Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugoslavien - Näringsliv - Författning och förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
615
Jugoslavien
616
pa odlas huvudsaki. på slättlandet i n. v.
Voj-vodina, lin i Kroatien och Slavonien, vallmo i
Bosnien. Produktionen av silkeskokonger uppgick
1937—39 i medeltal till 560 ton per år. Längs
Adriatiska havet ligga fruktträdgårdar och
vingårdar tätt på den smala kustremsan och på
kullarnas terrasserade sluttningar. J. är den största
plommonproducenten i världen (12,2 mill. dt
1939). Här har man också sedan gammalt
framställt plommonbrännvinet slivovits samt
mara-schino. Vin odlas överallt på slätterna n. om
Sava och Donau samt i Dalmatien, där 2/s av
den odlade jorden användes därtill. 1939 uppgick
vinodlingens areal till 2,230 km2. Även
olivodlingen har betydelse men är begränsad till
adriatiska kusten. Boskapsskötseln är en av
huvudnäringarna, mångenstädes i bergen t. o. m. den
viktigaste, men drives i stora delar av landet
ännu mycket extensivt. Kreatursbeståndet var
1950/51 1 mill. hästar, 33,000 mulor, 5,2 mill.
nötkreatur, 4,3 mill. svin, 10,1 mill. får och
786,000 getter.
Skogsbruket är av stor ekonomisk
betydelse; J. är Medelhavsländernas skogrikaste land.
Hela den skogbevuxna arealen uppskattas till
78,000 km2. J:s skogar bestå till 70% av
lövskog, främst bok och ek; träexporten består till
större delen av lövträd, huvudsaki. sågat virke.
Även träkol och ved exporteras.
Bergsbruk. J. har ansenliga
mineraltillgångar: kol (huvudsaki. brunkol) järn- och
kopparmalm, guld, bly, krommalm, antimon m. m.
De mest betydande j ärnmalmsfyndigheterna
finnas vid Vares n. om Sarajevo i Bosnien,
krom-malmsf yndigheterna i J:s gränstrakter mot
Albanien. Kopparmalmen brytes huvudsaki. vid Bor
i Serbien, Bauxitproduktionen är betydande
(368,000 ton 1950). 1951 utvunnos 32,000 ton
raffinerad koppar, 84,000 ton blymalm och 1,1
mill. ton cement. Oljefälten gåvo 1949 62,600
ton råolja. Dessutom produceras bl. a. naturgas
(1949 8 mill. m3). Industrien är ojämnt
utvecklad och till större delen lokaliserad till J:s
n. v. delar. J :s centrala delar (Bosnien) ha
genom sina mineraltillgångar förutsättningar för
industriell utveckling. Livsmedels-, trä-, textil-,
metall- och kemiska industrierna äro bland de
viktigaste. Textilproduktionen 1949 omfattade
bl. a. 29,000 ton bomullsgarn och 12,900 ton
yllegarn. Enl. femårsplanen för åren 1947/51 skulle
bl. a. en ökning ske betr, ståltillv., kolbrytning,
cementtillv., anläggandet av nya järnvägar och
autostrador, samt byggandet av nya elektr.
kraftstationer. Den elektriska energialstringen skulle
t. ex. ökas från 71 kW per inv. 1939 till 272 kW
1951-
Kommunikationer. Järnvägarnas
sammanlagda längd uppgick 1949 till över 11,000 km.
Järnvägsnätet är rikast förgrenat i n. och n. ö.
i de forna österrikiska och ungerska landsdelarna.
Landets ekonomiska centrum är områdena kring
Donau, Theiss, Sava, Drava och Morava, och
dessa floder utgöra utmärkta naturliga
kommunikationsleder. Handelsflottan utgjorde 1951 82
fartyg (om minst 100 bruttoton) med ett
sam
manlagt tonnage av 240,000 bruttoton.
Motorfordonens antal var 1952 endast c:a 24,000. 1950
funnos 335,000 radiomottagare, d. v. s. 21 på
1,000 inv. (Sverige 307 per 1,000 inv. s. å.)
Flyget transporterade 1949 34,000 passagerare.
Utrikeshandelns värde 1950: importen
11,791 mill. dinarer, exporten 7,930 mill. dinarer.
Av importen kommo från U.S.A. 22 %,
Storbritannien 17%, Västtyskland 17% och från
Italien 12 %. Viktigaste importvaror voro
textilprodukter, metaller och metallvaror, malmer m. m.
I exporten ingingo ylle- och ylleprodukter med
33 °/o, malmer och metaller med 23 % och
ve-getabilier med 15 ®/o.
Författning och förvaltning. Enl. författningen
av 1946 och en ny fundamentallag av 1953, som
i väsentliga delar upphäver 1946 års konstitution,
är J. en federativ folkrepublik, bildad på så sätt,
att inbördes jämlika folk på grundval av en
själv-bestämningsrätt, som också innesluter rätten att
separera, uttryckt sin vilja att leva tillsammans
i en förbundsstat. Delstaterna utgöras av följ. 6
folkrepubliker: Serbien, som innesluter den
autonoma provinsen Vojvodina och den autonoma
regionen Kosmet, Kroatien, Slovenien, Bosnien och
Hercegovina, Makedonien och Montenegro.
All auktoritet i förbundsrepubliken härrör från
folket, som utövar den genom fritt valda
representativa organ el. folkkommittéer, vilka alla, från
de lokala folkkommittéerna och till
förbundsrepublikens egen folkförsamling, säges ha
utvecklats i den nyss fullbordade befrielsekampen mot
fascism och reaktion. De utses över lag genom
allmän, lika, direkt och hemlig omröstning.
Valrätts- och valbarhetsåldern är 18 år för både män
och kvinnor. Varje folkrepublik har sin
författning, som den själv fastställt i överensstämmelse
med förbundsförfattningen. De territoriella
gränserna mellan de särskilda folkrepublikerna
fastställas av förbundsrepublikens folkförsamling.
Nationella minoriteter ha dock rätt till fri
kulturutveckling och fritt bruk av sitt språk. Bland
de ärenden, som falla under den federala
kompetensen, märkas utrikespolitik, försvar,
kommu-nikationsväsen, finansiella företag av större
allmänbetydelse, förbundsbudgeten,
kriminallagstiftning och stora delar av civil- och
sociallagstiftningen samt fastställandet av allmänna principer
för de särskilda folkrepublikernas
näringslag-stiftning.
Förbundsrepublikens folkförsamling är
det högsta statsorganet och utövar alla dess
befogenheter, i den mån de icke av författningen
tillerkänts andra förbundsorgan. Den består av två
hus, förbundsrådet och
producenternas råd. Det förra består dels av deputerade
valda i allmänna val (1 för 60,000 inv.), dels av
deputerade utsedda av folkrepublikerna (10 för
varje), den autonoma provinsen (6 dep.) och den
autonoma regionen (4 dep.). Producenternas råd
består av deputerade (till antal motsvarande 1 för
70,000 inv.), vilka väljas av den producerande
befolkningen, sammansluten i ekonomiska företag
och organisationer. För varje ekonomisk enhet
väljes det antal deputerade som motsvarar enhe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
