- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 8. Franken - Girland /
565-566

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Författarstipendier - Författning - Författningssamling - Förfogandelagar - Förfrukt - Förfrysning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•565

F örfattning—F örfrysning

566

Samfundet De nio (De nios pris, som utgår
med 10,000 kr), Frödingfonden, Kooperativa
förbundets bokförlags och veckotidn. Vi
stipendiefond (4 stipendier på sammanlagt 10,000 kr) och
”Tidens” författarfond (sammanlagt
stipendiebe-lopp 10,500 kr). Med anledning av sitt
125-års-jubileum 1948 beslöt P. A. Norstedt & söners
förlag att årl. disponera 10,000 kr för
pensioner, resestipendier och allmänna stipendier för
Norstedts-förf. Av övriga f. kunna nämnas
Albert Bonniers stipendier för yngre och nyare
förf. (1 ”arbetsstipendium” och 2 ”rese- el.
ar-betsstipendier”) samt Ahlén & Åkerlunds f. för
medarbetare i veckopressen, vilka medverkat till
dennas höjande. Av medel, som inkommit genom
ett boklotteri, anordnat 1948 av Aftontidn., ABF
och tidskr. Vi, utdelades 1949 en rad f.

Författning. 1) En i allm. av K. m:t men
även av offentlig myndighet till efterrättelse
utfärdad föreskrift. — 2) Statsförfattning
(se d. o.).

Författningssamling, genom offentlig
myndighet el. enskild person utgiven samling av
författningar. Se Svensk författningssamling.

Förfogandelagar, jur., kallas vissa lagar,
som ansluta sig till rekvisitionslagstiftningen, i
det att de medge samhället rätt att förfoga över
enskild egendom under andra förutsättningar och
för andra ändamål än de i RF § 74 för
rekvisition angivna. — Världskriget 1914—1918
föranledde en förfogandelagstiftning, som avsåg att
trygga vår folkförsörjning. 9/io 1914 tillkom en
lag om förfogande över vissa varor vid krig el.
krigsfara. Ur förfogandelagen utbrötos 1916
vissa bestämmelser till en särskild
maximipris-lag. Lagarna upphävdes Vs 1921. — För att
skapa en rättslig grundval för en planerad
krigs-el. kristidshushållning utfärdades 31/s 1938 en
militär förfogandelag samt en lag om
skyldighet i vissa fall att i fredstid
tillhandahålla förnödenheter för krigsmaktens behov, den
s. k. förnödenhetslagen. Den militära
förfogandelagen upphävdes genom den
allmänna förfogandelagen 22/e 1939. Denna
lag är en s. k. fullmaktslag; dess materiella
bestämmelser tillämpas efter förordnande av
Konungen under riksdagens medverkan. Sådant
förordnande må meddelas vid krig el. krigsfara,
vari riket befinner sig, el. eljest under
utomordentliga, av krig föranledda förhållanden.
Redan «/» 1939 meddelades förordnande om lagens
tillämpning. Lagen tjänar två syften, näml, dels
att under kristid trygga en sådan reglering av
produktion, handel och konsumtion, som krävs i
folkförsörjningens intresse, och dels att
tillgodose krigsmaktens behov av förnödenheter i
allmänhet vid krig el. krigsfara. Den allmänna
förfogandelagens giltighetstid var begränsad till
31/3 1940. Den har sedan upprepade gånger
förlängts. 1938 års förnödenhetslag ersattes 1939 av
beredskapsförfogandelagen,
utfärdad 22/e. Sistnämnda lag är avsedd att
tillämpas på ett tidigare stadium än rekvisitionslagarna
och att tillgodose vissa spec. behov vid
försvars-beredskap. Enl. denna lag kan, oberoende av
riks

dagskallelse och mobilisering, tvångsanskaffning
av förnödenheter ske för krigsmaktens räkning.
Giltighetstiden för denna lag, liksom för båda
följande, är ej begränsad. Civilförsvarets behov av
byggnader och förnödenheter tillgodoses genom
civil försvar slagen 15/t 1944, kap. 8. Slutl. finns
en lag av 17/« 1932 om skyldighet i vissa fall
att tillhandahålla förnödenheter för
ordningsmaktens behov. — Alla f. överensstämma med
expropriationslagstiftningen däri, att ersättning
skall utgå.

Förfrukt, gröda, som odlas närmast före
annan. Alltefter dess inverkan på efterföljande
gröda kallas den god el. dålig. God f. är
1) baljväxter, emedan de öka jordens
kväveförråd, 2) hackrensade grödor, t. ex. rotfrukter,
potatis och flera handelsväxter, därför att
ogräset därigenom kraftigt bekämpas, 3) växter, som
skördas tidigt, t. ex. grönfoder, tidig potatis,
emedan god tid för efterföljande
jordbearbetning erhålles. Dålig f. är stråsäd, emedan
befintligt ogräs vanl. ökas och jorden blir mera
hopslagen.

Förfrysning inträder, om köldpåverkan på
kroppen blir för stark. Köldens inverkan beror
dels på temp., dels på köldverkans längd och
dels på det inverkande avkylningsmedlets art,
men också på den ifrågavarande individens
konstitution, klädsel, näring och rörelsemöjlighet.
Vid f. draga sig först hudens blodkärl
tillsammans, huden blir blek till vit, blodet samlas i
kroppens inre, och köldskakningar inställa sig.
Kroppstemp. börjar sjunka, en djup sömn
inställer sig, och andningen och hjärtverksamheten bli
långsammare för att slutl. helt upphöra. Har
kroppstemp. sjunkit till omkr. + 20° anser man
döden oundviklig. Köldinverkan gör sig först
gällande i händer, fötter, öron och näsa, särsk.
vid otillräcklig el. otjänlig beklädnad. Som
lindrigaste frostskada kunna räknas de hos vissa
personer uppträdande hudförtjockningarna med
åtföljande sprickbildningar. Vid något starkare
f. inträder en blåröd missfärgning av huden,
frosterytem, stundom följt av genom
tillstötande inflammationsprocesser uppkomna blåröda
knölar, frostknölar, perniones. Dessa
förändringar, frostskador av första graden, kunna bli
kvarstående el. kvarlämna, om de försvinna, en
stark känslighet hos huden för kyla, så att de
med lätthet återkomma. Vid frostskador av
andra graden tillkomma större el. mindre
biåsbildningar, ofta med blodfärgat innehåll, liknande
dem av brännskador. Vid frostskador av tredje
graden blir cirkulationen i kroppsdelen fullst.
upphävd, och brand inställer sig. Frostskador av
första graden behandlas genom tryckning och
knådning mot skadan med torrt ylle el. med den
av en mjuk vante beklädda handen: snö el.
isvatten får icke användas för massagen. Sedan
cirkulationen kommit i gång i den förfrusna
kroppsdelen, baddas denna med kallt vatten, vars
temperatur sakta höjes till rumstemperatur (bäst
mellan 150 och 350), hett vatten får ej användas.
Frostskador av andra graden behandlas som
brännblåsor och av tredje graden kirurgiskt. Av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffh/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free