stora
bomullsspinnerier o. a. modern fabriksindustri. Stora
järnvägsverkstäder. L. har univ., grundat 1882,
konstakad., veterinärinst. o. a. högre läroanstalter.
Stort museum.

La Hougue [la o’g] el. La Hogue, udde
vid halvön Sotentins ö. kust, n. v. Frankrike. Här

Lahore.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffm/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free