Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål - Järnindustri - Litt. - Järnockra - Järnoxid, Järnoxidhydrat, Järnoxidoxidul, Järnoxid salter, Järnoxidulhydrat, Järnoxidulsalter - Järnpiller - Järnporten - Järnpulver - Järnridån - Järnsidor - Järnskog - Järnsocker - Järnsparv - Järnspat - Järnsulfat, Järnsulfid - Järnsvamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
703
Järnockra—Järnsvamp
704
Tillverkning av tackjärn och stål samt
stålkonsumtion i olika länder1).
Land Tackjärn 1,000 ton Stål 1,000 ton Stålkonsumtion per capita, kg
1938 1948 1938 1948 1938 1948
Belgien 2,426 3,943 2,279 3,917 146 250
Danmark — 32 6 75 — —
Finland 28 90 77 109 — —
Frankrike 6,012 6,575 6,221 7,243 118 182
Italien 863 449 2,323 2,125 56 52
Luxemburg .... 1.551 285 2,626 1,437 2,453 — —
Nederländerna .. 442 52 342 — —
Norge 38 63 65 67 — —
Polen 870 (1,100) i,440 (1,880) — (71)
Spanien 436 522 574 624 — 18
Storbritannien .. 6,870 9,425 10,565 I5,H5 215 270
Sverige 668 754 972 1,254 190 290
Tjeckoslovakien . 1,323 18,044 (1,650) 1,873 (2,650) — (195)
Tyskland (alla zonerna, inkl. Saar) 5,969 22,657 7,073 315 95
Ungern 335 (360) 648 (700) — —
Österrike 551 613 673 648 —■ 72
Europa (utom SSSR) 40,500 35,ooo 52,300 47,000 117 IIO
Australien 982 1,257 1,205 (1,176) (969) —
Latinamerika .... — — 186 15 24
Canada 774 2,120 1,170 28,805 2,905 — —■
U.S.A 19,470 56,150 80,318 205 518
Indien i>596 —• 950 (1,200) — —
Japan 3>100 836 5,930 1,714 (16,500) 80 —
Sovjetunionen 14,720 14,300 (18,000) (105) (86)
Sydafrika 294 — 346 (630) — —
Hela världen .. 82,000 110,000 110,000 153,000 53 67
*) Siffror inom parentes äro osäkra.
Detta är dels historiskt betingat, i det att
järnhantering bedrivits här sedan urminnes tider,
dels boroende på att järnhanteringen väl förstått
att utnyttja fördelen av rena malmer och
tillgång på träkol och vattenkraft.
Litt.-. J. Furuskog, ”Det svenska järnet genom
tiderna” (1938); L Sahlin och E. öhman,
”Järn-och ståltillverkning” (1940); A. Hultgren, A. B.
Selén och E. öhman, ”Värmebehandling av j.”
(1943); G. De Geer, ”Järnet i Sveriges
näringsliv” (2:a uppl. 1947); ”Gemeinfassliche
Darstell-ung des Eisenhüttenwesens”, utg. av Verein
Deutscher Eisenhüttenleute (15 :e uppl. 1949).
Jämockra, miner., röda, bruna el. gula,
jor-diga järnföreningar, huvudsaki. hematit och
limo-nit. Se även Brunockra.
Järnoxid, Järnoxidhydrät, Järnoxidoxidül,
Järnoxidsalter, Jämoxidülhydrät,
Järnoxidül-salter, kem., se Järnföreningar.
Järnpiller, se Järnmedel.
Järnporten, namn på flera pass. Mest bekanta
äro J. (656 m ö. h.) i v. Transsylvanien och J.
vid Or§ova (se Donau, sp. 885 med bild).
Järnpulver, pulverformiga läkemedel med järn
el. järnsalt i fint fördelad form. Jfr Järnmedel.
Järnridån (efter teaterns järnridå, som av
brandsäkerhetsskäl finnes mellan scen och
salong), bildligt uttryck, syftande på den med
militära och polisiära maktmedel upprätthållna
ordning och frihet från ”insyn”, som kännetecknar
Sovjetunionen och dess drabantstater.
Järnsidor (eng. ironsides)
kallades ryttarna i det kav., som
uppsattes av Oliver Cromwell 1642.
Järnskog, sn i Värmlands län,
Nordmarks härad, vid norska
gränsen, v. om Arvika; 241 km2, 2,435
inv. (1952). Omfattar en
tättbebyggd nord—sydlig dal, vari i n.
märkes sjön Vadjungen; f. ö.
höglänt skogs- och bergterräng. 2,370
har åker. Vid järnvägen Arvika—
Årjäng tätorten Koppom (296 inv.,
1951); provinsialläkare,
distriktsveterinär. Koppoms pappersfabriks
ab. har c:a 150 arb. Kyrkan uppf.
1699 (restaur. 1949). Ingår i Köla,
J:s och Skillingmarks pastorat i
Karlstads stift, Jösse kontrakt;
bildar tills, m. Skillingmark
storkommunen Järnskog; 341,83 km2
land, 3,384 inv. (1952).
Järnsocker, ett av järnklorid
framställt allmänt stärkande medel.
Jfr Järnmedel.
Järnsparv, Acce’ntor moduläris,
tillhör fam. sångare av fågelordn.
tättingar. J. är en liten fågel med
tunn näbb, ovan brun- och
svart-fläckig, undertill askgrå. Den är
allmännast i Lappland men
anträffas även häckande på spridda
ställen ända ned till Skåne.
Järnspat, se Siderit.
Jämsulfät, Jämsulfid, kem., se Järnföreningar.
Järnsvamp, metall., en porös, svampartad
metallisk produkt, som erhålles genom reduktion av
järnmalm vid så låg temp., att varken järnet el.
bergarten i malmen smälter. J. har låg kolhalt
och innehåller utom bergarten från malmen även
en viss halt av ej utreducerade järnoxider. J.
användes främst som ett prima utgångsmaterial
för kvalitetsståltillverkning. J. är vidare
utgångsmaterial för produktion av järnpulver för
pulvermetallurgisk framställning av järnföremål.
— Flera metoder för framställning av j. ha
Järnsparv.
Ur ”Våra fåglar i Norden”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
