Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grimsby el. Great Grimsby - Grimsel - Grimskär - Grimslöv - Grimstad - Grimsten - Grimstorp - Grimsåker - Grimsås - Grind - Grindboll - Grindelwald - Grindsted - Grindvalsläktet - Gringo - Gringoire (Gringore), Pierre - Grini - Grinius, Kažys - Grinnell Land - Grinneröd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grimsby—Grinneröd
315
Grimsby el. Great G. [grei’t gri’mzbi],
sjöstad och stadsgrevskap i ö. England, på s. sidan
av Humbermynningen; 90,000 inv.;
Storbritanniens största fiskehamn och en av de största i
världen, mest för sill. G. räknar sin glanstid från
mitten av 1800-talet, då de storartade dockor
an-lades, varifrån fisken föres direkt till landets
olika industricentra. Från G. utskeppas kol och
införas smör, fläsk m. m. G. har skeppsvarv,
pappersbruk, bryggerirer samt tillverkning av
tågvirke och fisknät. En svensk sjömanskyrka
finnes.
Gri’msel [-zal], pass i schweiz. Bernalperna,
2,182 m ö. h., mellan Haslidalen och översta
Rhönedalen, från Meiringen till Gletsch. På
passets n. sida finnes en stor dammanläggning, som
reglerar Grimselsjön för Haslidalens kraftverk.
Grimskär, holme strax s. ö. om Kalmar;
fyrplats och mistsignalstation.
Grimslöv, stationssamhälle i Skatelövs sn i
Småland, 8 km s. ö. om Vislanda vid
statsbane-linjen Karlshamn—Vislanda. Här ligger
Kronobergs läns folkhögsk., som grundades 1876 och
1903—43 var förenad med en lantmannaskola.
Grimstad, stad i Norge på Skagerakkusten,
Aust-Agder fylke; 2,500 inv.; god hamn,
järnväg norrut; export av trävaror. Ibsenmuseum.
Grimsten, härad i Örebro län, intill
västgöta-gränsen; 292,74 km2, 7,730 inv. (1951). Omfattar
Laxå köping samt socknarna Hackvad och Viby.
G. ingår i Västernärkes domsaga (tingsställen i
Askersund och Hallsberg), Edsbergs fögderi och
Edsbergs kontrakt av Strängnäs stift.
Grimstorp, samhälle i Norra Sandsjö kommun
i Småland.
Grimsåker, samhälle i Malungs sn i Dalarne.
Grimsås, samhälle i Västergötland, se Mossebo.
Grind, vattenbyggn., vertikalt el. nära
vertikalt anordnat galler, bestående av kantställda
järnskenor till skydd för vattenturbiner
(vrakgrind, fiskgrind, is grind). G.
anordnas i vissa fall för elektrisk uppvärmning till
förhindrande av att i vattnet svävande
iskristaller fästa sig vid skenorna och täppa vattenflödet
(”iskravning”).
Grindboll, svenskt namn på engelska
nationalspelet kricket.
Gri’ndelwald [-valt], dal i Berner Oberland,
Schweiz, mellan Finsteraarhorngruppen och
Faul-horn, genomströmmas av Schwarze Lütschine;
20 km lång. Ned i dalen sträcka sig de båda
Grindelwaldglaciärerna. Huvudorten G. (omkr.
3,000 inv.) ligger 1,057 m ö. h.
Järnvägsförbindelse med Interlaken och Lauterbrunnen. Besökes
livligt av turister, särskilt för vintersport.
Grindsted [gri’nstäÖ], järnvägsknut och
handelsort i Ribe amt, Jylland, vid Varde å; 3,000
inv. Tillv. av cement, textilvaror och kemiska
preparat. Vandrarhem.
Grindvalsläktet, se Valar.
