Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvadratdecimeter - Kvadratfot - Kvadratisk form - Kvadratkilometer - Kvadratmeter - Kvadratmetoden - Kvadratmil - Kvadratmillimeter - Kvadratmått - Kvadratrot - Kvadrattal - Kvadratur - Kvadrera - Kvadrillion - Kvadruppelallians - Kvænangen - Kvagga - Kvalificera - Kvalificerad - Kvalificeringsmatch (kvalmatch) - Kvalifikation - Kvalitativ - Kvalitet - Kvallskog - Kvalster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
Kvadratdecimeter—K valster
72
Kvadratdecimeter, förk. dm2 el. kvdm, ytmått
inom metersystemet = i/ioo m2 = 100 cm2.
Kvadratfot, se Ytmått.
Kvadratisk form kallas varje helt homogent
uttryck, där varje term med avseende på de
föränderliga storheterna är av andra graden.
Varje k. av två föränderliga storheter, x och y,
kan alltså skrivas ax2+bxy + cy2. Teoriens
systematiska utbildning är väsentligen ett verk av
1800-talets matematiker, särskilt Gauss,
Weierstrass och Kronecker.
Kvadratkilometer, förk. km2 el. kvkm, ytmått
inom metersystemet = i/ioo kvadratmil = 100
har = 10,000 ar = i,000,000 m2.
Kvadratmeter, förk. m2 el. kvm, enhet för
ytmått inom metersystemet = i/ioo ar = 100
dm2 = 11,344 kvadratfot.
Kvadratmetoden, matem., se Minsta
kvadratmetoden.
Kvadratmil, förk. kvmil, ytmått inom
metersystemet = 100 km2 = 10,000 har.
Kvadratmillimeter, förk. mm2 el. kvmm,
ytmått inom metersystemet = i/ioo cm2.
Kvadratmått, se Ytmått.
Kvadratrot till en given storhet kallas en
storhet, vars 2:a dignitet är lika med den givna
storheten. K. ur a tecknas \/a. Till varje
storhet finnas två k., vilka äro numeriskt lika men
till tecknet motsatta; så äro t. ex. k. ur 4
antingen + 2 el. —2. K. ur positiva storheter äro
båda reella, de ur negativa storheter åter båda
imaginära. Då man talar om k. ur ett positivt
t a 1 utan vidare tillägg, förstår man därmed
vanl. den positiva k. För bestämmande av sådana
k. finnas särskilda metoder. Kan roten ej exakt
bestämmas, användas ofta approximationsformler.
Den enklaste av dessa formler (använd redan av
grekerna) är
h
\Za2 + b = ad ,
v_____________2a
då a2+b är det givna talet och a2 det närmast
lägre kvadrattalet. Denna formel ger ett för
stort värde på k., men felet, som lätt kan
uppskattas, är mindre, ju mindre b är i förhållande
till a. Kvadratrotsutdragning kan ske även
medelst logaritmer.
Kvadrattal kallas i allm. varje tal, vars
kvadratrot kan exakt bestämmas; i inskränkt och
vanlig mening förstår man därmed ett så
beskaffat helt tal. K. äro således i ordning 1,
4, 9, 16, 25, o. s. v.
Kvadratur (lat. quadratüra, förvandling till
kvadrat). 1) (Mat.) Den operation, varigenom
ytan av en kroklinig figur el. en solid figurs
buktiga yta bestämmes. — I äldre arbeten
förekommer ordet k. ofta liktydigt med integration.
Om cirkelns kvadratur se d. o. — 2)
(Astron.) Se Aspekt 2).
Kvadrèra. 1) Uppdela i fyrkanter. — 2) (Mat.)
Upphöja ett algebraiskt uttryck i kvadrat, d. v. s.
multiplicera det med sig självt.
Kvadrilliön, 4:e digniteten av en million (tal,
skrivet med en etta och 24 nollor). I U.S.A. och
Frankrike är en k. = en million milliarder (en
etta med 15 nollor).
Kvadru’ppelallians (av lat. qua’druplus,
fyrfal-dig), allians mellan fyra stater. Den mest
bekanta k. är den, som, riktad mot Spanien, 2 aug.
1718 slöts i London mellan Storbritannien, Frank
rike och Österrike under förutsättning av
Nederländernas biträde.
Kvænangen, fjord i Troms fylke, n. Norge;
c:a 45 km lång och längst ut c:a 13 km bred;
skjuter från Lopphavet in i fjällmassan mot s. ö.
S. v. om K. ligga de c:a 1,000 m höga
Kvæ-nangstindene.
K vagga, 200I., se Hästdjuren, sp. 743.
Kvalificera (av lat. quälis, sådan som, och
fa’cere, göra), ange någots beskaffenhet; göra
lämplig, förklara behörig.
Kvalificerad, lämplig, behörig; brukas bl. a.
som sportterm för att beteckna, att en
tävlings-deltagare uppfyller de för deltagandet gällande
villkoren. — Kvalificerad majoritet,
se Majoritet. — Kvalificerat brott,
förbrytelse, som begåtts under försvårande
omständigheter. — Kvalificerat
frihetsstraff, med skärpningar förbundet
fängelsestraff.
Kvalificéringsmatch (kortform:
kvalmatch), sportv., särsk. om seriematcher mellan
tätlagen inom en division för uppflyttning till
högre division i fotboll m. fl. bollspel.
Kvalifikation, lämplighet, behörighet.
Kvalitativ [el. kva’-], som avser art el. värde.
Kvalitet, egenskap, sort; ”godhet”. — Den
traditionella logiken indelar omdömena med
hänsyn till kvaliteten i affirmativa (t. ex. A är B)
och negativa (t. ex. A är icke B).
Kvallskog, skog, som uppvuxit mycket
hastigt, varigenom ärsringarna blivit breda och
virket löst.
K valster, Acanna, ordning inom
spindeldjurens klass, små (sällan centimeterlånga),
primitivt byggda djur. Kroppen är oledad, vanl.
avrundad; ögon, hjärta och andningsorgan saknas
ofta, benen äro oftast väl utvecklade, mundelar
sugande el. bitande, mandibler sax-, klo- el.
borstformade; känselorganen äro palper. K. andas
genom huden el. trakéer. Fortplantning sker
genom ägg; larvstadierna äro ofta flera, och
larverna likna i regel föräldrarna. K:s levnadssätt
är ofta snyltande. Efter andningsorganens
beskaffenhet kan följande system uppställas:
1) Atracheata andas genom huden. Om
skabbdjuret se Skabbkvalster. Ostoret, Tyroglyphus,
gråglänsande av omkr. 0,4 mm längd, har bitande
mundelar och snyltar på matvaror. Öm
gallkval-ster se d. o. — 2) Prostigmata ha trakémynningar
(stigmata) ovanför munöppningen.
Sammetskval-ster (Trombididae) ha skaf tade ögon, klolika
mandibler, äro livliga, vanl. grannröda rovdjur,
vilkas larver parasitera även på människor och
orsaka svåra utslag. Vattenkvalster (se d. o.) stå
nära föreg. Spinnkvalster (Tetranychidae),
gulgröna, 0,5 mm långa, suga växtsafter. — 3)
Meta-stigmata ha stigmer ovantill på framkroppens
sidor. Oribatidae ha benhårt, ofta fint skulpterat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
