- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 13. Kufstein - Longör /
269-270

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagercrantz, 1. Carl Otto - Lagercrantz, 2. Herman - Lagercrantz, 3. Otto - Lagercrantz, 4. Gustaf - Lagercrantz, 5. Olof - Lagercrona, Anders - Lagerfelt, Axel - Lagerföljd - Lagergren, Claes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

269

Lager crona—Lagergren

270

i) Carl Otto L., politiker (1683—1746).
Han gick officersbanan och var med i större
delen av stora nordiska kriget samt några år i
utländsk tjänst i spanska tronföljdskriget. I
riks-dagspolitiken deltog L. från 1734 som ivrig hatt.
1738—39 ledde han riksdagens mest aktivistiska
officerskrets, den s. k. Lagercrantzska frikåren,
och vid 1740—41 års krigsförberedelser tillhörde
han den innersta cirkeln. I fälttåget i Finland
deltog han med utmärkelse som överste. Efter
nederlaget och sedan tronfölj dsfrågan
aktualiserats genom Ulrika Eleonoras död, framträdde
L. som huvudman för den holsteinska
tronföljdens anhängare inom armén och upptog, då han
sänts till Ryssland för att underhandla om fred,
utan bemyndigande vidlyftiga underhandlingar om
hertig Karl Peter Ulriks tronkandidatur. Denna
officerspolitik ådrog L. arrestering och
anklagelse inför en kommission. Han blev småningom
frikänd.

2) Herman Ludvig Fabian L., industriman,
diplomat (1859—1945), ägnade sig urspr. åt
officersbanan men lämnade denna redan 1889 och
ägnade sig en följd av
år åt
Frälsningsarméns sociala
hjälparbete i Stockholm. Som
överste i
Frälsningsarmén sändes han av
dennas högsta ledning
1896 till Indien för
att organisera
grundandet av smärre
jord-brukskolonier för de
lägre
befolkningsskikten men angreps av
tyfus och
återvände till Sverige. 1899
inköpte han Virsbo

bruk och inledde därmed en framgångsrik bana
som industriman och ekonom; han var bl. a.
ordf, i styrelsen för Ferna bruks ab.,
Gimo-österby bruks ab. och Munktells mekaniska
verkstads ab. samt var 1911—35 ordf, i Sveriges
allmänna exportförening. 1907—10 var han
Sveriges envoyé i Washington, dit han under 1 :a
världskriget sändes för särskilt uppdrag 1917.
1944 utgav L. memoarverket ”1 skilda världar”.

3) Carl Otto L., filolog (1868—1938), fil. dr
i Uppsala 1898, doc. i grekiska där s. å., i
Göteborg 1907, prof, där 1913, i Uppsala 1919—33,
univ:s prorektor 1923—32, rektor 1932—33. Bland
L:s skrifter, som utmärka sig för stort
skarpsinne och grundlig lärdom, märkas, förutom
dok-torsavh. ”Zur griechischen Lautgeschichte”, den
lexikologiska och begreppshistoriska studien
”Ele-mentum”, en uppl. med utförlig, saklig kommentar
av en i Vitterhetsakad. befintlig papyrus av
kemiskt innehåll (”Papyrus graecus holmiensis”,
1913), ”Euripides Hippolytos” (1922) samt talrika
art. i Pauly-Wissowas ”Realenzyklopädie”.

4) Claes Gustaf L., brorson till L. 2),
bankman (f. 1879 5/s), fil. kand. 1902, hovrättsexamen
1905, sekr. i Bankinspektionen 1912, led. av
Folk-hushållningskommissionen 1917, försäkringsråd

1917—19, dir. i Stockholms
inteckningsgaranti-ab. 1918—44, överrevisor vid Statens järnvägar
1921—49, led. av 1932 års
banklagstiftningskom-mitté, fullmäktig för folkpensionsfonden 1934
—52. L. har som styrelseled. i Centralförbundet
för socialt arbete gjort en betydelsefull insats i
den sociala hjälpverksamheten.

5) Olof Gustaf Hugo L., författare (f. 1911
10/s), fil. lic. i litteraturhistoria 1941, fil. dr 1951.
Redan vid debuten med diktsaml. ”Den döda
fågeln” (1935) framstod L. som en traditionalist
med anslag från gustaviansk lyrik och
sekelskiftet 1900 med dess klangfulla, formfulländade
diktning. Dessa ideal göra sig också tydligt
märkbara i de följ, diktsaml., ”Den enda
sommaren” (1937) och ”Dikter från mossen” (1943).
Essäsaml. ”Fågelropet ur dimman” (1947)
ansluter sig med sin sensibla, formellt strama
behandling av natur och människor till hans lyrik.
Romanen ”Trudi” (1939) är en intim kvinnostudie.
L. har även verkat som kritiker. Han är från
1951 chef för kulturavd. i Dagens Nyheter. Som
litteraturhistoriker har han sysslat med Karlfeldc
(”Jungfrun och demonerna”, 1938) och Agnes v.
Krusenstjerna (monografi, gradualavh., 1951).
Han har utg. ”Möten med bibeln” (1941),
”Karin Boye. Minnen och studier” (1942; tills, m.
M. Abenius) och en rad antologier.

Lagercrona, Anders, frih., militär (omkr.
1660—1739). Han blev 1675 fänrik och 1700
överstelöjtnant vid samt 1702 överste och chef
för Västerbottens reg:te, deltog i Karl XI :s krig,
tjänstgjorde från 1700 som generaladjutant hos
Karl XII, anlitades mycket vid indrivning av
kontributioner, blev 1704 generalmajor av
infanteriet och 1705 frih. Då svenska armén sept.
1708 skulle övergå skogsområdet mellan Litauen
och Severien, fick L. i uppdrag att med
avantgardet skynda i förväg och besätta Mglin och
Potjep men tog på ett huvudlöst sätt miste om
vägen, varigenom ryssarna kommo före och
armén måste taga en sydligare väg. L. lät även
ryssarna besätta den viktiga staden Starodub.
Efter Poltava följde han Karl XII till Turkiet.
I Bender föll han i onåd, avreste jan. 1711 till
Sverige och kom aldrig mera i krigstjänst.

Lagerfelt, Gustaf Axel Emanuel, frih.,
militär (f. 1877 25/s), officer vid Svea art.-reg.
1897, major vid Generalstaben 1918, överste 1926,
chef för Bodens art.-reg. 1930, kommendant i
Bodens fästning 1933, generalmajor 1936, avsked
1937. L. var chef för Art.- och ingenjörhögsk.
1922—30. Han har utg. ”Lärobok i artilleri” (2
bd, 1916—17).

Lagerföljd, geol., se Lager.

Lagergren, Claes Erik Filip (Frans Joseph
Leo), påvlig markis, memoarförfattare (1853—
1930). Född i Närke, där fadern innehade
gården Hammar, Askers sn, vistades L. under
1870-talets senare hälft i Frankrike, Spanien och
Italien för att erhålla merkantil utbildning
(vinhandel), övergick i Rom 1880 till katolicismen,
blev 1884 kabinettskammarherre hos påven Leo
XIII och erhöll 1889 ärftlig påvlig
markisvärdighet. L. inköpte 1890 Tyresö egendom. Slot-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffm/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free