Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gensan - Genserik - Gensonné, Armand - Genstämning - Gent - Gent, Justus van - Gentiana - Gentianaceae, Gentianacéer - Gentianarot - Gentil - Gentil, Émile
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
821
Genserik—Gentil
822
Broughton-(Eiko-)bukten på Koreas östkust;
67,000 inv. Järnväg till Söul. Förträfflig, väl
skyddad hamn.
Ge’nserik, se Gaisèrik.
Gensonné føäsåne’], Armand, fransk
politiker (1758—93). Han var advokat i Bordeaux,
invaldes 1791 i lagstiftande församlingen och
blev en inflytelserik girondist i kampen både
mot kungamakten och mot ”Berget”. I konventet
talade G. mot ytterlighetsmännen, häktades vid
girondisternas fall och giljotinerades.
Genstämning, jur. I ett tvistemål kan
svaranden låta stämma käranden igen i samma sak,
som denne instämt, el. i en sak, som har
gemenskap med denna. Huvudmålet och genkäromålet
skola då i regel handläggas tillsammans.
Gent [flaml. utt. Vänt], fr. Gand, stad i n. v.
Belgien, vid Scheldes förening med Lys,
huvudstad i prov, östflandern; 165,000 inv., med
förstäderna Sint-Amandsberg, Ledeberg och
Gent-brugge 220,000 inv. Staden genomdrages av ett
oregelbundet nät av kanaler och flodarmar samt
visar i sin plan, att den är sammanvuxen från
flera gamla kärnor. Kringflutet ligger i
centrum av G. det nu restaurerade slottet
’s-Graven-steen, där grevarna av Flandern residerat, samt
ett stycke därifrån det yngre furstliga slottet
Geeraard Duivelsteen. Bl. a. gamla
profanbyggnader märkas Stapelhuis, en senromansk byggnad
från 1200-talet, samt det vackra, gotiska
Schip-perhuis o. a. gamla gilleshus vid Grönsakskajen
(se bild 6 å pl. vid Belgien). Av det hus,
där Karl V föddes, återstår från hans tid
blott portalen. Vid det gotiska stadshuset
reser sig ett 118 m högt torn från
1300-talet. Bland stadens kyrkor är katedralen S:t
Bavo förnämst, i gotik men med gammalromansk
krypta; där förvaras bröderna van Eycks
världsberömda altarverk, Gentaltaret. Andra
medeltidskyrkor äro Nikolauskyrkan och Mikaelskyrkan.
I G. finnas också lämningar av flera kloster
samt två beginhus. I den forna karmelitkyrkan
är det arkeologiska museet inhyst. Staden har
dessutom konst- och konstindustrimuseum, univ.,
grundat 1816, sedan 1930 rent flamländskt, samt
lantbruksinst., konst- och musikakad. De n. och
n. ö. delarna av G. upptas av hamn-,
fabriks-och arbetarkvarter. Belgiens textilindustri är
koncentrerad i G.; främst står numera
bomullsindustrien, men även linne-, jute- och
hampin-dustrierna äro betydande. Därjämte finnas stora
maskin- och sockerfabriker. Världsbekanta äro
blomsterodlingarna i stadens grannskap. G. står
genom en 1822—29 byggd, numera för
oceangående fartyg användbar kanal i förbindelse med
Terneuzen vid Wester-Schelde (33 km). Den
s. k. Gentkanalen förbinder G. med Ostende via
Brygge. Hamnområdet upptar en yta av 63 har.
G. är centrum för en omfattande sjöfart och
står i direkt förbindelse med Europas, särsk.
Englands, större hamnstäder. Importen, som är
betydligt större än exporten, består av kol,
trävaror, petroleum, råvaror för textilindustrien
m. m., exporten utgöres främst av
textilprodukter, gödselmedel, frukt och blommor, vartill kom-
Gentiana
campestris,
fältstålört.
mer en betydande transitering till Frankrike av
Ruhr-kol över Terneuzenkanalen.
G. blev på 1 ooo-talet en betydande
handelsstad. Mot dess herrar, grevarna av Flandern,
gjorde sig borgarna ofta gällande med
vapenmakt, t. ex. under folkledarna Jakob och Filip
van Artevelde. G. kom 1385 under Burgund, och
dess klädesindustri blomstrade. Om den s. k.
pacifikationen i G. 1576 se Nederländerna,
historia. G. kom 1714 till Österrike, 1795 till
Frankrike och var jämte övriga Belgien 1814—30
förenat med Holland. I G. slöts 1814 fred mellan
Storbritannien och U.S.A. — Se bilder å pl. vid
sp. 824.
Gent [Vänt], Justus van, målare, se Justus
van Gent.
Gentiäna, växtsläkte av fam. Gentianaceae,
med omkr. 300 arter, örter med motsatta blad,
tratt- el. bägarlik, 4—5 flikig, oftast blå el.
vit blomkrona och raka
ståndar-knappar; de flesta växa i
bergstrakter på n. halvklotet och på
Anderna. I Sverige finnas 7 arter.
Allmännast är fältstålört
(G. campestris), som växer på
ängar och backar över hela landet.
Ej sällsynt i fjälltrakter är
blåstjärna, nordstålört (G.
nivalis), känd för sina djupblå
blomkronor. I trädgårdar odlas
den låga, storblommiga G. acaulis.
G.-arternas rötter innehålla
sockerarten gentianos. Alla
G-arter ha en starkt besk smak,
beroende på närvaron av en glykosid,
gentiopikrin, C20H30O12,
det eg. verksamma i drogen g
entia n a r o t, radix Gentianae,
vilken mest tages av G. lutea.
Gen-tianarot anlitas mycket som
magstärkande medel, oftast given som
infusion (infusum Gentianae
com-positum, av gentianarot m. m.)
el. som tjockt el. flytande extrakt
(extractum Gentianae el. extractum fluidum
Gentianae) mot magkatarr.
Gentianaceae, Gentianacéer, växtfam.
av serien Contortae bland sympetalerna, utmärkt
genom av två fruktblad bildat, i regel
enrum-migt fruktämne med väggställda fröämnesfästen
och kapsel, som öppnar sig skiljeväggdelande.
De allra flesta äro örter med motsatta, hela,
glatta blad utan stipler och med 4—5-taliga
blommor i knippen. Några i tropiska Sydamerikas
urskogar växande, t. ex. släktet Leiphaimos, äro
saprofyter utan klorofyll. Bland de omkr. 60
släktena äro Gentiana och Centaurium (Erythraea)
viktigast. — G. innehålla bitterämnen; många,
särskilt Gentiana- och Centaurium-^rter, ha
medicinsk användning.
Gentianarot, se Gentiana.
Gentil [sv. utt. JaQti’1, fr. ^äti’], finklädd;
hygglig; artig; frikostig.
Gentil Häti’], É m i 1 e, fransk ämbetsman och
forskningsresande (1866—1914). Han åtföljde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
