Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - In dulci jubilo - Indulgens - Indult - Indunstning - In duplo - Indus el. Sindh - Indusium - Induskulturen - Industri - Industria - Industrialisera - Industrialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
935
Indulgens—Industrialism
936
även brukad som julpsalm (n:r 130 i 1695 års
sv. psalmbok). Den har återintagits i 1939 års
psalmbok (n:r 606).
Indulge’ns (lat. indulge’ntia), eftergivenhet;
avlat.
Indu’lt, se Moratorium.
Indunstning, se Avdunstning.
In duplo, lat., i två exemplar.
Indus el. Sindh (av skt Sindhu), n. v.
Indiens huvudflod, rinner upp på c:a 5,100 m höjd
ö. h. i Transhimalaja, n. om
Manasarowar-sjön. Sedan den upptagit Gartang (Gartok),
följer I. den längsdal, som skiljer Transhimalaja
från Himalaja. Strax innan I. upptager Gilgit
från h., vänder floden mot s. och passerar
genom Himalajas kedjor i ända till 3,000 m djupa
genombrottsdalar. Nära Attock, 338 m ö. h.,
där I. når huvudkedjans fot, upptas Kabulfloden
från h. Den passerar sedan bergssystemets
förkedja Salt Range i en smal klyfta och når den
n. indiska slätten 202 m ö. h. Vid Mithankot
upptar I. sin största biflod Panjnad
(Punj-nad, Femfloden), som bildas genom föreningen
av Jhelum, Chenab, Ravi, Beas och Sutlej.
Under sitt lopp över slätten förlorar I. mycket av
sin vattenmassa. Redan i närheten av Sukkur
lämnar flodarmen Nara huvudfloden och tar
vägen genom öknen Thar, där den försvinner i
sanden. Blott vid högvatten når den sin
mynning i Rann of Cutch. Först nedanför
Hyderabad börjar det egentliga deltat (8,000 km2). I:s
längd är beräknad till 3,390 km och dess
flodområde till 960,000 km2. Vattenmängden är
oerhört varierande. För att förekomma förödande
översvämningar har man måst omgiva
flodbädden med dammbyggnader. I. är föga användbar
som samfärdsled. Dock är floden segelbar
under en stor del av året till Dera Ismail Khan.
Så mycket större betydelse har floden för
jordbruket. Sedan gammalt har man använt dess
många armar till den i detta klimat för
jordbruket nödvändiga konstbevattningen.
Engelsmännen ha rationaliserat och vidgat det gamla
bevattningssystemet. 1945—46 konstbevattnades
i Punjab mera än 74,000 km2. Den 1932 invigda
enorma spärrdammen vid Sukkur (The Lloyd
Barrage) avser att möjliggöra konstbevattning
av 22,000 km2 (se bild 17 å pl. vid Indien); nya
dyl. företag äro under arbete.
Indüsium, se Ormbunkar.
Induskulturen. Under 1920-talet gjordes vid
Harappa i Punjab och Mohenjo-Daro i Sind
mycket betydande arkeologiska fynd, som
blottade en förut okänd, förarisk kultur från ung.
2500 f. Kr. Man fann rester av gamla
bebyggelser med stora, präktiga hus och en av allt att
döma raffinerad kultur. En mängd konstföremål och
inskrifter (i en ännu ej dechiffrerad bildskrift)
har anträffats. Förbindelser med den sumeriska
kulturen i Mesopotamien synas icke uteslutna.
— Litt.: J. Marshall, ”Mohenjo-Daro and the
Indus civilization”, 1—3 (1931); A. W.
Persson, ”Med hacka och med spade” (1934); E.
Mac-kay, "Early Indus civilizations” (2:a uppl. 1948).
Industri (av lat. indüstria, verksamhet,
rö
relse, driftighet, flit), i vidsträckt mening: all
materiell produktion. Driftformerna e g e n h u
s-hållning, hantverk, förlagssystem
(hemindustri) och manufaktur äro alltså
former av i. I regel avser man emellertid med
i. fabriksindustrien. —• Numera
nyttjas ordet stundom även om näringsgrenar, som
icke ha med materiell produktion att skaffa, t. ex.
nöjesindustri, turistindustri.
Indu’stria, Svenska arbetsgivareföreningens
tidskrift, grundad 1905. Ehuru i främsta
rummet föreningsorgan innehöll I. ofta värdefulla
artiklar i ekonomiska och socialpolitiska ämnen.
Efter 1946 genomförd omläggning är I. en
mycket uppmärksammad tidskr. för industriellt
näringsliv. Den utkommer numera med 12 nr per
år. Red. var 1908—45 Axel Brunius; nuv. red.
Tell G. Dahllöf.
Industrialisera, förvandla (en näring el. ett
yrke) till industri; förvandla (ett land el.
samhälle o. dyl.) till industriland o. s. v.
Industrialism, ett av industri och industriella
intressen behärskat samhällstillstånd med
förhållanden av teknisk, ekonomisk, social och
politisk innebörd, vilka åvägabragts i och med den
industriella revolutionen, varmed
man (främst i Storbritannien) förstår de stora
förändringar, vilka inträdde i
produktionssystemet särskilt genom de maskintekniska
uppfinningar, som i första rummet berörde
textilindustrierna, främst bomullsindustrien. Denna
rörelse, som inom jordbruket följdes av
rationellare brukningsmetoder och stordriftens
tillväxt på smådriftens bekostnad, verkade
revolutionerande på hela det engelska näringslivet ;
den började omkr. 1760 och fortsatte till
1830-talets ingång. På kontinenten och i
Nordamerika tog samma rörelse fart under 1700-talets
sista årtionde och de första årtiondena av
1800-talet. Hargreaves’ Jennystol, Arkwrights
vattenspinnmaskin, Cromptons spinnmaskin (mule
jenny), Cartwrights mekaniska vävstol och Watts
ångmaskin åstadkommo framför allt inom
bomullsindustrien en enorm ökning av produktionen,
vilken utveckling utövade ett starkt eggande
inflytande på andra fält av näringslivet. För
järnhanteringen inträdde en ny era, när vid
smältningen stenkol kunde användas i st. f. träkol,
ångkraften togs i anspråk vid masugnsdriften
och puddlingsmetoden tillämpades. Kanaler
byggdes, landsvägar anlades och förbättrades.
Sedermera kommo ångbåtarna, och från 1830
blevo järnvägarna en verklighet.
Kommunikations-, handels- och bankväsendets fortsatta
utvidgning främjade övergången till aktiebolags
-väsen och främjades av denna. Genom
maskinteknikens tillämpning blevo emellertid stora
skaror av arbetare, särskilt äldre, sysslolösa, det
stigande ömsesidiga beroendet mellan allt större
massor av arbetare ledde till att aktualisera den
industriella arbetarfrågan, och i industrialismens
spår följde den socialistiska rörelsen. — Litt.:
A. Montgomery, ’T:s genombrott i Sverige”
(1931); T. Gårdlund, ’T:s samhälle” (1942); E.
F. Heckscher, ”1.” (1944).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
