Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gotlands län - Gotlandsmarmor, hoburgsmarmor - Gotlands nationalbeväring - Gotlands norra härad - Gotlandsruss - Gotlandssandsten - Gotlandssnipa - Gotlands södra härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Gotlandsmarmor—Gotlands södra härad
154
J u d i c i e 111 bildar det i
domsaga med i tingslag
under Svea hovrätt;
Visby har dock egen
jurisdiktion. Administrativt delas länet i 2
fögderier, Gotlands n. och
Gotlands s. fögderi, omfattande
4 landsfiskalsdistrikt. G. har
i stad, Visby, i köping,
Slite, 90 landskommuner och
1 municipalsamhälle, Hemse.
I kyrkligt avseende
bildar länet Visby stift. — G.
bildar 1 landstingsområde.
Vid val till A. K. utgör det
1 valkrets, som f. n. utser
3 representanter; till F. K.
sänder G. tills, m. Kalmar
län 7 representanter. Länet
utgör VH:e militärområdet,
Gotlands marindistrikt och
Gotlands inskrivningsområde
(nr 18). — G. har 7 provinsialläkardistrikt, Visby,
Slite, Hemse, Ljugarns, Klintehamns, Roma och
Burgsviks. Veterinärdistrikten äro 4, Slite,
Ljugarns, Hemse och Klintehamns. Apotek finnas i
Visby, Slite och Hemse (med filial i Klintehamn).
G. utgör 1 länsarkivdistrikt och 1 extra revir i ö.
skogsdistriktet samt ingår i Mellersta
lotsdistrik-tet. Det är indelat i 2 lantmäteridistrikt,
Gotlands n. och Gotlands s. distrikt. — Högre allm.
lärov. finns i Visby, kommunal mellanskola i
Slite, folkhögsk. och lantmannaskola i Hemse.
G. bildar 1 folkskoleinspektionsområde.
Gotlandsmarmor, hoburgsmarmor, den
rödlätta kristalliniska krinoidkalkstenen
(sundre-kalksten) i trakten av Hoburgen på s. Gotland,
vilken på gr. av sin hållfasthet och
motståndskraft mot vittring funnit vidsträckt användning
som finare byggnadssten (t. ex. i Riksdagshuset
i Stockholm), för ornamentala ändamål samt till
smärre prydnadsföremål.
Gotlands nationalbeväring. På initiativ av
regeringen åtogo sig gotlänningarna 1811
frivilligt utsträckt värnplikt; härigenom bildades G.
om 16 jägar-, 19 inf.- och 3 pikförarkompanier,
1 sammansatt kompani på Fårö samt Visby stads
beväring om 3 kompanier jämte art.
Värnplikts-tiden varade från 15 :e till 50 :e levnadsåret och
fullgjordes intill 30 år som jägare, intill 45 år
som infanterist el. artillerist och därefter som
pikförare; den årliga övningstiden fastställdes
inledningsvis till 6 dagar, men efter 1817
inkallades endast jägare och artillerister. Befälet var
bosatt envar inom sitt förbands område, varigenom
en fast organisation, vilken undergick få
förändringar och vilken förmådde uppställa 7,000—8,000
man, förefanns till 1886, då G. organiserades på
Gotlands inf.-reg. och Gotlands art.-kår. Full
likställighet med fastlandet i värnpliktshänseende
fick Gotland först 1892, då namnet G. ändrades
till Gotlands trupper.
Gotlands norra härad omfattar norra
Gotland, ö. delen av mellersta Gotland, Fårön och
Gotlandsrussar på Lojsta hed.
Ur G. Svahnström & T. P. Jacobson, ”Visby. Gotland”.
Gotska Sandön; 1,747,49 km2, 23,122 inv. (1951).
Socknar: Fårö, Bunge, Rute, Fleringe, Hall,
Hangvar, Lärbro, Hellvi, Boge, Bäl, Vallstena,
Källunge, Hejnum, Tingstäde, Stenkyrka,
Lum-melunda, Martebo, Västkinde, Bro, Lokrume,
Fole, Ekeby, Barlingbo, Endre, Hejdeby,
Folling-bo, Akebäck, Roma, Björke, Viklau, Guldrupe,
Buttle, Vänge, Sjonhem, Halla, Ganthem,
Dalhem, Hörsne med Bara, Gothem, Norrlanda,
Anga, Kräklingbo, Ala, Ardre, Gammelgarn och
Östergarn samt Slite köping. G. tillhör Gotlands
n. och s. fögderi, Gotlands domsaga (tingsställe:
Allekvia) samt Norra och Medelkontraktet av
Visby stift.
Gotlandsruss (gotl. russ, häst), en sedan
urminnes tid på Gotland förekommande ponnyras,
som till laga skiftets införande levde halvvild i
stora hjordar i skogarna. G. har en höjd av
1,10—1,30 m över manken, är spensligt byggd med
vanl. täml. lång rygg; utmärker sig genom
ovanlig energi, seghet och uthållighet. Sedan 1914
utgår statsanslag för tillvaratagande av denna
häststam.
Gotlandssandsten el. B u r g sv i ks s an
d-s t e n, en på s. Gotland förekommande sandsten,
som nyttjas för byggnadsändamål och
slipstens-tillverkning.
Gotlandssnipa, snipa med 2 master med
spri-segel och fock. G. är en god sjöbåt.
Gotlands södra härad omfattar s. Gotland
och v. delen av mellersta Gotland samt
Karls-öarna; 1,356,29 km2, 21,162 inv. (1951). Socknar:
Västerhej de, Träkumla, Vall, Atlingbo, Hogrän,
Stenkumla, Tofta, Eskelhem, Västergarn, Sanda,
Mästerby, Väte, Hej de, Klinte, Fröjel, Eksta,
Sproge, Silte, Hablingbo, Levide, Gerum,
Fard-hem, Linde, Lojsta, Etelhem, Lye, Garde,
Alskog, Lau, När, Burs, Stånga, Hemse, Alva,
Rone, Eke, Havdhem, Näs, Grötlingbo, Fide,
Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre. G. tillhör
Gotlands s. fögderi, Gotlands domsaga (tings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
