Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högerns ungdomsförbund, Ungsvenskarna - Högertrafik - Högerud - Högestad - Högfeldt, Robert - Högfjäll - Högfors (Karbenning) - Högfors (Ljusnarsberg) - Högfors (Karkkila) - Högfrekvens - Högfrekvensförstärkning - Högfrekvenstelegrafi - Högfrekvensugn - Högförräderi - Höghet, Hans, Hennes, Eders, Ers - Höghetsrättigheter - Höghus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
767 Högertrafik—Höghus 768
tism, som utgör grunden för högerns idéprogram.
H. bildades 1934. Förste ordf, var riksdagsmannen
greve T. v. Seth, som 1941 efterträddes av
riksdagsman Folke Kyling. Prof. Gunnar Heckscher
var ordf. 1949—52, nuv. är red. Bengt Lind. H:s
högsta beslutande myndighet är
förbundsstämman, som består av ombud, valda av
distrikts-stämmorna, av verkställande myndigheter och av
förbundsstyrelsen. H. utger förbundsorganet Ung
höger.
Högertrafik, färd- och mötesregel, enl. vilken
fordon m. m. vid möte skola hålla till höger,
medan omkörning skall ske på v. sida. Denna
regel gäller universellt för sjö- och lufttrafik
och tillämpas med avseende på landtrafik i de
flesta länder. De viktigaste undantagen äro
Sverige, Storbritannien, Sydafrikanska unionen,
Japan och Kina. I Tjeckoslovakien, Ungern och
Österrike skedde övergång till h. under 2:a
världskrigets tyska ockupation; Argentina
övergick till h. 1944. I Sverige har h. varit föremål
för ett flertal utredningar och riksdagsmotioner;
senast avslogs en sådan motion 1943 av
kostnadsskäl.
Högerud, socken i Värmlands län, Gillbergs
härad, s. ö. om Arvika, mellan sjöarna
Glavs-fjorden och Värmeln; 49,34 km2, 524 inv. (1951).
Är en av bergryggar uppfylld skogstrakt; spridd
odlingsbygd. 775 har åker. Nuv. kyrkan är från
1867. Ingår i Stavnäs, Värmskogs och H:s
pastorat i Karlstads stift, Gillbergs kontrakt; tillhör
storkommunen Stavnäs. — Litt.: A. Westlund och
F. Eriksson, ”H. i gången och närvarande tid”
(1946).
Högestad. 1) Socken i Malmöhus län,
Herrestads härad, vid Fyleån, n. n. ö. om Ystad;
13,50 km2, 260 inv. (1951). Är ett småbackigt
moränområde, till största delen odlat. 969 har
åker. Nästan hela socknen lyder under H.2).
Den romanska kyrkan är från 1100-talets slut.
Ingår i övraby, Benestads, H:s och Baldringe
pastorat i Lunds stift, Ingelstads kontrakt;
tillhör storkommunen Herrestad.
2) Gods i H.i), 6 km s. v. om Tomelilla,
omfattar 693 har, därav 399 åker, med ett
taxeringsvärde av 676,000 kr. Hela fideikommisset med
gårdar i H.i), Ramsåsa, Borrie, Röddinge,
To-långa och Benestad omfattar 3,164 har, därav
2,291 åker. Huvudbyggnaden är ett stenhus i två
våningar med trappgavlar, byggt 1635. Godset
har anor från medeltiden och tillhörde bl. a.
Lunds ärkebiskopsstol, ätterna Rosencrantz och
Due. 1706 köptes H. av riksrådet greve C. Piper,
vars änka 1747 gjorde det till fideikommiss inom
denna ätt.
Högfeldt, Robert, skämttecknare och
illustratör (f. 1894 W2), arbetar huvudsaki. i den
burleska stilen. Han har illustrerat barnböcker
och utg. en serie album samt regelbundet
medverkat i dagspressen. Icke minst bekant är han
genom sina vykort.
Högfjäll, se Fjäll.
Högfors, brukssamhälle i Karbennings sn i n.
Västmanland, vid statsbanelinj en Ängelsberg—
Kärrgruvan(—Krylbo); 257 inv. (1951). Här
finns järnbruk med masugnar, sintringsverk och
gjuteri, tillhörande Högfors och Persbo
a b. (aktiekapital 1 mkr, c:a 200 arb.), som
tillverkar tackjärn och gjutgods; bolaget idkar även
jordbruk och skogshantering. Företaget tillhör
den s. k. Johnsonkoncernen.
Högfors, brukssamhälle i Ljusnarsbergs
kommun i Västmanland, 10 km s. om Grängesberg,
vid industribana från Silverhöjden på linjen
Frövi—Ludvika; 578 inv. (1951). Här finnas
järnbruk med gruvor, sintringsverk, masugn samt
gjuteri och mekanisk verkstad, tillhörande H
ög-fors a b. (aktiekapital 0,4 mkr, c:a 100 arb.),
som tillverkar tackjärn, gjutgods och sinter.
Bruket privilegierades 1766.
Högfors, industriföretag i Karkkila köping,
Nylands län, Finland, n. v. om Helsingfors.
Bruket grundades 1820. I H. anlades på 1830-talet
ett puddel- och valsverk, det första i landet, av
Josef Brehmer. Senare tillkommo gjuteri och
mekanisk verkstad. 1894 ombildades företaget till
Högfors bruks ab. 1933 övergick bruket i
Kym-menekoncernens ägo. Antalet arb. c:a 880.
Produktionen omfattar numera i huvudsak
handels-och byggnadsgj utgods, ss. spisar, radiatorer och
armatur.
Högfrekvens. En växelström, vars periodtal
överskrider 10,000 per sek, brukar kallas
hög-frekvent. Bestämmande för frekvensen i en
växelströmkrets är däri ingående värden på
kapacitet och självinduktion. Genom att man väljer
dem små kan frekvensen stegras till mycket höga
tal. Den högsta uppnådda frekvensen torde vara
c:a 1011 per sek., d. v. s. 100 milliarder
svängningar per sek.
Högfrekvensförstärkning, se Radioteknik.
Högfrekvenstelegrafi, se Telegraf.
Högfrekvensugn, se Elektriska ugnar, sp. 508.
Högförräderi, se Förräderi.
Höghet (ty. Hoheit, eng. highness, fr. altesse),
Hans, Hennes, Eders, Ers (kej serlig,
kunglig o. s. v.), titel för personer, tillhörande
regerande el. f. d. regerande furstehus.
Höghetsrättigheter, de staten tillkommande
rättigheter, som ha offentligrättslig rättsnorm
och därjämte ett offentligrättsligt innehåll.
Höghus. I vanligt språkbruk vill man med
h. förstå en bostads- el. affärsbyggnad med
minst 6 våningar (ovan jord). Då man
emellertid till lågbebyggelse räknar sådana
(bo-stads-)hus, i vilka användning av personhiss i
regel ej kommer i fråga, fordrar en nyare
begreppsbildning, att till h. hänföras alla
byggnader med mer än 3 å 4 våningsplan. — H. av
måttlig höjd, upp till c:a 8 våningar, utföras
vanl. som 1 a m e 11 h u s (d. v. s. ensartade, till
varandra slutande, raka byggnadskroppar med
horisontellt disponerade lägenheter) el. som
punkthus. Med punkthus (ofta även kallat
tornhus, om byggnadshöjden är stor) förstås
ett friliggande h. med i det närmaste kvadratisk
plansektion, varvid trapphus och hiss äro
centralt anordnade i byggnadens inre. Vanl.
begränsas höjden av h. (förutom av
stadsplanebe-stämmelser) med hänsyn till brandväsendets
tek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
