Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kikärt - Kil (maskinelement) - Kil (socken i Örebro län) - Kil (socken i Uppland) - Kil (socknar) - Kil (municipalsamhälle) - Kila (socken i Södermanlands län) - Kila (socken i Värmlands län) - Kila (socken i Västmanlands län) - Kilafors - Kilanda - Kilauea - Kilbenet - Kilbom, Karl - Kildare - Kilforsens kraftverk - Kil—Fryksdalens järnväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
Kikärt—Kil—Fryksdalens järnväg
256
Kikärt, bot., se Cicer.
Kil, maskinelement, grundat på det lutande
planets egenskaper, vanl. i form av ett trekantigt
prisma. Med hjälp av k. kan man erhålla stora
tryckkrafter i sidled för att påverka, förflytta
el. splittra en annan kropp, varvid den
framdrivande kraften förhåller sig till tryckkraften på
endera sidan av k. som bredden av k:s huvud till
k:s sida (satsen gäller endast om man kan bortse
från friktionen).
Kil, sn i Örebro hd och län; 143,82 km2, 1,270
inv. (1952). Sträcker sig från den bördiga
När-kesslätten och sjön Tysslingen i s. ö. (40—60
m ö. h.) upp på Kilsbergen i n. v. (i K. intill
279 m). 3,522 har åker. I K. ligger Hålahults
sanatorium. Kyrkan är från 1200-talet, radikalt
ombyggd 1780. Restaur. 1931; märkliga
inventarier. Ingår i K:s och Gräve pastorat i
Strängnäs stift, Glanshammars kontrakt; tillhör
storkommunen Axberg.
Kil, socken i Uppland, se Rasbokil.
Kil, socknar, se Stora Kil och Visnums-Kil.
Kil, municipalsamhälle (sedan 1901) i St. Kils
sn i Värmland, strax s. om Nedre Fryken; 6,19
km2, 1,876 inv. (1952). K. har vuxit upp som
järnvägsknut efter 1870. Här korsas N. v.
stambanan och statsbanan Göteborg—Falun samt
utgå linjen till Torsby och den korta bibanan till
Fryksta vid Fryken. K. är en betydande
handelsort och har några mindre industrier, ss. bryggeri,
kvarn, andelsslakteri, hyvlerier, läder- och
betong-varufabrik. Här finnas kommunal mellanskola,
apotek, provinsialläkare och distriktsveterinär.
Kila, sn i Södermanlands län, Jönåkers hd, på
nordsidan av Kolmården; 156,14 km2, 1,673 inv.
(1952). Från K. utgår mot Nyköping den vackra
och bördiga Kiladalen, vari Virån el. Kilaån
inflyter. 2,576 har åker. Egendomar: Stavsjö bruk,
Ålberga och Gammelstad. Kyrkan av trä
byggdes 1749—50, omändrades i gotisk stil 1858.
Pastorat i Strängnäs stift, Nyköpings v. kontrakt;
tillhör storkommunen Jönåker.
Kila, sn i Värmlands län, Näs hd, vid
Dals-landsgränsen; 138,11 km2, 1,193 inv. (1952).
Omfattar kring Harefjorden (45 m ö. h.) m. fl. sjöar
i Byälvens system smärre slättbygder, omgivna
av intill 221 m höga skogshöjder. 3,211 har åker.
Kyrkan av gråsten byggd 1654, tornet 1769.
Klocka med runinskrift från omkr. 1350. Ingår
i K. och Tveta pastorat, Karlstads stift,
Gill-bergs kontrakt; tillhör storkommunen Gillberga.
Kila, sn i Västmanlands län, övertjurbo hd,
närmast s. v. om Sala; 124,93 km2, 1,134 inv.
(1952). Småbergigt övergångsområde från
Mä-larslätten i s. till Bergslagen i n.; rullstensåsar.
