Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johansson, Carl Edvard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
483
Johansson
484
Johansson, Carl Edvard, uppfinnare och
industriman (1864—1943), föregångsman inom
verkstadsmässig precisionsmätteknik. J. föddes i
Frötuna, Västmanland, och upplärdes till
finsnickare. Efter ett par praktikår vid ett sågverk
i U.S.A. kom J. vid
21 års ålder till
Eskilstuna och fick
anställning som filare och
maskinuppsättare vid
Beronius’ mekaniska
verkstad. Han
genomgick samtidigt en kurs
vid Eskilstuna
söndags- och aftonskola
och antogs härefter
som praktikant vid
Gevärsfaktoriet i
Eskilstuna (1887), där
han avlade examen
som rustmästare (en
civilmilitär verkmästartitel). Efter befordran till
rustmästare fick J. hand om tillverkningen av
vissa specialmaskiner och kontrollj iggar för
fabrikationen av armégevär, en plats som han
behöll till 1912. De kontrollmätstycken, som
härvid kommo till användning, voro enligt dåtida
tekniska standard ”fasta”, d. v. s.
specialtillverkades för varje ändamål; faktoriet ägde flera
tusen dyl. mätdon. I samband med att staten
från Mauser-Werke i Tyskland 1896 förvärvat
licens för tillverkning av ett nytt armégevär
befanns, att ytterligare ett mycket stort antal
kontrollmätstycken skulle behöva tillverkas. Det låg
då nära tillhands att sammansätta dessa
mätstycken av standardiserade, mindre passbitar,
medelst vilka varje önskat måttvärde skulle kunna
sammanläggas. J. kom till den slutsasen, att en
kombinationsmåttsats borde innehålla 46
(alternativt 102) passbitar, ordnade i 3 aritmetiska
serier med olika stora steg; med 102 passbitar
skulle man med högst 4 passbitar i varje
kombination kunna åstadkomma 200,000 måttvärden i steg
om 0,001 mm. — Det har dock genom nyare
dokumentstudier och vittnesmål ådagalagts, att J.
icke varit ensam om denna uppfinning.
Kombina-tionsmåttsatser utfördes omkr. 1896 av bl. a. den
tyska firman H. Hommel i Mannheim. Vid
Gevärsfaktoriet hade den framstående finmekanikern
Hj. Ellström (1863—1942) redan 1895 på
grundval av en självständig idé framställt en
kombinationsmåttsats efter ett enklare system;
detta synes ha utgjort den närmaste förebilden
till J:s första måttsats (1896—97). Mellan J.
och den med precisionsteknik väl förtrogne
Ellström grundades vid denna tidpunkt ett
kompanjonskap, varvid Ellström erhöll som uppgift att
slutjustera alla måttsatser och utarbeta
erforderliga kontrollmätmetoder; han uppbar härför en
royalty. Ellströms grundläggande gärning, som
under de första samarbetsåren erkändes av J.,
råkade småningom i glömska, så att J. i den
allmänna meningen kommit att framstå som
uppfinnare ej endast av vissa kombinations- ”system”
utan även kombinationsmåttsatserna såsom sådana
En passbit (24 mm) med
pålagda skänklar kan
lyftas medelst en mellan
skänklarna inpassad
cylindertolk med
motsvarande diameter — dock
endast så länge
temperaturen är ung. densamma
för samtliga delar. Om
tolken el. passbiten
utsät-tes för handvärmen under
några sekunder, ändras
dimensionerna och
experimentet misslyckas.
och till precisionsmetodiken vid deras
framställning. Ingenting tyder dock på att J. själv varit
i besittning av sådan mekanisk färdighet, att han
egenhändigt kunnat förfärdiga passbitar av
pre-cisionskaraktär. — J :s väsentliga insats blev
i stället affärsmannens, industriledarens och
exploatörens, ehuru han tvivelsutan även lämnat
betydelsefulla impulser till utvecklingen, bl. a.
genom de nyssnämnda ”systemen” men icke minst
genom att genomdriva en sammanjämkning
mellan de inbördes något skiljaktiga amerikanska och
engelska tum-måtten till en gemensam standard
för verkstadsändamål, nämligen exakt 25,4 mm.
Hans fabrikationsrörelse överläts 1910 på firman
C. E. Johansson & Co., varvid tillverkningen
sammanfördes till en större fabrikslokal. Följ, år
erhöll firman aktiebolagsform, ab. C. E. Johansson,
med ett aktiekapital av 200,000 kr. Första
världskriget medförde en stark efterfrågan på bolagets
produkter, särsk. från U.S.A., varvid rörelsen
måste utvidgas och nybyggnader uppföras. I
samband med denna
utvidgning ökades
aktiekapitalet 1917 till 7,5 mkr,
som väsentligen
tillfördes genom nya
intressenter. Närmast på
grund av
felspekulationer i förening med en
begynnande depression
råkade bolaget i
finansiella svårigheter, vilka
accentuerades av
tekniska motgångar i
samband med expansionen;
J. nödgades 1919 avgå
som chef, och bolaget
självt försattes några
år senare (1924) i
likvidation. Det
rekonstruerades dock 1926
genom ett konsortium
med J. som
huvudintressent. — Under
mellanperioden sökte J. sin
lycka i U.S.A. vid ett
där 1918 etablerat
dotterföretag men fann till
en början vägen stängd
på grund av
depressionen. Ett nytt försök
1923 ledde till att J.
anställdes av H. Ford
för att tillsammans med
yrkesmän från
hemlandet igångsätta en
tillverkning av måttsatser.
Huvudsyftet från Fords
sida med detta engagemang synes ha varit
att ge bilförsäljningen ett nytt reklamargument,
grundat på J :s vid denna tid väl etablerade
upp-finnarnamn. Fords måttsatstillverkning såldes ett
20-tal år senare till den amerikanska firman
Brown & Sharpe. — För sin tekniska och
kommersiella gärning fick J. (”måttens mästare”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
