Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karelska näset - Karelsk-finska sovjetrepubliken, Karelsk-finska SSR - Karen - Karensförsäkring - Karenstid - Karessera - Karesuando - Karet - Karhula - Kariber - Karibiska bergen - Karibiska havet - Karibiska unionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
943
unionen. K. var skådeplatsen för synnerligen
svåra strider under finsk-ryska vinterkriget 1940,
under den finländska arméns offensiv på
sommaren 1941 och under återtåget på sommaren
1944-
Karelsk-finska sovjetrepubliken,
Karelskfinska S S R, ry. Karelo-finskaja SSR
(Ka-relijd), socialistisk sovjetrepublik inom SSSR;
178,500 km2, c:a 900,000 inv. Huvudstad är
Petrozavodsk. K. omfattar n. v. delen av
Sovjetunionen. K. utgör i geologiskt och landskapligt
avseende en del av Fennoskandia. Ve av arealen
utgöres av sjöar. Klimatet är strängt,
nederbörden uppgår till över 500 mm om året, vilket
i samband med den låga avdunstningen lätt
förorsakar markförsumpningar. Åkerarealen uppgick
1941 till c:a 0,8 °/o av den totala arealen. Stora
delar av landet äro uppfyllda av skogar (c:a
55 °/o av totalytan) och kärrmarker. I fråga om
export av trävaror kommer K. på andra plats
efter Archangelskområdet inom Sovjetunionen.
Skogs-, såg-, cellulosa-, pappers- och ski
dindustrierna svara för c:a 3/s av K:s hela produktion.
En viss betydelse har också fisket vid Vita
havets kuster och i insjöarna. Nya
järnmalmsfyn-digheter ha upptäckts 1945—46 vid Himola.
Vidare finnas förekomster av zink, tenn, bly
(Prjazja), silver, koppar (Pitkäranta), molybden
(Uhtua), baryt m. m. Nya kraftstationer ha
byggts vid Kondopoga och Solomennoje. De
viktigaste trafiklederna äro den 1915—17 anlagda
Murmanbanan
(Leningrad—Petrozavodsk—Mur-mansk) med bibanor och den 1931—33 byggda
Stalinkanalen (227 km) mellan Vita havet och
Onega; kanalen skadades svårt under 2:a
världskriget men är sedan 1946 åter i användning. —
Av befolkningen utgjorde 1939 karelare och
finnar c:a 2/s, ryssarna 3/5. Under senaste
årtiondet ha stora förändringar i befolkningens
sammansättning ägt rum genom förflyttningar.
Kare’n, folk, tillhörande den siamokinesiska
språkgruppen i s. Burmas bergstrakter mellan
Iravadi och Salween och ned till kusten samt i
v. Siarn. Bland stammar märkas Bue i n. och
Sgau och Puo i s. Deras kultur är influerad
av burmaner och siameser. De äro jordbrukare,
men byarna flyttas ofta. De kristna k. gjorde
1948 uppror mot burmanska regeringen.
Kare’nsförsäkring (till lat. carére, vara utan,
sakna), beteckning för försäkring, vilken under
karenstiden endast har begränsad giltighet. Särsk.
har beteckningen k. använts vid livförsäkring på
vuxna, tagen utan läkarundersökning.
Kare’nstid, del av försäkringstiden, under
vilken en försäkring endast har begränsad
giltighet. Införandet av k. kan ske av såväl
ekonomiska som sociala skäl. K. förekommer inom
skilda försäkringsbranscher, kan vara av
växlande längd och förknippad med växlande
karensvillkor. Inom livförsäkringen gäller generell k.
i regel för dödsfall genom självmord (i Sverige
3 år), vid viss flygning, tidigare även vid
vistelse i hälsofarliga trakter. Särskild k. förekom
tidigare vid livförsäkring utan
läkarundersökning och fortfarande stundom för särskild
döds
Karelsk-finska sovjetrepubliken—Karibiska unionen
944
orsak. Vid barnförsäkring sträcker sig k. i
regel till fyllda 15 år, förr 20 år; vid dödsfall
under denna k. återbetalas endast erlagda
premier. Vid olycksfallsförsäkring och
sjukförsäkring gäller ofta en k. av t. ex. 3, 15, 30 el. 60
dagar; för skadefall under denna k. åtnjuter
den försäkrade ingen ersättning genom
försäkringen. Den inom den sociala
olycksfallsförsäkringen i Sverige tidigare gällande k. av 35
dagar sänktes till 3 genom riksdagsbeslut 1928.
Karesséra, smeka, smickra. — K a r e’s s e r,
plur., smekningar.
Karesua’ndo, Sveriges nordligaste socken, i
Jukkasjärvi och K. tingslag, Norrbottens län,
utmed gränsen mot Finland och Norge; 6,265,90
km2 (land); 1,355 inv. (1952); 31% äro lappar,
övriga i huvudsak finsktalande. K. ligger helt
ovan odlingsgränsen, till större delen ovan
barrskogsgränsen och utgöres där mestadels av kala
lågfjällsvidder, ss. Råsto (854 m). På gränsen
mot Norge når Måskokaise 1,518, Pältsa 1,448
m ö. h. Området avvattnas till Torne älv, främst
genom gränsälvarna Köngämä och Muonio
älvar. 99 har åker. Socknen är Sveriges glesast
befolkade och tillika den minst uppodlade.
Huvudnäring är renskötsel. K. står över Vittangi
i förbindelse med Gällivare och Kiruna. I K.
kyrkby (236 inv. 1951) vid Muonio älv finnas
tingshus, arbetsstuga, ett landstingets
förlossningshem och Drottning Victorias sjuk- och
ålderdomshem för lappar. Den nuv. kyrkan av
trä är från 1905. Pastorat i Luleå stift,
Lappmarkens tredje kontrakt; utgör storkommunen
Karesuando. — Litt.: A. Ljung,
”K.—Enon-tekis” (i ”Norrbotten”, årsb. 1948).
Karet (av lat. ca’rrus, vagn), stor, fyrhjulig
vagn, numera med bibetydelse av otymplighet.
Ka’rhula [-hola], fabrikssamhälle i Kymmene
kommun, Finland, n. om staden Kotka, vid
Kymmene älvs östligaste förgrening.
K.-industri-erna omfatta träsliperi, glasbruk och mekanisk
verkstad samt kartongfabrik och elektriskt
stål-gjuteri. Till K. höra även littala glasbruk och
Strömfors bruk med konsthartsfabrik och såg.
K:s industrier övergingo 1915 i
Ahlströmkoncer-nens ägo. Antalet arbetare är omkr, 2,100. K.
blev köping 1951.
Kariber, se Karaiber.
Karibiska bergen, bergskedja i Venezuela,
längs Karibiska havets kust, når i Pico de
Nai-guatå 2,782 m ö. h.
Karibiska havet, bihav till Atlantiska
oceanen, begränsat av Antillerna, Syd- och
Mellanamerika; har en yta av c:a 2,7 mill. km2 och
ett medeldjup av 2,645 m- Den ej fullt 2,000
m djupa Jamaicaryggen delar K. i två delar, ö.
och v. K. I vardera finnas två djupa bäcken, i
v. K. Yucatanbäckenet med 4,709 m och
Cayman-graven med K:s största djup, 7,200 m. Mellan
Små Antillerna inkommer en gren av S.
ekvato-rialströmmen, här kallad Karibiska
strömmen. K. hemsökes, särsk. aug.—okt., av
tropiska orkaner (hurricanes), vilka kunna vålla
ofantliga skador såväl till sjöss som på land.
Karibiska unionen, off. The Caribbean Do-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
