Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolk - Kolkothar - Kolkwitz, Richard - Kollaboratör - Kollaborera - Kollagen - Kollaps - Kollapsterapi - Kollár, Jan - Kollargol - Kollateral - Kollation - Kollationera - Kollberg, Barbro - Kollberg, Gustaf - Kolle, Wilhelm - Kolleberga skolrevir - Kollega - Kollegial - Kollegialsystem - Kollegiat - Kollegium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
497
Kolkothar—Kollegium
498
av dess största egendomar. 1581 donerades K.
av Johan III till Pontus De la Gardie. Dennes
sondotter Christina Catharina De la Gardie, g.
m. riksamiralen G. O. Stenbock, gjorde 1699 K.
till fideikommiss. 1768 uppfördes det nuv.
slottet. Godset nationaliserades 1940 av
sovjetmyn-digheterna.
Kolkothar, återstoden efter destillation av
svavelsyra ur vitriol.
Kolkwitz [kå’lkvits], Richard, tysk
limno-log och vattenhygieniker (f. 1873), e. o. prof, vid
univ. i Berlin 1921; från 1901 verksam vid
Preussens centralanstalt för vatten-, mark- och
lufthygien i Berlin-Dahlem. Han har jämte M. Marsson
utbildat den biologiska vattenanalysen i dess nuv.
form, vars grund är saprobiesystemet. Vidare
har han särsk. ägnat sig åt de mindre
planktonorganismernas studium och för deras påvisande
infört den numera överallt använda
planktonkammaren. K. anses vara en av den nutida
lim-nologiens (särsk. inom dess vattenhygieniskt
till-lämpade del) förnämsta målsmän.
Kollaboratör (fr. collaborateur el.
collaboratio-niste, se Kollaborera), samarbetsman, i
förklenande mening särsk. benämning på de fransmän,
som under den tyska ockupationen av Frankrike
1940—44 i en el. annan form samarbetade
(kol-laborerade) med tyskarna.
Kollaborera, arbeta tillsammans.
Kollagen [-jè’n], se Albuminoider.
Kolla’ps (colläpsus, lat. colläbi, falla
tillsamman), med., ett plötsligt hopsjunkande av en
person vid nedsatt livsduglighet. Pulsen blir liten
och hastig, andningen ytlig och flämtande,
hudfärgen blåvit, extremiteterna kalla. Kol 1 a b
è-ra, sjunka ihop, bryta samman.
Kollapsterapi, med., benämning på operativa
ingrepp i syfte att åstadkomma hopfall och
im-mobilisering av en lunga el. lungdel för att
underlätta utläkning av sjukliga, vanl. tuberkulösa,
I ungförändringar.
Kollar [kå’lär], Jan, tjeckoslovakisk skald,
språkforskare (1793—1852). Han var från 1849
prof, i slavisk arkeologi vid Wiens univ. De
slaviska folkens samhörighet och kulturella
framåtskridande låg honom varmt om hjärtat. K. är
att betrakta som den förste intellektuelle
pansla-visten. Bland hans skrifter märkas ”Über die
literarische Wechselseitigkeit zwischen den
ver-schiedenen Stämmen und Mundarten der
slavi-schen Nation” (1837) och sonettcykeln ”Slåwy
dcera” (1824, utvidgad 1832), ägnad slavernas
historia. Detta diktverk, vartill Petrarca och Dante
lämnat förebilderna, är konstnärligt föga
betydande men har övat ett viktigt kulturellt inflytande.
Jämte J. Safafik utgav K. en betydelsefull
samling av slaviska folkdikter (2 bd, 1834—35).
Kollargol [-å’l], kolloidalt silver, tillsatt med
äggviteämne, som förhindrar silvrets utslamning,
samt ringa mängd silverklorid. Användes som
antiseptiskt medel särsk. mot gonorré.
Kollateräl (av lat. con, med, vid, och la’tus,
sida). 1) (Med) En ledningsbana inom
nervsystemet el. blodomloppet säges vara kollateral till
en annan, om den kan ersätta denna i händelse
av funktionsrubbning. — 2) (Bot) Se
Lednings-vävnad. — 3) (Jur) Sidoarvinge.
Kollatiön (lat. collätio, av confe’rre,
samman-bära, näml, bidrag), kalas, urspr. om
subskribe-rad festlig måltid.
Kollationera, jämföra (och granska).
Kollberg, Barbro Anna Elisabeth,
skådespelerska, teaterchef (f. 1917 W12), genomgick
*937—4° Dramatiska teaterns elevskola. Sitt
genombrott fick K. 1941, då hon framträdde som
Natasja i Gorkijs ”På livets botten” på
Blanche-teatem. Sedan 1945 driver hon Skansens
friluftsteater. Hon har med stark inlevelse gestaltat ett
flertal roller på scen och inom film. — G. 1942
med redaktör Guido Valentin (d. 1952).
Kollberg, Gustaf Napoleon, ämbetsman (f.
1891 5/ii), blev efter handelsutbildning 1914 chef
för ab. Stockholmssystemets motboksavd., 1927
mantalskommissarie och 1936 mantalsintendent vid
överståthållarämbetet. K:s framstående
organisatoriska förmåga togs i anspråk av Statens
livsmedelskommission, där han 1939—46 var chef för
konsumtionsavd. K. är sedan 1947 verkst. dir.
i ICA och sedan 1949 led. av A. K. (folkpartiet).
Kolle [kå’-], Wilhelm, tysk bakteriolog
(1868—1935), elev av R. Koch, blev 1906 prof, i
Bem och 1917 dir. för inst. för experimentell
terapi och kemoterapeutisk forskning i Frankfurt
a. M. K. inlade stor förtjänst vid utarbetandet
av metoderna för skyddsympning mot tyfus och
kolera samt vid fullkomnandet av
salvarsanpre-paraten, där hans namn är knutet till införandet
av silversal var san. Bekant är K. som utg. (jämte
H. Hetsch) av ”Die experimentelle Bakteriologie
und die Infektionskrankheiten” (1906) och (jämte
A. v. Wassermann) av det mäktiga
standardverket ”Handbuch der pathogenen Mikroorganismen”
(7 bd, 1912).
Kolleberga skolrevir, adress Ljungbyhed,
tillhör S. distriktet och omfattar Luggude hd och
Konga, Asks, Röstånga och Billinge socknar
inom Onsjö hd i Malmöhus län samt N. Åsbo och
Bjäre hdr i Kristianstads län.
Kollega, plur. kolleger (lat. collèga),
ämbetsbroder; till 1905 ord. lärare vid lägre
allmänna läroverk.
Kollegial, ämbetsbroderlig; som hör till ett
kollegium.
Kollegialsystem, även kallat s a m r å d i
g-hetssystem, säges råda inom domstolar
samt de statens ämbetsverk och myndigheter, där
vid avgörandet av vissa mål och ärenden
beslut fattas efter omröstning bland de i beslutet
deltagande. Motsats till kollegialsystem är
byråsystem (se d. o.).
Kollegiät (av kollega, se d. o.), katolsk
stiftsmedlem. — Kollegiatstift, förening
av prästerskapet i andra än
domkyrkoförsamlingar till samliv efter kanoniska regler.
Kollegium. 1) Myndighet, inom vilken beslut
fattas efter omröstning (se Kollegialsystem). —
Gustav I sökte efter utländska förebilder ordna
den svenska statsförvaltningen med fasta
ämbetsverk el. kollegier och uppgjorde 1541 förslag till
ordning för Kammarrådet, vilket dock först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
