Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
Kina
300
allt aggressivare politik framkallade emellertid
ytterligare motåtgärder från U.S.A. Hjälpen till
K. ökades, och 1940 inleddes en för Japan
ytterst kännbar handelsblockad. Under intryck
härav hårdnade även Englahds politik, bl. a.
öppnades Burmavägen på nytt i okt. 1940. 1941
förvärrades alltmer den japansk-amerikanska
motsättningen. Japan krävde ett inställande av den
•amerikanska hjälpen till Chung-king, medan
U.S.A. fordrade, att Japan skulle utrymma både
Indokina och K. Motsättningen var för stor
för att kunna överbryggas och urladdades i det
japanska blixtanfallet V11 1941 på Pearl
Har-bor, som förde K., Japan och U.S.A. in i det
europeiska kriget. — Trots att K. nu hade de
allierade makterna till bundsförvanter,
förvärrades dess läge. genom de stora japanska
framgångarna under det första krigsåret, då
Filippinerna och hela Bortre Indien invaderades. Särsk.
Burmas erövring var ödesdiger, då härigenom
Burmavägen avskars. K:s enda förbindelse med
omvärlden blev nu den flyglinje, som U.S.A.
organiserade från Indien, vilken möjliggjorde
överförandet av stora mängder krigsmateriel. —
Frontställningen i K. förblev emellertid i stort
sett oförändrad under krigsåren. Till offensiva
företag voro de kinesiska trupperna i regel
oförmögna. Genom en kombinerad engelsk-kinesisk
offensiv lyckades man dock 1943—45 återta
Burma och därigenom i jan. 1945 öppna den
nybyggda Ledovägen, varigenom K:s försörjning
väsentligt underlättades. Likaså förmådde
regeringen, när Sovjetunionen 1942 pressades av de
tyska arméerna, återställa sitt inflytande över
Sin-kiang. Under kriget avstodo K:s allierade
från sina exterritorialrättigheter.
C h i a n g K a i-s h e k, som tidigare utövat
ledningen i egenskap av generalissimus och
försvars-rådets ordf, samt tidvis även som statsminister,
övertog 1943 även presidentskapet. För K:s inre
utveckling under krigsåren fick regeringens
överflyttning till Chung-king åtskilliga konsekvenser.
Bl. a. kom regeringen i beroende av inlandets
godsägarklass i st. f. av de tidigare dominerande
finanskretsarna i Shanghai och blev härigenom
mera reaktionärt inriktad. Den tidigare
reformverksamheten avstannade, och stränga
mobilise-ringslagar lade produktion och
arbetsförhållanden under regeringens domvärjo. I krigets spår
följde en våldsam inflation, som regeringen ej
kunde bemästra. Likaså tilltog korruptionen
inom ämbetskretsarna, som i den rikt flödande
amerikanska hjälpen fingo en ny inkomstkälla.
Allt detta väckte starkt missnöje i landet.
Oppositionen utgjordes främst av kommunisterna
samt av en 1941 bildad demokratisk liga, en
sammanslutning av 6 mindre, radikala grupper. —
Det 1937 etablerade samförståndet mellan
regeringen och kommunisterna hade ej blivit länge
bestående. Från slutet av 1938 hade
förbindelserna ständigt försämrats, varför båda sidor
avdelade stora truppstyrkor för ömsesidig
bevakning. Genom sitt framgångsrika gerillakrig hade
kommunisterna lyckats utsträcka sitt inflytande
över flera prov, i n v. K. När regeringens
svårigheter 1944 ökades genom en framgångsrik
japansk offensiv, började man på amerikanskt
håll befara, att dess ställning skulle
undermineras. För att åstadkomma en uppgörelse med
kommunisterna sändes general Hurley som
medlare. 1944 och 1945 vidtogo en rad
förhandlingar, varvid kommunisterna representerades av
Chou En-lai. Ett visst närmande ägde rum men
ej någon verklig uppgörelse. 1944 hade Chiang
reorganiserat regeringen, vars mest reaktionära
element avlägsnades, varjämte statsministern H.
H. Kung ersattes av T. V. Soong, samtidigt
utrikesminister.
Under kriget hade en rad beslut fattats om K:s
framtida ställning. Vid Kairo-konferensen 1943
bestämdes, att Japan skulle återställa alla sina
erövringar, även Manchuriet och Formosa. Vid
Teherankonferensen s. å. krävde Sovjetunionen
att återfå Rysslands gamla positioner från tiden
före 1904. Vid Jaltakonferensen 1945 godtogs
detta av U.S.A. och England mot att
Sovjetunionen lovade gå i krig mot Japan 2 el. 3 mån.
efter Tysklands kapitulation, överenskommelsen
innebar, att status quo i Yttre Mongoliet skulle
erkännas och Sovjet erhålla s. Sachalin och
Kurilerna. K:s suveränitet över Manchuriet
erkändes, men Sovjetunionen skulle tills, m. K.
driva de öst- och sydmachuriska järnvägarna och
vidare arrendera Port Arthur. Dairens hamn
skulle internationaliseras. — Sovjetunionen hade
också förklarat sig beredd att sluta en
vänskaps-och allianstraktat med den kinesiska regeringen.
Förhandlingar härom inleddes i Moskva i juli,
sedan Stalin förklarat, att Sovjet icke hade några
territoriella aspirationer i K. samt att Chiang
Kai-shek var den ende möjlige ledaren för ett enat
K. 14/s undertecknades traktaten, som i
huvudsak överensstämde med Jalta-villkoren och
utlovade ryskt stöd till nationalistregeringen.
Sovjetunionens rättigheter över Dairen och Port
Arthur hade dock något vidgats, varjämte Yttre
Mongoliets självständighet nu direkt erkändes.
— Vid denna tidpunkt hade de ryska trupperna
redan börjat besätta Manchuriet, sedan
Sovjetunionen i sista stund, 8/s, förklarat Japan krig.
14/s, samma dag traktaten undertecknades,
accepterade Japan de allierades kapitulationsvillkor.
Som en av de segrande stormakterna intog K.
en framskjuten position; det deltog i
utrikesministermötena och fick en av de fasta
platserna i FN:s säkerhetsråd. Det stod emellertid
inför svåra inre problem. I okt. 1945 kunde
visserligen regeringen och kommunisterna enas
om att sammankalla en konsultativ konferens för
att lösa de återstående tvistefrågorna och
förbereda den nya författningen. Läget
förvärrades dock, när kommunisterna emot Chiang
Kai-sheks order tävlade med regeringstrupperna om
att besätta de ockuperade områdena och motta
de japanska truppernas kapitulation och vapen.
Regeringen fick härvid hjälp av amerikanska
trupper, som ockuperade Peiping och Tientsin.
Själv etablerade den sig på nytt i Nanking. —•
Av särskild betydelse blev utvecklingen i
Manchuriet. Under den japanska ockupationen hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
