Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gödelöv - Gödestad - Gödningskur el. gödkur - Gödingsämnen, Gödsel - Gödselmedel - Gödselspridningsmaskin - Gödselstad - Gödselvatten - Gödselvårdslånefonden - Gödselämnen - Gödsling - Gödåker - Gödöllö - Göinge - Göje månad - Gökalv - Gökblomster - Göken - Gökfåglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
603
Gödestad—Gökfåglar
604
Björnstorp. Kyrkan är medeltida. Ingår i Dalby,
Hällestads, Bonderups och G:s pastorat i Lunds
stift, Torna kontrakt; tillhör storkommunen
Ge-narp.
Gödestad, socken i Hallands län, Himle
härad, ö. om Vaiberg, på slättbygden; 8,30 km2, 244
inv. (1951). Begränsas i s. av Himleån. 671 har
åker. På en höjd ligger en bygdeborg. Den nuv.
kyrkan av gråsten byggdes 1897. Av den
medeltida kyrkan kvarstår en ruin. Ingår i Hunnestads
och G:s pastorat i Göteborgs stift, Varbergs
kontrakt; tillhör storkommunen Himledalen.
Gödningskur el. g ö d k u r, se Diet.
Gödningsämnen, Gödsel, se Gödselmedel.
Gödselmedel, ämnen, som användas för att
gödsla (ej göda) jorden och ersätta de
växtnäringsämnen, som grödorna bortföra. Det vanligast
nyttj ade g. är kreatursgödsel, mer el.
mindre blandad med halm, torvströ eller andra
ämnen, som strös till bädd åt djuren. Denna samt
människogödsel, tång, grön- och
kompostgödsel pläga kallas naturliga
el. fullständiga g., det senare, enär de
innehålla alla för växterna erforderliga
näringsämnen och även mullbildande ämnen.
Artificiella gödselmedel
(konstgödsel) kallas sådana, som beredas
fabriksmäs-sigt. Viktigast äro: 1) kväverika: chile- och
kalksalpeter, svavelsyrad ammoniak samt
blod-och köttmjöl, fiskguano och urinämne m. fl.; 2)
fosforsyrerika: råfosfat, superfosfat,
tho-masfosfat, precipitat, kvävefattig guano samt
benmjöl; 3) kal i rika, näml, dels krossade
kalimineral, ss. kainit, dels därav genom upphettning
och omkristallisering beredda, vanl. 40- el.
20-procentigt kalisalt. De betecknas som
ofullständiga g., emedan de innehålla blott vissa
växtnäringsämnen och aldrig mullbildande ämnen
i avsevärd mängd. En förbättrad typ av s. k.
biandgödsel finnes dock numera i handeln
(Am-monphos m. fl.).
Gödselspridningsmaskin. En likformig
fördelning av gödsel sker fullkomligast med g.
Sådana för pulverformiga konstgödselmedel bestå
av en av två transporthjul uppburen låda, varur
konstgödseln utmatas (medelst roterande tallrikar
o. dyl.). Kreatursgödsel sprides med en
gödselvagn el. -kärra, vars botten består av en rörlig
bana, som för gödseln mot vagnens bakre ända,
där den gripes av en piggvals, vilken finfördelar
den och utsprider den bakom vagnen.
Gödselstad, upplagsplats för gödsel invid
krea-tursstall. G. bör vara så beskaffad, att gödseln
mister det minsta möjliga av växtnärande ämnen.
Numera bygger man g. med ogenomsläpplig
botten, ofta av cementbetong eller av sten med
cement i fogarna. Man söker även skydda gödseln
mot vind och sol genom att omge g. med en mur
eller förse den med väggar och tak
(gödselhus). Där man ej har tillräckligt av torvströ
för att fullständigt kvarhålla urinen i gödseln,
anlägger man cementmurade el. av betong gjutna
urin- el. gödselvattenbrunnar invid
g. el. kreatursstallet.
Gödselvatten, den bruna vätska, som
avrin
ner från den lagrade gödseln, består av jäst urin
och ur den fasta gödseln utlösta ämnen. G:s
värde beror på dess växlande halt av kalisalt
och kväveföreningar; en vanlig växling är från
0,10 till o,6o °/o kväve och från 0,90 till 1 °/o kali.
Jfr Gödselstad.
Gödselvårdslånefonden, en genom riksdagens
beslut 1918 inrättad fond, avsedd att främja en
rationell gödselvård. G. förvaltas av
Statskontoret, och lånen förmedlas av
hushållningssällskapen. Sedan 1933 kan även statsbidrag
erhållas för gödselvårdsanläggningar.
Gödselämnen, växtnäringsämnena i
gödselmedel (se d. o.).
Gödsling. De flesta näringsämnen, som
växterna upptaga ur jorden, finnas där i praktiskt
sett outtömliga förråd, varför blott kväve, kali,
fosforsyra och kalk (stundom även bor, kiselsyra,
svavel m. m.) behöva tillföras jorden. Då mull
dock är av största betydelse för jordens
fruktbarhet och växtnäringens upptagande, bör
gödseln till mullfattiga jordmåner innehålla även mull
el. mullbildande ämnen. På fast (mineralisk) jord
brukas mest kreaturs- o. a. mullbildande gödsel
för att underhålla jordens mullhalt, konstgödsel
för att giva hela g. en lämplig sammansättning.
På mull- och torvjord gödslas mest med
konstgödsel med tid efter annan återkommande g. med
kreatursgödsel för att främja bakterielivet i
jorden. Naturlig gödsel tillföres vanl. på en gång
i stora massor, 20—60 ton eller parlass per har,
och med flera års mellantid, medan konstgödsel,
som i mängder av vanl. högst några hundra kg
per har lätt utföres och sprides, plägar givas
för varje särskild gröda.
Gödåker, gravfält i Tensta socken, Uppland,
med ett 80-tal kända gravar, de flesta synliga
ovan jord, en liten tresidig stensättning och 25
bautastenar. I G. har hittats ett rikt gravgods,
bl. a. av romerska arbeten.
Gödöllö [gö’d-], stad i Ungern, 25 km ö. n. ö.
om Budapests centrum; 12,000 inv.; omtyckt
sommarort. Godset G. med det på 1740-talet
uppförda lustslottet skänktes 1867 av staten till
konungen.
Göinge, gammalt härad i n. Skåne, omfattande
innersta delen av Kristianstadsslätten och
omgivande skogstrakter i v. och n. (intill
Smålandsgränsen. Delades 1637 i östra och
Västra G.
I äldre tider var G. som gränsland ofta
skådeplatsen för strider mellan svenskar och
danskar. Den mest beryktade perioden i G:s historia
är snapphanetiden 1658—60 och 1676—79. —
Litt.: P. Johnsson, ”Från gamla dagars G.”
(1911), ”Allmogeliv i G.” (1920) och
”Göinge-liv under 1700-talet” (i östra Göinge
Hembygdsförenings Årsbok 1921).
Göje månad, äldre benämning på februari.
Gökalv, lotsplats 4 km s. om Ronnebyhamn,
med lotsuppassning även på den västligare
belägna St. Ekö.
Gökblomster, se Lychnis.
Göken, se Göksläktet.
Gökfåglar, Cucitliförmes, en fågelordn., vars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
