Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kebnekaise - Kebnepakte - Kebnetjåkko - Kecskemét - Kedah - Kedar - Kediv - Kedjebrev - Kedjebråk - Kedjegång - Kedjehandel - Kedjekorall - Kedjekulor el. kedjelod - Kedjelinje, catenaria - Kedjereaktion - Kedjerost
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
Kebnepakte—Kedjerost
184
Karta över Kebnekaise.
område. På n. sidan av Ladtj odalen ligger 690
m ö. h. K. turiststation, som nås på 2
dagar (76 km) från Kalixfors station s. om
Kiruna. En utflykt till K. sydtopp från
turiststationen tar c:a 12 tim upp och ned. 1,940 m
ö. h., s. s. v. om Stortoppen, ligger K.
toppstuga. K. bestegs f. ggn 22/s 1883 av
fransmannen Ch. Rabot. — Namnet K. är lapskt och
betyder kitteltopp. — Litt.: Sv. Turistföreningen,
”Kebnekaisefjällen” (1952).
Kebnepakte [ke’-], fjälltopp, se Kebnekaise.
Kebnetjåkko [ke’-], fjälltopp på Kebnekaise,
n. v. om turiststationen; stortoppen 1,783,
lill-toppen 1,554 m ö. h.
Kecskemét [kä’t/kämét], stad i Ungern, på
pusztan mellan Donau och Theiss; 87,000 inv.
Stora odlingar av frukt (äpplen, aprikoser),
tobak och vin.
Kedah [ke’-], den nordvästligaste staten i
Malajiska federationen, på v. kusten av
Malacka-halvön; 9,479 km2; 554,400 inv. Produktion av
tenn, ris, kautschuk m. m.
Kedar [ke’-], betydande, i G. T. ofta omtalad
nomadstam i den syrisk-arabiska öknen. K.
betraktades som en son av Ismael (1 Mos. 25: 13).
Kediv [kedl’v] (av pers, chidiv, härskare),
titel, som 1867—1914 bars av Egyptens då
under turkisk överhöghet stående vicekonung.
Kedjebrev, en med s. k. himmelsbrev
likartad, vidskeplig form av religiös
väckelsepropaganda. K. pläga innehålla förmaningar till bot
och bättring samt ha fått sitt namn av att
därtill fogas en enträgen maning till mottagaren
att avskriva brevet i ett visst antal exemplar och
sända dessa vidare till andra personer; den, som
”bryter kedjan”, hotas med stora olyckor. K. ha
också utnyttjats i bedrägligt vinningssyfte.
Kedjebråk, mat., se Bråk.
Kedjegång, se Ur.
Kedjehandel, handel, som bedrives av detalj
-handelsorganisationer med utbrett nät av
filialaffärer (kedjeaffärer, eng. chain stores) på
skilda orter. Som ex. kunna nämnas de i Sverige
efter utländskt mönster organiserade s. k.
Epa-och Tempo-affärerna. — Uttrycket begagnas
även i helt annan bemärkelse, näml, som
beteckning för affärer, som förmedlas av
ovidkommande mellanhänder, vilka, utan att göra någon
eg. nyttig insats i varuförmedlingen, pressa upp
priserna (”jobberiaffärer”).
Kedjekorall, Halysites, ett fossilt korallsläkte,
bildande stockar, sammansatta av korallrör med
cirkelrund el. oval genomskärning, vilka endast
på en sida beröra varandra och äro ordnade som
länkarna i en kedja. Korallrören äro avdelade
genom horisontala bottnar, och k. hör sålunda till
de tabulata korallerna (se Koralldjur). I
Gotlands översilur finnas arterna H. catenularia och
H. escharoides.
Kedjekulor el. k e d j e 1 o d, vapentekn., 2 å 3
kulor el. järnplattor, förenade medelst en
järnkedja, brukades av art. i fästnings- och sjökrig
under 1500—1600-tal en. Liknande projektiler,
där kedjan ersatts av en stång, kallades
stång-1 o d.
Kedjelinje, catenaria, matem. När en
fullkomligt böjlig och otänjbar tråd (el. kedja),
som är homogen, d. v. s. vars vikt per
längdenhet överallt är densamma, hänger fritt med
sina ändar i två fasta punkter, antager den
formen av en bestämd kurva, k e d j e 1 i n j e.
Denna karakteriseras av att den bland alla
tänkbara former har den lägst belägna
tyngdpunkten. I ett passande koordinatsystem har k. ek-
. , x e + e b ...
vationen y = a cosh — = a –––––––, där a
b 2
och b äro positiva konstanter.
Kedjereaktion, kemisk reaktion, som beror på
en kedja av på varandra följande reaktioner,
som raskt fortskrida, sedan de en gång utlösts.
En blandning av klorgas och vätgas reagerar icke
märkbart i mörker. Vid bestrålning med ljus
utlöses reaktionen H2 + CI2 = 2 HC1.
Tillräckligt stark belysning (el. uppvärmning) på ett
enda ställe av gasblandningen räcker till för att
bringa en stor gasvolym till explosionsartad
reaktion. Reaktionskedjan är troligtvis följande.
Det primära är, att några klormolekyler
spjälkas i kloratomer. CI2—> Cl + Cl. Dessa
reagera med molekylärt väte under bildning av
klor-väte och atomärt väte. Cl + H2 —> HC1 + H.
Detta senare reagerar med klormolekyler under
bildning av klorväte och nya kloratomer. H
+ CI2 —>HC1 + Cl, varefter processen
fortskrider. Ej heller väte och syre reagera nämnvärt
med varandra utan lämplig initiering. K.
utbildas vid alla explosionsprocesser.
Kedjerost, se Eldningsapparater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
