Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritiskt tillstånd - Kritiskt tryck - Kritiskt varvtal - Kritisk ålder - Kritkalk - Kriton - Kritsystemet, kritformationen - Krivoj Rog - Krk - Krnov - Kroasera - Kroater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
859 Kritiskt tryck—Kroater 860
upptill till h. på fig., vilka representera
luftiso-termer för temp. över rumstemp. och
tillnärmelsevis ha formen av liksidiga hyperbler. Den
förste, som undersökte k., var Cagniard de la
Tour (1822). Sedermera har det studerats och
metoder för bestämning av kritiska data
utvecklats framför allt av Andrews, Nadeshdin, Cailletet
och Colardeau, Kamerlingh Onnes m. fl.
Kritiskt tryck, fys., det högsta tryck, varunder
ett ämne kan existera i form av mättad ånga (se
Kritiskt tillstånd).
Kritiskt varvtal hos axlar el. hos dynamiskt
obalanserade maskiner kallas det varvtal, vid
vilket systemet råkar i mer el. mindre häftiga
vibrationer genom att resonans uppträder.
Kritisk ålder, populär benämning på
åldersperioden omkring 50 år, särsk. hos kvinnan
(kli-makterium, se d. o.).
Kritkalk, under kritperioden avlagrad
kalksten.
Kri’ton, en av Sokrates’ hängivnaste vänner
och lärjungar. Platon har med hans namn
uppkallat en av sina mest lästa dialoger. I denna
tillbakavisar Sokrates med filosofisk argumentation
K:s välmenta erbjudande att med sina pekuniära
resurser bereda honom tillfälle till flykt ur
fängelset.
Kritsystemet, kritformationen, det
yngsta av de mesozoiska systemen, har fått sitt
namn av bergarten krita. I k. förekomma av
marina bildningar huvudsaki. kalkstenar av olika
slag. Limniska och terrestra bildningar äro
sällsynta i Europa, men i Nordamerika finnas dylika
i stor utsträckning. Vid mitten av kritperioden
började en vidsträckt transgression av
världshavet, som sträckte sig över såväl hela
Mellaneuropa som stora delar av Nordamerika. Under
kritperioden ägde så gott som ingen
bergskedje-bildning rum på ö. halvklotet; i v. däremot
bildades mot periodens slut bergskedjorna längs
Stilla havets kust. Den vulkaniska verksamheten
var obetydlig. — Inom den äldre delen av k. har
floran samma prägel som i jurasystemet;
ormbunkar, cykadéer, ginkgoträd förhärska,
barrträden vinna alltmer i betydelse, men i den övre
delen av k. uppträda dikotyledona
(tvåhjärtbla-diga) växter i stor mängd (popplar, lönnar,
fikonträd m. fl.). — K:s fauna är mycket rik och
omväxlande. Foraminiferer förekomma i stor
mängd och ha liksom kokkoliter i hög grad
bidragit till bildandet av såväl skrivkritan som
andra kalkstenar. Spongier äro mycket talrika.
Korallerna äro i allm. sällsynta, likaså
hårstjär-nor och sjöstjärnor, medan sjöborrarna
förekomma synnerligen talrikt. Mossdjuren äro i övre
kritan rikt företrädda, ställvis bergartsbildande,
och armfotingarna förekomma ganska allmänt.
Musslor finnas i stor mängd, och särskilt märkas
rudister, vilka äro karakteristiska för de
sydligare kritområdena. Snäckorna äro däremot mindre
talrika. Av huvudfotingarna äro två viktiga
grupper, belemnitema och ammoniterna, stadda i
utdöende och leva ej över i tertiärperioden. Av
släktet Nautilus fortleva några arter. Fiskfaunan
undergår en stor förändring, i det att hajar och
emalj fjälliga fiskar (ganoider) nu avtaga i
betydelse och ersättas av benfiskar. Reptilierna äro
väl representerade med både havsdjur
(mosa-saurier, iktyosaurier och plesiosaurier), landdjur
(dinosaurier) och flygödlor. Alla dessa grupper
dö dock ut vid kritperiodens slut. Fåglar
finnas såväl av karinater (Ichthyornis) som av
ratiter (Hesperornis). I Nordamerikas krita ha
påträffats enstaka tänder av däggdjur, som
hänförts till pungdjur. — I Europa indelas k. på
följ, sätt: 1) neokom (efter Neuchåtel), 2) gault
(engelskt lokalnamn), 3) cenoman (efter Le Mans),
4) turon (efter Tours), 5) senon (efter Sens) och
6) danien (efter Danmark). Avd. 1 och 2 räknas
som nedre kritan och 3—6 som övre kritan. Vid
denna gräns mellan nedre och övre krita ägde
den stora transgressionen rum (se ovan). Havet
hade då större utsträckning än vad man känner
från någon av de övriga geologiska perioderna.
— Kritbildningarna representeras i Skåne och
Danmark (med undantag för Bornholm, se nedan)
främst av senon och danien. I Skåne urskiljas
med vissa belemniter som ledfossil i övre senon
två zoner, mucronatazonen (med Belemnitella
mu-cronata) och mammillatuszonen (med
Actinocamax mammillatus) samt i undre senon två zoner,
granulatuzonen (med Actinocamax granulatus)
och wesphalicuszonen (med Actinocamax
west-phalicus). I cenomantiden har havet brutit in över
s. Sverige. Kritavlagringar finnas fast anstående
i Skåne, Blekinge och Halland. På Bornholm
finnas delar av cenoman, turon och senon
representerade. Danien är i Danmarks och Skåne
utbildat som kokkolitkalk (Saltholmskalk och
”blege-kridt”), bryozokalk och korallkalk. —
Nordamerikas krita innehåller såväl marina som terrestra
bildningar. De senare ha rikliga lämningar av
saurier, t. ex. Morrisonformationen i Colorado
med de jättelika dinosaurierna Atlantosaurus,
Di-plodocus m. fl., Niobraraformationen med
mosa-saurier, flygödlor (Pteranodon) och fåglar
(Hes-perornis och Ichthyornis) och
Laramieformatio-nen med det egendomliga släktet Triceratops (se
Skräcködlor).
Krivoj Rog [krjivå’j rå’k], ukrain. Kryvyj
Rig (Rih), gruv- och industristad i
Dnjeprope-trovskområdet, Ukraina, vid Saksagans inflöde i
Ingulets, en biflod till Dnjepr; 198,000 inv. K. är
centrum i Sovjetunionens rikaste
järnmalmsdi-strikt och har mycket stora järnverk; färg- och
kalkindustri. Under 2:a världskriget skadades K.
och dess industrier betydligt.
Krk [kark], se Veglia.
Krnov [ka’rnåf], ty. Jägerndorf, stad i
Mäh-ren, Tjeckoslovakien, invid schlesiska gränsen;
25,000 inv. Slott och sengotisk kyrka. Mångsidig
textilindustri, tegelbruk och orgelfabrik.
Kroasèra (fr. croiser), korsa, blanda raser.
Kroater, inhemskt namn hrvati, sydslavisk
folkstam, uppgående till omkr. 3 mill., mest
bosatta i Kroatien och angränsande delar av v.
Jugoslavien, till allra största delen romerska
katoliker. Under trettioåriga kriget funnos på
kejserliga sidan lätta ryttare, kallade k; därav
svenska krabater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
