Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gorgoner - Gorgoniidae - Gorgonzolaost - Gorilla - Gorinchem, Gorkum - Gorizia - Gorkij (Nizjnij-Novgorod)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
Gorgoniidae—Gorkij
126
g o ett kvinnligt vidunder, vars fasaväckande
huvud var en skräckbild dels i underjorden, dels på
Zeus’ och Athenas egid. Hos Hesiodos och i den
senare sagan äro g. i allm. tre: Stheno,
E u r y a 1 e och M e d u s a. De beskrivas som
fasansfulla, bevingade varelser med förstenande
blick, ormhår och ormgördlar. Blott Medusa var
dödlig; hennes huvud avhöggs av Perseus. Det
avhuggna Medusahuvudet (gorgoneion)
bibehöll förmågan att till sten förvandla envar,
som såg det. I äldre grekisk konst framställes det
med förvridna drag. Senare förädlades
Medusa-typen till ett bildskönt kvinnoansikte men omgivet
av ormhår och med ett maskartat, liksom
förstenat uttryck.
Gorgoniidae, se Koralldjur.
Gorgonzolaost [gårgåntså’la-], italiensk,
grönmöglig ostsort, leder sitt ursprung från byn
Gorgonzola n. ö. om Milano, beredes av komjölk
till skillnad från roquefortosten, som beredes av
fårmjölk. Tillverkningen är koncentrerad till
Lombardiet, där osten utgör en viktig
export-artikel.
Gori’lla kallas den största av människoaporna.
Äldre hanar kunna nå en höjd av över 2 m.
Honorna äro alltid betydligt mindre. Bålen är
ofantligt grovt byggd och armarna
jämförelsevis långa. Händer och fötter lämpa sig bättre för
rörelse på marken än för klättring i träden.
Tänderna äro kraftigt utvecklade; hans oerhört grova
tugg- och nackmuskulatur har framkallat höga
benkammar på hjärnskålen. Ansiktet är naket och
svart. G. förekommer i en hel serie former i
Centralafrika mellan Guineabukten och sjön
Tan-ganjika. De sammanföras till två självständiga
arter, låglandsgorillan, G. gorilla, och
bergsgorillan, G. beringei. Den förra är mer korthårig och
till färgen gråbrun, den senare kännetecknas av
långhårig, svart päls. G :s egentliga hemvist är
den täta urskogen, där den strövar omkring i
mindre familjer under ledning av en äldre hane.
Den lever av frukter och annan växtföda samt
tvingas av sitt stora näringsbehov att föra ett
ständigt nomadliv. För människan går den i
regel ur vägen. Dess huvudsakliga vapen är
tänderna. På grund av sin enorma kroppsstyrka
är g. en respektingivande motståndare, som
fruktas av alla vilda djur och även av infödingarna.
Gorinchem [kå’rankam], G o r k u m, stad i
prov. Sydholland i Nederländerna, nedanför
sam-manflödet av Maas och Waal; 14,000 inv.
Hamnen har kanalförbindelse med Amsterdam.
Skeppsvarv, maskin-, kabel- och sockerindustri.
Stadsportar från 1600-talet.
Gorizia [gåri’tsia], slovenska Gorica, ty. Görs,
stad i Venezia Giulia i n. ö. Italien, vid Isonzo
och den nya gränsen mot Jugoslavien samt vid
järnvägen München—Trieste; 46,000 inv. Efter
svår ödeläggelse genom de häftiga striderna
(Isonzoslagen) i 1 :a världskriget är G. nästan
helt nybyggt; märkligast av äldre byggnader äro
den högt belägna f. d. grevliga borgen och den
gotiska katedralen från 1300-talet. G. är en
uppskattad turist- och kurort; det har frukt- och
vinodling, textil- och pappersindustri.
Gorillahanne.
Landskapet Gorizia omtalas 1001, då Otto III
överlämnade det till patriarken av Aquileja.
Under 1200-talet grevskap under släkten Eppenstein,
senare under släkten Lurugau, indrogs det 1500
av Maximilian II till Habsburg. En tid bortgivet
till furstarna av Eggenberg, kom det åter till
Habsburg 1717 och blev 1754 sammanslaget med
det s. v. därom belägna Gradisca. Med avbrott
1809—15, då det tillhörde Frankrike, var det
österrikiskt (kronlandet Görz und Gradisca) till
freden i Saint Germain 1919, då det övergick till
Italien. Efter 2:a världskriget har det till en del
övergått till Jugoslavien.
G. var en av huvudpunkterna på Isonzofronten
under 1 :a världskriget. Genom ett där anlagt
brohuvud avsågo österrikarna att spärra den viktiga
vägen mot Trieste. Efter flera förgäves
upprepade offensiver lyckades italienarna i det s. k.
6:e Isonzo-slaget bemäktiga sig brohuvudet och
G. 8/s, resp. 9/s 1916.
Gorkij [gå’rjkaj] (före 1932
Nizjnij-Novgorod; kallad G. efter M. Gorkij, som
föddes här), industristad i Sovjetunionen,
administrativt centrum för ett område (oblast) med
samma namn; 640,000 inv. G. ligger vid Volga
på ömse sidor om Okas inflöde och är en av de
största Volga-hamnarna, samtidigt ett stort
industricentrum, som snabbt tillvuxit under de
senaste årtiondena. De viktigaste industrigrenarna
äro transportmedels- och maskinindustri samt
tillverkning av instrument, telefonapparater m. m.
men även oljeraffinaderier, kemisk, trävaru-,
textil-, läder-, glas- och livsmedelsindustri. Här
lig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
