Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knutarv - Knut Bosson - Knutby - Knut Jonsson - Knut Lavard - Knut Långe - Knut Mickelsson, Mäster Knut - Knutpiska (knut) - Knut Porse - Knutsgillen - Knutskrift, knuträkning - Knutson, Dag - Knutsson, Folke - Knutsson, Gösta - Knutsson, Knut - Knutstorp (Småland) - Knutstorp (Malmöhus län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
453
Knut Bosson—Knutstorp
454
vitaktiga blommor, som växer sällsynt på fuktig
sandjord i s. Sverige.
Knut Bosson, biskop, se Natt och Dag.
Knutby, sn i ö. Uppland (Roslagen),
Närding-hundra hd, Stockholms län; 132,72 km2, 1,076 inv.
(1952). Odlad bygd i n. v. kring Olandsåns övre
lopp och tillhörande sjöar. 2,457 har åker. Flera
gårdar lyda under Gimo-österby bruks ab.
Talrika fornlämningar. Kyrkan av gråsten är från
1200-talet; valvmålningar från 1400-talet.
Klockstapel från 1739. Ingår i K. och Faringe
pastorat i Ärkestiftet, Närdinghundra kontrakt;
utgör tills, m. Edsbro, Bladåker och Faringe
storkommunen Knutby; 385,55 km2, 3,309 inv.
(1952); i Norra Roslags domsaga.
Knut Jonsson, svensk storman (1300-talets
förra hälft), nämnes 1305 som medl. av rådet.
1310 lagman i Östergötland blev han 1311 Birger
Magnussons drots men ersattes omkr. 1316 av
J. v. Brunkow. Under det stora upproret mot
Birger 1318 synes K. urspr. ha tillhört dennes
anhängare men sedermera ha övergått till de
upproriska. Från 1322 till mitten av 1330-talet var
han ånyo drots och framträder jämte marsken
Matts Kettilmundsson som den ledande kraften
i Magnus Erikssons förmyndarregering. Han
återgick från 1333 el. 1334 till sin ställning som
lagman i Östergötland, användes dock alltjämt
av kung Magnus vid vissa tillfällen. Han
nämnes som avliden i ett brev från okt. 1347.
Knut Lavard, se Knut, Danmark 5).
Knut Långe, se Knut, Sverige 2).
Knut Mickelsson, M ä s t e r K n u t (d. 1527),
en av anstiftarna av det s. k. första dalupproret.
Han var omkr. 1520 domprost i Västerås. Av
gammalt en utpräglad Sturevän, började han
efter Gustav Vasas tronbestigning stämpla mot
konungen till Sturehusets förmån och bedrev i
Dalarne 1524—25 tills, m. Peder Sunnanväder
en livlig agitation i upproriskt syfte men
nödgades slutligen fly till Norge. Därifrån utlämnad
på konung Gustavs begäran 1526, ställdes han
inför rätta, dömdes till döden och halshöggs i
Stockholm följ. år.
Knutpiska (knut), piska av hopflätade
läderremmar. K. var straff redskap i Ryssland från
tatartiden; Nikolaus I ersatte den med en
tresnär-tig piska (pletj), som Alexander II avskaffade.
Knut Porse, halländsk storman (d. 1330). K.
deltog i resningen mot konung Birger
Magnusson efter Nyköpings gästabud 1317. Han blev
1321 befallningsman på Varberg och fick stort
inflytande på hertiginnan Ingeborg, konung
Magnus Erikssons moder. De drevo en
personligt-lokal intrigpolitik, som gick ut på att skapa ett
självständigt maktområde på gränsen mellan de
tre rikena. Vid Ingeborgs förlikning med
svenska rådet 1326 bestämdes, att K. ej fick vistas
i Sverige. K. drog fördel av Danmarks inre
upplösning, deltog i upproret mot Kristofer II
och erkändes som hertig av Södra Halland och
Samsö. K. kunde nu (1327) äkta Ingeborg.
