Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helgdagar - Helgeandsholmen - Helgeandsholmens beslut - Helgeandshus - Helgeandsorden - Helgeaner - Helgeflundra, hälleflundra - Helge Hjorvardsson - Helge Hundingsbane - Helgeland - Helgelse - Helgelseförbundet - Helgelserörelsen - Helgerum - Helgesen, Poul (Poul Eliesen) - Helgeseter - Helgesta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
Helgeandsholmen—Helgesta
114
samt Alla själars dag. De ortodoxa kyrkorna
fira ytterligare ett par h. De olika
protestantiska kyrkosamfunden förete olikheter i detta
avseende.
Helgeandsholmen, se Stockholm.
Helgeandsholms beslut kallas en förfalskad
urkund, vari meddelas den oriktiga uppgiften, att
ett riksmöte på Helgeandsholmen i Stockholm
1282 skulle ha ökat kronans inkomster genom
att utöver Uppsala öd tillerkänna kronan s. k.
grundregalen och samtycka till en
skattläggning av Sveriges jord, varvid allmogens
dagsverksskyldighet till kronan skulle ha införts.
Urkunden framlades för Johan III vid hans besök
i Norrköping 30 juni 1587 av den adlige
godsägaren Paine Eriksson (Rosenstråle) till
Ravenäs, som synes ha utfört även andra
förfalskningar. Ehuru falskt, har H. sedermera
vid flera tillfällen inverkat på rättsliga
avgöranden. — Litt.: C. G. Styffe,
”Grundregaler-nas uppkomst och tillämpning i Sverige” (i
Vitt.-akad:s Handl., bd 24, 1864).
Helgeandshus kallades under medeltiden
stiftelser för vård av fattiga sjuka, ålderstigna och
icke arbetsföra, tillika hem för vägfarande.
Vården bestreds av broderskap av män och kvinnor.
H. funnos runt om i städerna under medeltiden.
Helgeandsorden, munkorden för sjukvård,
stiftades av Guido av Montpellier (d. 1209),
som här mellan 1170 och 1180 grundade ett åt
den Helige ande invigt hospital samt ett
brödraskap för sjukvård. Under sin glanstid synes
orden ha omfattat omkr. 150 kloster. H. hade
6 kloster i Danmark och ett i Sverige
(Söderköping). — Litt: J. Lindbæk och G. Stemann,
”De danske helligaandsklostre” (1906).
Helgeäner, se Fribaptister.
Helgeflundra
je-J, hälleflundra, se
Flundrefiskar.
Helge Hjorvardsson, hjälten i ett blott [-fragmentariskt bevarat Eddakväde. Han blev gift
med valkyrjan Svava, kung Eylimes dotter. Ung
föll H. i en strid.
Helge Hundingsbane, nordisk sagohjälte,
omtalad i två Eddakväden. Det yngre av dessa
berättar om H:s seger över Hunding och
dennes söner samt om hans kärlek till valkyrjan
Sigrun, kung Hognes dotter. Det äldre
kvä-det berättar om huru Sigruns broder Dag
fäller H. för att hämnas sin fader. Slutet skildrar
Sigruns sorg över H:s död och hennes möte
med honom i gravhögen. — Litt.: S. Bugge,
”Helgedigtene” (1896); T. Heder ström,
”Forn-sagor och Eddakväden”, 2 (1919); uppsats av
E. Wessén i Fornvännen 1927.
Helgeland, gammalt namn för s. delen av
Nordland fylke, Norge. Jfr Hålogaland.
Helgelse (lat. sanctificätio) förekommer i
teologiens historia i två olika bemärkelser. Enl. N.
T:s språkbruk kan ordet h. sägas vara
beteckning för hela det kristna livet såsom sådant: det
betyder då människans uttagande ur den för
Gud, den Helige, främmande livssfären samt
hennes insättande i ett gemenskapsförhållande till
Gud. I konkordieformeln och sedan ofta i den
följ, teologien tages ordet däremot i mera
inskränkt betydelse: h. representerar då mera den
etiska förnyelsen och ställes vid sidan av
rättfär-diggörelsen, som representerar upprättandet av
gudsgemenskapen.
Helgelseförbundet, missionssällskap för
bedrivande av inre och yttre mission, stiftades 1887
som ett ”osekteriskt missionssällskap” under
inflytande av den anglo-amerikanska
helgelserörelsen. Samlande kraft var godsägaren Maximus
Hedin (d. 1921) på Torp i Kräklinge socken
(Närke). Den främste andlige ledaren blev f. d.
komministern C. J. A. K i h 1 s t e d t (d. 1915),
som 1890 uppsatte förbundsorganet Trons
Segrar. Sedan 1890 bedriver förbundet mission i
Kina, sedan 1891 i Sydafrika. H. hade 1947
sammanlagt 74 missionärer, och i hemlandet
verkade s. å. 357 evangelister; antalet förs, var 60.
— Litt.: ”Av Herren har det skett. H. 60 år”
(1947).
Helgelserörelsen. Under viss påverkan från
metodismens helgelselära framväxte på 1800-talet
inom den anglo-amerikanska kristenheten en
mys-tisk-kvietistisk h., som fick ett icke ringa
inflytande. Även till Tyskland fördes h:s idéer och
ledde där till uppkomsten av
Gemeinschaftsbe-wegung. I Sverige bildades Helgelse förbundet
under h:s inflytande.
Helgerum, numera styckat gods i Västrums
socken, Kalmar län, vid en vik av Östersjön, 15
km s. om Västervik. Tillhörde på 1500-talet
Charles de Mornay och på 1800-talet bl. a. släkterna
Hoppenstedt, Leijonhufvud och Raab. Det
naturskönt belägna slottet uppfördes på 1750-talet och
är sedan 1945 Kalmar läns köpmannaförbunds
semester- och vilohem. — Monogr. av M.
Hof-rén (1949)-
Helgesen, Poul (Poul Eliesen, lat.
Paulus Eliæ el. Heliæ), dansk humanist (omkr.
1485—1535). H. föddes i Varberg av dansk
fader och svensk moder och inträdde 1517 i
karme-litklostret i Helsingör. H. var i sin teologiska
åskådning en typisk representant för
reformkatolicismen. Han intog en klar mellanställning
mellan luteraner och gammalkatoliker. 1519 blev
han föreståndare för det nya karmelitkollegiet i
Köpenhamn och teol prof, vid univ. Sedan Luther
bannlysts, blev H. en av luterdomens
lidelsefullaste motståndare. Senare intog han tidtals
en förmedlande hållning. Av motståndarna
brännmärktes han som en föraktlig ”Povl Vendekaabe”,
men genom sitt författarskap, till vilket bl. a.
hör den som källskrift viktiga Skibykrönikan,
framstår han som en av den danska
reformationstidens mest betydande gestalter. — H:s
”Skrifter”, 1—7 (1932—48), äro utgivna av Det
danske Sprog- og Litteraturselskab. — Litt.:
J. O. Andersen, ”Paulus Helie”, 1, (1936),
"Ski-bykrönikens kildeforhold og affattelsetid” (i
Historisk Tidsskr., R. II, Bd I, 1944—46).
Helgeseter, norskt augustinkloster, s. om
Ni-daros, trol. grundlagt under slutet av 11 oo-talet,
upplöstes 1546.
Helgesta, socken i Södermanlands län, Vill-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
