Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kornsläktet - Kornsparven - Korntrötthet, Kornål - Kornviveln - Kornvärde - Kornö - Korois - Korolenko, Vladimir Galaktionovitj - Korollarium - Koromandelkusten - Korona - Koronarkärl - Koroneia - Korošec, Anton - Korp - Korpben - Korpelarörelsen - Korpilombolo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
707
Kornsparven—Korpilombolo
708
Kornvivel.
klimat- och odlingsförhållandena i landets skilda
delar. Odlingen av korn i Sverige har gått
avsevärt tillbaka under de senaste 70 åren. K. ingår
emellertid numera till stor del i blandsäd. — K.
användes till utfodring av kreatur, som mjöl
till brödbakning, till framställning av gryn och
malt, beredning av brännvin, öl m. m. Som
maltkorn till ölbrygd begagnas nästan uteslutande
sorter av 2-radigt k. med stora, gulvita, tunnskaliga
kärnor, mjölig, stärkelserik men relativt
äggvite-fattig frövita och hög groningsförmåga.
Kornsparven, se Gulsparvsläktet.
Komtrötthet, Komål, se Trötthet och
Nema-toder.
Komviveln, Cala’ndra granäria, är omkr. 4
mm lång, mörkt rödbrun. Den angriper allt slags
spannmål, dock företrädesvis korn och vete,
därjämte mjöl,
makaroni o. dyl.
Larverna äta sig in i
kornen, urholka
dem fullständigt
och förpuppa sig i
dem. K. är lättare
att hålla efter i
moderna magasin med
cementgolv, där
inga gömställen
finnas. K.
bekämpas även med
kol-svavla.
Kornvärde,
foderenhet, som
användes vid
beräkning av utfod-
ringsnormer för svin. Med 1 kg k. förstås
nettoenergien i 1 kg normalt korn el. den mängd av
andra fodermedel, som kan giva samma
viktökning som detta vid gödning av svin.
Kornö, fiskläge i Lyse sn i Bohuslän.
Korois [kå’råis], ett till Finlands
ärkebiskopsstol hörande säteri i S:t Marie socken, n. om
Åbo, med grundmurar av en här under 11
ootalet uppförd biskopskyrka samt ruiner av
bi-skopshuset; som handelsplats en föregångare till
Åbo.
Korolenko [karaljä’nka], Vladimir G
a-laktionovitj, rysk författare (1853—1921).
Han var född i Volynien som son till en
kosackättling och en polsk moder, relegerades som
student för att ha tillhört en politisk organisation och
deporterades 1879 till Sibirien. Där tillbragte K.
flera år och fick bl. a. stoff till en berömd
skildring från jakuternas liv, ”Son Makara” (Makars
dröm; 1885; sv. övers. 1947). Han erhöll 1885
tillåtelse att bosätta sig i Nizjnij Novgorod och
skrev där sina bästa verk, fulla av poetisk
realism och ädel humanitet, bl. a. ”Ljes sjumit”
(1886; ”Skogen susar”, 1891) och ”Sljepoj
mu-zykant” (1886; ”Den blinde musikern”, 1890).
Sedan 1895 redigerade K. tidskr. Russkoj e
Bo-gatstvo och riktade flera ggr verkningsfull
kritik mot byråkratisk slentrian och olika slags
förtryck. Ett intressant och artistiskt
verkningsfullt självbiografiskt arbete är ”Erinnerungen
meines Zeitgenossen” (d. 1 1910, d. 2 postumt
1922; hela verket tr. i 5 bd på ryska i Berlin
1922).
Korollärium, följdsats; självklar följd (av
något redan bevisat).
Koroma’ndelkusten, Främre Indiens ö. kust
mellan Palksundet i s. och Kistnas mynning i n.
Korona [-rå’-], astron., se Solen, elektrotekn.,
se Corona.
Koronärkärl, hjärtats egna kärl.
Koronéi’a (grek. Koröneia), forngrekisk stad
i Beotien, s. v. om Kopaissjön. I närheten låg
ett åt Athena Itonia helgat tempel, där Beotiens
städer firade sin förbundsfest. Fältslag
utkämpades vid K. 447 f. Kr., genom vilket beoterna
frigjorde sig från Atens övervälde, och 394
f. Kr., då spartanerna besegrade atenare,
tebaner och deras bundsförvanter. Endast få ruiner
av K. finnas i behåll.
Korosec [sloven, utt. kårå’Jets], Anton,
jugoslavisk politiker (1872—1940), urspr. katolsk
präst, slovensk separatistledare, bildade 1907
slo-venska bondepartiet och var 1906—18 led. av
österrikiska riksrådet. K. spelade en framträdande
roll vid den nya statens tillkomst 1918 och blev
ledare för det katolska slovenpartiet, var flera
gånger minister och stod i opposition emot Pasic
1921—27. Chef för en koalitionsministär juli—dec.
1928, efter diktaturens införande jan. 1929
kommunikationsminister 1929—30 och inrikesminister
i ministären Stojadinovic 1935—38.
Korp, se Kråksläktet.
Korpben, ett ben i skuldergördeln hos
ryggradsdjuren utom fiskarna. Hos däggdjuren är
det starkt reducerat el. saknas (undantag:
kloakdjur).
Korpelarörelsen [kå’-], extatisk
väckelserörelse bland læstadianerna i nordligaste Sverige.
Ledaren, Toivo Korpela från Ähtäri i Finland, som
1932 av de finska læstadianerna förbjöds att
vidare verka bland dem, hade några år tidigare
börjat företaga predikoresor i de svenska
gränsförsamlingarna. Här vann han anhängare i de
læstadianska kretsarna, särsk. i Kiruna och
Karesuando. Även andra ledare ha uppträtt jämte
Korpela, ss. ”profeten” Sigurd Siikavaara från
Aeravaara (häktad för otukt 1939), vilken lett
en rörelse i Paj ala och trakten kring Kiruna.
Väckelsen var starkt känslobetonad (i några fall
följdes den av sinnessjukdom). Man uppehöll
sig med förkärlek vid Bibelns profetior;
världens undergång vore nära förestående, men
dessförinnan skulle ”förbundets ark” komma och
hämta de trogna. — K. synes ha nått sin
höjdpunkt omkr. 1935 och därefter avmattats.
Korpilombolo [-å’m-], sn i Norrbottens län.
Paj ala och K. tingslag, kring Kalix älv; 1,498,80
km2; 3,923 inv. (1951). K. är en myrplatå, varöver
skogklädda höj dryggar sträcka sig; byarna ligga
främst vid småsjöar i östra K. och vid
älven-Kyrkbyn Korpilombolo hade 591 inv. 1951.
Kronoparken omfattar c:a 860 km2. 963 har åker.
Kyrkan av trä byggdes 1856. Pastorat i Luleå
stift, Norrbottens n. kontrakt; utgör kommunert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