Kristofer II stadfäste 1329 hans förläningar, som
ökades med Estland.
Knutsgillen, se Gille.
Knutskrift el. rättare knuträkning, ty
knutarna ange endast siffror, har haft vidsträckt
förekomst (i Kina, Tibet, Bortre Indien,
Indonesien) och är ännu i bruk på Borneo. I
Amerika förekom knuträkning i förcolumbisk tid i
inkariket och trol. även i Mexico samt brukas
ännu av indianerna på Perus och Bolivias
högslätter. Sin högsta utveckling nådde k. hos
inkas, vilkas quipus tjänstgjorde som statistiska
tabeller m. m. och spelade en viktig roll i
stads-organisationen. En quipu består av ett snöre,
vid vilket trådar äro fästa; från dessa kunna
bitrådar utgå. På trådarna och bitrådarna äro
slagna knutar, som äro av olika typ och vilka
ha olika värde, beroende på den inbördes
placeringen. Inkas använde decimalsystem. Quipus
ha anträffats i förcolumbiska gravar på Perus
kust. Erland Nordenskiöld har funnit, att talen
behandla astronomiska tidsperioder men att de
ofta även haft magisk betydelse. — Jfr E.
Nordenskiöld, ”Comparative ethnographical studies”,
6 (1925).
Knutson, Dag, läkare (f. 1898 V10), med.
lic. 1931, bitr, läkare vid Karolinska sjukhuset
sedan 1940, ordf, i Sveriges förenade
studentkårer 1928—31, i Sveriges läkarförbund sedan
1946 samt president i World Medical Association
sedan 1951.
Knutsson, Karl Folke, läkare (f. 1901 13/a),
med. lic. 1927, med. dr i Stockholm 1936, doc.
i röntgendiagnostik vid Karolinska inst. 1937,
röntgenläkare vid Vanföreanstalten i Stockholm
1936, överläkare där 1945, prof, i
röntgendiagnostik i Uppsala 1950. K. har bl. a. utg.
arbeten om röntgendiagnostiken vid diskbråck.
Knutsson, Gösta Lars August, radioman,
barnboksförfattare (f. 1908 12/io), fil. mag. 1936,
ab. Radiotjänsts programchef i Uppsala sedan
s. å.; Uppsala studentkårs ordf. 1936—38, v.
ordf, i Allmänna sången där sedan 1940. K. har
varit arrangör och ledare av frågetävlingar och
barnprogram i radio samt förf, barnboksserien
”Pelle Svanslös på äventyr” (1939 ff.). Han har
även utg. handböcker i frågesport m. m.
Knutsson, Knut Peter, biblioteksman och
slavist (f. 1897 %), doc. i slaviska språk vid
Lunds univ. 1926—29, 1 :e bibliotekarie vid
Stockholms stadsbibl. 1929, prof, i slaviska språk i
Lund 1940, stadsbibliotekarie i Stockholm 1941.
K. har bl. a. utg. ӆber die sogenannte zweite
Palatalisierung in den slavischen Sprachen” (1926)
samt lämnat bidrag till studiet av de germanska
lånorden i slaviskan.
Knutstorp, egendom i Flisby sn i Småland,
16 km n. ö. om Nässjö. Inköptes 1887 av
godsägaren G. Groms, som där begynte en ännu
fortsatt fabrikation av musserande vin. K. tillhör
sedan 1948 fru Gertrud Wärnberg, f. Groms.
Knutstorp, gods i Kågeröds sn, Malmöhus län,
på Söderåsens s. v. sluttning; med underlydande
2,900 har, därav 600 har åker; tax.-värde
2,028,600 kr. Stuteri för kapplöpningshästar.
Slottsbyggnad (urspr. från 1500-talet) med
flyglar och tinnade gavlar. Restaur. 1843 av C. G.
Brunius. — K. är Tyge Brahes födelseort och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