4,099 har åker. I v. ligger Sätra brunn. Kyrkan
härstammar från omkr. 1300. Pastorat i Västerås
stift, Sala kontrakt; tillhör storkommunen Täma.
Kilafors, industri- och stationssamhälle i
Hanebo kommun i Hälsingland, vid v. stranden av
Bergviken 15 km s. ö. om Bollnäs; 492 inv.
(1951). K. är knutpunkt på N. stambanan för
linjen till Söderhamn. Provinsialläkare;
snickerifabriker. Kilafors jernverk s-a b.,
grundat 1874, idkar numera skogs- och jordbruk. Det
tidigare här drivna järnbiuket räknar 1725 som
anläggningsår. Järntillv. nedlades definitivt 1896.
En uppdelning av rörelsen vid K. ägde rum 1936,
då systerbolaget Kilafors skog-ab. bildades.
Kilanda, sn i Älvsborgs län, Ale hd, n. ö. om
Kungälv; 41,48 km2, 391 inv. (1952). I v. den
odlade K.—Ryddalgången, f. ö. mest mossar och
kala platåberg. 579 har åker. Kyrkan av sten
från 1600-talet, tillbyggd 1703. Ingår i
Starrkärrs och K. pastorat i Göteborgs stift, Ale och
Vättle kontrakt; tillhör storkommunen Starrkärr.
Kilaue’a [ki-], krater på Hawaiiöarna, se
d. o., sp. 28.
Kilbenet, se Huvudskål, sp. 600.
Kilbom, Karl, tidningsman, politiker (f.
1885 8/s). K. var medarbetare i Hallands Folkblad
1910—14, sekr. i Socialdemokratiska
ungdomsförbundet 1914—17,
red. för Stormklockan
1916—17. Han deltog
i bildandet av Sveriges
socialdemokratiska
vänsterparti 1917 och
blev efter dess
ombildning 1921 till
Sveriges kommunistiska
parti en av dettas
ledare. Vid partiets
sprängning 1924 anslöt
sig K. till den med
Moskva samarbetande
maj oriteten och blev
Folkets Dagblad
Po
litikens huvudred. När 1929 en ny
partisprängning ägde rum, stod K. som ledare för den
majoritet av partiet, som hävdade ett visst
oberoende av Moskva och som från 1934 kallade
sig Socialistiska partiet, vars sekr. K. var. K.
avgick som red. För Folkets Dagblad
Politiken 1936 och återgick 1937 till
Socialdemokratiska arbetarpartiet. 1940 blev han dir. för
Folkets husföreningarnas riksorganisation och
Sveriges folkbiografer. K., som gjort sig
uppskattad i breda arbetarkretsar som talare,
tillhörde A. K. 1922—24 och 1929—44 och var
stadsfullmäktig i Stockholm 1921—36. K. har
utg. flera politiska skrifter.
Kildare [kildä’a], ir. C ill Dara, grevskap i
prov. Leinster, Irländska republ., v. och s. v.
om Dublin; 1,694 km2; 66,426 inv. (1951; 114,488
1841). Huvudstaden Kildare (c:a 2,000 inv.)
är rik på historiska minnen; Brigida skall ha
grundat ett kloster här omkr. 500.
Kilforsens kraftverk, i Fjällsjöälvens nedersta
lopp, skall utnyttja fallhöjden i ett 10-tal forsar,
bl. a. Imnäsforsen, 6 m, Långforsen, 5 m,
Kilforsen, 22 m, Kattdalsforsen, 14 m, Valforsen,
5 m, och Åkvisselforsen, 30 m.
Bruttofallhöjden blir 99 m. K. äges av staten, som började
utbyggnaden 1947. Effekt: 240,000 kW.
Kil—Fryksdalens järnväg (Kil—Torsby) i
Värmland har spårvidd 1,435 m, längd 82 km
och öppnades för trafik på olika sträckor 1912
—15. K. förvärvades 1947 av staten och
införlivades 1948 med SJ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