Gringo [gri’t)gå] (amer.-sp., eg. rotvälska;
person, som talar ett oförståeligt språk,
ombildning av sp. griego, grekisk [a]), i Amerikas
spansktalande länder brukligt öknamn på
nordamerikan el. engelsman.
316
Gringoire [grågæä’r], riktigare G ringo re
[grägå’r], Pierre, fransk dramatisk skald
(omkr. 1470—1538 el. 1539). G. företog resor i
Italien och bosatte sig sedan i Paris. Från 1505
uppträdde han som försvarare av Ludvig XII :s
politik mot påven Julius II i flera pamfletter
samt (1512) i dramat ”Jeu du prince des sots et
mère sotte”, varmed G. grundläde den politiska
komedien i Frankrike. G:s betydelsefullaste
arbete är hans profanmysterium ”La vie de
mon-seigneur Sainct Loys” (1514). G. är en
huvudperson i Hugos ”Notre-Dame” och i Banvilles
lilla drama ”G.”. — Litt.: C. Oulmont, ”Études
sur la langue de P. G.” (1911).
Grini, koncentrationsläger i Norge under den
tyska ockupationen, beläget i B serum 6 km v.
om Oslos centrum. Våren 1938 påbörjades här
(platsen hette då Ila) uppförandet av ett
tidsenligt statligt kvinnofängelse, vilket stod så gott
som färdigt våren 1940. De första mån. av
ockupationen begagnade tyskarna anläggningen
för internering av norska officerare. Som
koncentrationsläger fungerade G. 14/e 1941—8/s 1945.
Lägret, som var det största i Norge — det
byggdes efter hand ut med talrika baracker —, hyste
under de två sista åren samtidigt 3,000—5,000
fångar. Då det tillika var genomgångsläger för
tusentals fångar till och från andra fängelser, kom
totalsiffran av G.-fångar att sluta på 19,788,
manliga såväl som kvinnliga. Den första relativt
”idylliska” tiden slutade våren 1942, då
fångbehandlingen blev betydligt strängare med tortyr
0. a. omänsklighet. — Efter den tyska
ockupationens upphörande 1945 inrättades på G. ett
in-terneringsläger för norska quislingar, varvid
namnet G. ändrades till Ilebu. — Litt: J. Borgen,
”Dager på G.” (1945); F. Bull, ”Tretten taler
på G.” (s. å.); ”Norsk fangeleksikon.
G.-fange-ne”, red. av B. R. Giertsen (1946) ; O. Nansen,
”Fra dag til dag” (3 bd dagboksanteckningar,
s. å.); ”G.-boken”, red. av A. Lange & J.
Schreiner (2 bd, 1946—47).
Grinius [gri’njos], Kazys, litauisk politiker
och publicist (1866—1950), urspr. läkare. G. var
en av grundarna av det liberala folksocialistiska
partiet, vars ledare han var intill dess upplösning
1936. 1920 invaldes G. i nationalförsamlingen och
bildade Litauens första parlamentariska regering.
Denna avgick i febr. 1922. 1922—27 var G. led. av
parlamentet. I juli 1926 valdes han till
statspresi-dent men tvingades i dec. s. å. att avgå till följd
av Voldemaras’ statskupp. Han drog sig därefter
tillbaka till privat verksamhet. —■ Under den
tyska ockupationen av Litauen 1941—44 var G.
en av förkämparna för återupprättandet av
Litauens självständighet. Vid Sovjetunionens
ockupation av Litauen 1944 flydde G. hösten s. å. till
Tyskland. 1948 bosatte han sig i U.S.A. där
han s. å. utgav sina memoarer.
Grinnell Land [grine’l lä’nd], arktiskt land,
del av Ellesmerelandet (se d. o.).
Grinneröd, socken i Bohuslän, Inlands Fräkne
härad, s. om Uddevalla; 38,33 km2, 521 inv. (1951).
Omfattar i mellersta G. bl. a. Backamo grusplatå,
i n. Bredfjället, i s. smärre berg och dalar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
