Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna - Befolkning - Svenskarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
479
Förenta staterna
480
dianbe tolkningen uppvisar, gäller huvudsakligen
halvbloden. 1910 funnos i F. 150,053
fullblods-indianer, 1930 153,933, medan hela
indianbefolkningen under dessa tjugo år ökade från 265,683
till 332,397. En viss invandring av indianer från
andra amerikanska länder försiggår. En icke
obetydlig del av indianerna leva nu utanför
reservaten, och någon motsättning mellan
indianer och vita existerar icke.
Svenskarna i F. Antalet personer av ren
svensk härstamning intill andra led, boende i F.,
uppgick 1940 till 1,022,430 (1920 1,232,400);
445,070 (632,656) voro födda i Sverige, 577,360
(599,744) voro födda av svenska föräldrar i F.
Härtill kommo 188,500 (144,382), som hade
svensk far, och 90,460 (80,600), som hade svensk
mor. Hela det antal, som den amerikanska
statistiken räknar som härstammande från Sverige,
uppgick alltså till 1,301,390 (1,457,382). Fr. o. m.
3æ generationen räknas svenskarna — liksom alla
andra immigranter — som amerikaner. Redan
2:a generationen, som till största delen fått sin
uppfostran i amerikanska skolor, känner sig som
amerikaner, likaså de som kommit till F. i
mycket unga år.
Man har beräknat, att antalet personer av
svensk härstamning i F. vid tiden för
frihetskriget uppgått till bortåt 20,000. Efter kriget
invandrade en del svenskar, men den egentliga
svenska immigrationen började först efter 1841.
D. å. grundade Gustaf Unonius ett svenskt
nybygge (settlemenl) vid Pine Lake i Wisconsin,
v. om Milwaukee. 1845 bosatte sig några
familjer från Kisa, Östergötland, i New Sweden,
s. ö. lowa, och 1846 grundade
Erik-Janssonis-terna Bishop Hillkolonien i v. Illinois, vilken
under de följ. 7 åren drog till sig c:a 1,100
personer. Andra tidiga svenska settlements i
Illinois äro Andover, Galesburg, Moline, Rock
Island m. fl. Den svenska invandringen till
Minnesota började 1850.
Ett ganska genomgående drag hos alla fattiga
immigranter, alltså även de svenska, är, att de i
början ej söka sig till prärien utan slå sig ned i
skogbevuxna trakter el. där det finns tillfällen
till extrainkomster, samtidigt som de arbeta på
den jord de inköpt. Byggandet av de stora
järnvägarna genom v. F. drog emellertid stora
massor av immigranter ut på prärien. En mycket
stor del av den goda och billiga jorden på prärien
slogo amerikanerna och de äldre och därmed
kapitalstarkare immigranterna under sig.
Norrmännen äro något äldre än svenskarna i F. Detta
torde vara en av orsakerna till att man finner
de förra i långt större utsträckning på prärien
än de senare; en annan är, att svenskarna gått
till städerna mer än norrmännen. Ett utmärkande
drag för de första årens massimmigration var,
att den försiggick flockvis: folk från samma
trakt for samtidigt ut och slog sig ned på samma
ort. Genom brevväxlingar och emigrantagenter
drogos sedan släktingar och bekanta till samma
plats. Detta har varit orsaken till att man i F.
kan tala om ”Amerikas Småland” (i Chicago
County), ”Amerikas Dalarne” (i Isanti County,
Minnesota) o. s. v. Dessa äro ex. på s. k.
svenskbygder, d. v. s. bygder, där majoriteten av
befolkningen är av svensk härstamning och kan
tala el. förstå svenska. Kulturellt sett äro dessa
svenskbygder i allm. rent amerikanska.
1850 funnos endast 3,559 svenskar i F., och
någon större omfattning fick ej immigrationen
förrän efter inbördeskrigets slut. 1880 räknade
svenskarna i F. 194,337, 1900 574,625 och 1910,
då de nådde sitt maximiantal, 665,207. Sedan 1910
har svenskarnas antal minskats i alla staterna.
Kaliforniens milda klimat och fruktodling,
Washingtons stora skogar och rika fisken ha dragit
till sig många svenskar under de senaste
årtiondena. De flesta svenskarna i Stillahavsstaterna
äro bosatta i trakten av Seattle, Portland, San
Francisco och Los Angeles. I de 3
Stillahavsstaterna bodde 1940 70,390 svenskar (1920 78,826).
Inom Bergsstaterna äro de samlade huvudsaki.
till konstbevattnade områden och gruvfälten.
Mer än hälften (231,306; 1920 343,633) av
svenskarna bodde 1940 i Illinois, Wisconsin,
Michigan och n. v. Centralstaterna. En mycket
stor del av n. v. Centralstaterna, Wisconsin och
Illinois ha koloniserats av tyskar och
skandinaver. Det tyska folkelementet är i majoritet
överallt utom i North och South Dakota, där
norrmännen äro något överlägsna i antal. Först efter
1900 kommo svenskarna i majoritet bland de
ut-landsfödda i Minnesota. Eftersom Chicago i stor
utsträckning var genomgångsort för de stora
immigrantskarorna, stannade många där. Stadens
oerhörda industriella och kommersiella
utveckling har sedan dragit dit massor av immigranter.
Chicago är den stad i F., som har den största
svenska befolkningen: 1910 63,035, 1920 58,563
och 1940 46,258. I v. Pennsylvanias och
angränsande delars av Ohio och staten New Yorks
gruv- och industriområden bo många svenskar.
Här ligger en av de mest svenska städerna i F.,
Jamestown. I New York och dess förstäder,
i New Jersey samt i de starkt industrialiserade
s. New Englandstaterna bo c:a 80,000 (1920 c:a
115,000) svenskar.
De svenska invandrarna grundade på ett
anmärkningsvärt tidigt stadium egna kyrkor och
skolor och skapade föredömliga sociala
institutioner, ss. sjukhus och ålderdomshem. Bland
svenska sammanslutningar i F. — vilka
organisatoriskt ofta omfatta jämväl Canada — äro de
kyrkliga äldst och i stort sett av störst betydelse.
Främst märkes Augustanasynoden, som går så
långt tillbaka som till 1848 och som nu omfattar
omkr. 1,200 församlingar med över 900 präster
och ett medl.-antal på c:a 300,000 samt äger
tillgångar på över 30 mill. $. Svenska evangeliska
missionsförbundet bildades 1885 i Chicago. Det
har över 450 kyrkor, omkr. 50,000 medl., ett
egendomsvärde på nära 9 mill. $, läroverk,
sjukhus, barnhem m. m. och bedriver
missionsverksamhet i Amerika, Afrika och Kina. Svenska
baptistsamfundet i Amerika har c:a 300 kyrkor,
omkr. 40,000 medl., skolor, ålderdomshem,
barnhem m. m. Svenska evangeliska frikyrkan har
c:a 140 kyrkor och omkr. 13,000 medl. Till dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
