- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 11. Infektion - Karkkila /
139-140

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irland - Historia - Litt. - Irländska fristaten - Irländska republiken - Geografisk översikt - Geologi, klimat, växtvärld, djurvärld - Befolkning och bebyggelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

139

Irländska fristaten—Irländska republiken

140

underhandlare ersatts med Collins, enades man
under engelskt hot att återupptaga kraftpolitiken
om en kompromiss, och V12 undertecknades
traktaten. Häri bestämdes, att I. skulle bilda en
fristat; home rw/^-principen hade bytts ut mot
</owmion-principen. Trohetsed skulle av
parla-mentsled. avläggas på författningen och till
konungen i hans egenskap av imperiets överhuvud.
Fristaten skulle råda över förvaltning och
för-svarsväsen, samt övertaga en del av den
gemensamma statsskulden; sjöförsvaret skulle överlåtas
åt England. Nordirland ägde rätt att stanna
utanför fristaten. En generalguvernör skulle
tillsättas. Fördraget ogillades av de Valera men
godkändes 6/i 1922 av Däil Éireann med 64 röster
mot 57. De Valera avgick då från
presidentposten och efterträddes av Griffith. Ordf, i den
provisoriska regeringen blev Collins. Inom
republikanska armén fanns ett starkt parti, som
icke ville godkänna fördraget utan besatte en
del viktiga platser i Dublin, och den provisoriska
regeringen kunde ej göra sig åtlydd. Men då
de nya valen i juni gav majoritet åt de
för-dragsvänliga, ingrep Collins med kraft och lät
i förödande gatustrider befria Dublin från
republikanska besättningar. Striden fortsattes på
landsbygden, där de upproriska, ledda av E.
Chil-ders, planmässigt förstörde vägar och broar,
järn-vägsmateriel och telegraflinjer m. m. Griffith
dog av överansträngning och sorg, Collins
stupade kort därefter i ett bakhåll. Bådas plats
intogs av W. T. Cosgrave. V12 1922
ratificerades Irländska fristatens konstitution av
brittiska parlamentet. Den provisoriska
regeringen ersattes med exekutiva rådet med Cosgrave
som president, och T. Healy blev
generalguvernör. Ulster begärde och erhöll enl. fördragets
bestämmelse rätten att stanna utanför fristaten
som eget home rwZ^-område (se Nordirland). Ang.
fristatens senare historia se Irländska republiken.

Litt.: G. A. J. Cole och T. Hallissy,
”Handbook of the geology of Ireland” (1924); O. J.
R. Howarth, ”A geography of Ireland” (2:a
uppl. 1925); ”Ireland”, utg. av L. R. Muirhead
(ny uppl. 1949); R. A. S. Macalister, ”The
ar-chaeology of Ireland” (1928), ”Ancient Ireland”
(1935); E. O. Löfgren, ”1. under nya tiden”
(1924); E. Curtis, ”A history of Ireland” (5:e
uppl. 1945).

Irländska fristaten, eng. Irish Free State, ir.
Saorstät Éireann, namn på Irländska republiken
(se d. o.) under dess tid som dominion 1921—
1949-

Irländska republiken, stat på Irland. 1921
bildades av de tre provinserna Leinster, Munster
och Connaught samt tre grevskap av provinsen
Ulster Irländska fristaten (off. Saorstät
Éireann), vilken fick dominionstatus inom
Brittiska samväldet. 1937 ändrades landets
författning, varigenom den suveräna republiken E i r e
(= Irland) bildades. Off. namn är nu I
r-ländska republiken, ir. Poblacht na
hÉireann. I politiskt avseende blev I. helt skilt
från England 18/4 1949. Enl. landets författning
omfattar I. hela ön Irland men i realiteten blott

5/e av dess yta; 68,895 km2, 2,958,878 inv. (census
1951). Huvudstad är Dublin. — Se karta vid
Storbritannien.

Geografisk översikt. Morfologiskt sett ter sig
I. som en flack slätt, inramad av bergsområden.
Centralslätten, som är synnerligen jämn, når
kusten på bred front mellan Dundalk och Dublin
i ö. och havet i v. mellan Galway och Tralee.
I s. begränsas centralslätten från havet av Mac
Gillicuddykedj an med Irlands högsta topp
Car-rauntoohil (1,041 m) samt längst i ö.
Wicklow-bergen med toppen Lugnaquilla (927 m). Inom
de v. och mell. delarna av centralslätten ligga
en mängd sjöar, av vilka de största äro Lough
Corrib, Lough Ree och Lough Derg. I :s floder
äro ganska små men ha spelat en ofantligt stor
roll för samfärdslen inom landet. I :s och även
de brittiska öarnas största flod är Shannon (350
km, därav 320 km segelbara). Ung. V7 av I:s
areal upptages av torvmossar.

Geologi, klimat, växtvärld, djurvärld, se Irland.

Befolkning och bebyggelse. Av I:s befolkning
anses c:a 20% härstamma från de keltiska
gae-ler, som under årtusenden f. Kr. bosatte sig på
Irland. De äro huvudsaki. bosatta i landets v.
och n. v. delar. Gaeliska språket, som en gång
var utbrett över hela Irland, talas numera endast
i de västligaste, nordligaste och sydligaste
delarna av ön. Huvudmassan av befolkningen är
engelsktalande, och de flesta personer, som ha
gaeliska till modersmål, tala även engelska.
Undervisningen i de lägre skolorna bedrives nu
blott på gaeliska.

Ett av I:s allvarligaste problem är landets
successiva avfolkning, som ägt rum sedan mitten av
förra årh. 1845 hade det område, som nu
upptas av L, en befolkning på c:a 6,5 mill., till största
delen bestående av fattiga jordbrukare. 1845—
46 slog potatisskörden fel, med påföljd att
hundratusentals människor dogo av svält. Denna ka ta
strof var en av orsakerna till den enorma
emigration, som har minskat landets befolkning till
mindre än hälften av vad den var vid
hungerkatastrofens början. Den andra orsaken var
Englands upphävande av den protektionistiska
tullpolitik, som hade gett brödsäd från Irland
företräde framför vad som producerades
utanför den brittiska tullmuren. Det irländska vetet
kunde ej produceras lika billigt som t. ex. det
ryska och nordamerikanska; när skyddstullarna
slopades, blev grundvalen för Irlands jordbruk
totalt kullkastad. Landsbygden kunde ej längre
livnära så stor befolkning som förut, varför stora
skaror tvingades att lämna sina hem och i första
hand söka sig till städerna och därifrån ut ur
landet. 1845—1901 minskades befolkningen i
Leinster med 41 °/o, i Munster med 55 °/o och i
Connaught med 57%. Man räknar med en årlig
utvandring av c:a 19,000 människor. Huvuddelen
av denna emigrantström har gått och går
fortfarande till U.S.A., där man beräknar antalet
människor av irländsk härstamning till c:a 9 mill.
Jordbrukets karaktär av småbruk (c:a 30% av
gårdarna ha en areal mindre än 12 har och
inemot 50% mellan 12 och 40 har) gör det
omöj

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffk/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free