Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fritsch, Werner von - Fritsch, Willy - Fritsla - Fritsö - Fritt, fritt levererat - Fritt ombord - Frityr - Fritzes bokförlag och bokhandel - Fritzlar - Fritzner, Johan - Fritzsche, Hans - Fritänkare - Fritänkarföreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
F ritsch—F ritänkarf öreningar
232
tär (1880—1939), officer vid art. 1900, överste
1927, generalmajor 1930, general av art. 1934,
generalöverste 1936. F. deltog i 1 :a världskriget
som generalstabsofficer och var vid dess slut
major. Han övergick till riksvärnet och blev 1931
chef för 1 :a kav.-fördelningen, 1932 befälhavare
i ”Wehrkreis III” (Berlin), 1934 chef för
arméledningen och 1935 överbefälhavare för armén.
F. måste avgå 1938 tills, m. rikskrigsministern
von Blomberg. Under striderna framför
Warszawa i sept. 1939 stupade F., som följde
operationerna.
Fritsch, Wilhelm (Willy), tysk
filmskådespelare (f. 1901). utbildades till ingenjör men
övergick snart till teatern. 1921 engagerades han
vid filmen och gjorde både karaktärsroller och
förste älskarroller. Hans definitiva genombrott
kom 1931 med ”Wien dansar och ler”. Under
1930-talet erövrade han en enorm popularitet i
charmörfacket, men han har även haft framgång
i karaktärsroller. Bland hans bästa filmer kunna
nämnas ”En gyllene dröm”, ”Svarta rosor”,
”Födelsemärket”, ”De sju örfilarna”, ”Vad en
kvinna drömmer om våren” samt ”Wienerblod”
och ”Läderlappen”.
Fritsla, socken i Älvsborgs län, Marks
härad, s. s. v. om Borås, kring Häggån (till
Viskan) ; 35,21 km2, 2,944 inv. (1951). Omfattar
kring ån en bördig dalslätt, kantad av
skogs-platåer. 444 har åker. Vid statsbanelinj en Borås
—Varberg ligger stations- och industrisamhället
Fritsla (2,300 inv.) med framför allt
textil-och beklädnadsindustri. Firman L. J. Wingqvist
(Fritsla mekaniska väfveri & spinnerier) har
bomulls- och ullspinneri, väveri, färgeri, blekeri och
appreturverk; Haldens färgeri-ab. har färgeri,
blekeri, appreturverk och filmtryckeri. 5
konfektionsfabriker finnas, den största Fritsla
konfektionsfabrik. Av trikåfabriker tillhöra de största
Trikåindustri W. A. Fält ab. och ab. Sveriges
förenade trikåfabriker. En gardinfabrik tillhör
ab. Fritsla gardinfabrik. Dessutom finnas här bl.
a. sko-, madrass-, matt-, handsk-, emaljskylt- och
snickerifabriker. Samhället är tillika en
betydande handelsort; provinsialläkare. Socknens största
egendom är Fritsla Stommen. Kyrkan av sten
byggdes 1849. Ingår i Seglora, F., Kinnarumma
och Skepphults pastorat i Göteborgs stift, Marks
och Bollebygds kontrakt; utgör tills, m.
Skepp-hult storkommunen Fritsla; 79,55 km2, 3,352
inv. (1951)-
Fritsö, gammal adlig sätesgård i s. Norge,
Vestfold fylke; ingick 1671 i det av
ståthållaren U. F. Gyldenlöve upprättade grevskapet
Laurvig. Det nuv. ståtliga slottet, Fritsöhus,
uppfördes 1863 av M. Treschow. Förr fanns
vid F. Norges förnämsta järnverk, anlagt 1642,
nedlagt 1864. F. är ett av Norges största
jordagods.
Fritt, fritt levererat, se Leveransvillkor.
Fritt ombord, se Leveransvillkor.
Frityr (fr. friture), flottyr (se d. o.).
Fritzes bokförlag cch bokhandel, Stockholm,
grundades 1837 av C. E. Fritze och C. A. Bagge,
övertogs 1841 av den förstn., 1862 av P. B.
Ek
lund och E. Giron, 1866 av Eklund ensam, 1870
av K. F. Kruhs och B. Söderberg, uppdelades
1907 på två ab., C. E. F :s bokförlags ab. (nuv.
chef S. Bergh) och ab. C. E. F :s kungl.
hofbok-handel (nuv. chef C. A. Strandman). — Litt.: G.
M. Silfverstolpe, ”Fritzes 1837—1937” (1938) ;
O. Rabenius, ”Fritzes bokförlag no år” (1947).
Fritzlar [fri’ts-], ålderdomlig stad i
Hessen-Nassau i Tyskland, vid Fuldas biflod Eder, 25
km s. s. v. om Kassel; 4,000 inv. F. har
uppstått kring ett av Bonifatius grundat
benediktin-kloster. Romansk klosterkyrka från 1170.
Fritzner, Johan, norsk språkforskare (1812
—93). Han avlade teol. examen 1832 och blev
kyrkoherde 1845. Han tog 1877 avsked och
bosatte sig i Oslo. Fil. hedersdr i Köpenhamn 1879.
F. utgav ”Ordbog over det gamle norske sprog”
(1862—67; 2:a uppl., 3 bd, 1883—96, avslutades
av C. R. Unger), ett synnerligen förtjänstfullt
arbete.
Fritzsche [fri’t/o], Hans, tysk
nationalsocialistisk propagandist (f. 1900). Han ingick 1933
i nationalsocialistiska partiet och trädde i
propagandaministeriets tjänst. 1933—37 var han chef
för pressavd :s nyhetsbyrå, 1938—42 för dess byrå
för den inländska pressen, 1942—45 för
ministeriets radioavd. Mest känd blev F. för sin
verksamhet som politisk kommentator i den tyska
radion. Han ställdes 1946 inför
Nürnbergdomsto-len men frikändes från ansvar. 1947 dömdes F.
av en tysk utrensningsdomstol till 9 års
straffarbete.
Fritänkare. Med f. menas den, som tänker
självständigt, i motsats till den • av auktoritet
bundne. Då kristendomen varit den i västerlandet
allmänna världsuppfattningen och denna gjort
anspråk på att bli antagen utan prövning, har f.
fått betydelse av den, som — helt eller delvis —
ställer sig i opposition mot den kristna
trosläran. Under 1700-talet och början av 1800-talet
betecknade ordet f. särskilt anhängare av deismen.
Fritänkarföreningar. Under intryck av den
naturvetenskapliga materialismen och
brytningarna inom teologien mellan konservativ och
modern åskådning i slutet av 1800-talet bildades
på kontinenten talrika s. k. f. (som den första
fasta organisationen räknas en internationell f.,
bildad i Bryssel 1880), både sådana, som voro
direkt antireligiösa (t. ex. Monistenbund i
Tyskland, bildat 1906), och sådana, som ville
företräda en humanistisk, ”metafysikfri”, socialt
verksam religion (t. ex. Sällskap för etisk
kultur). Tiden 1880—1914 kan kallas den borgerliga
fritänkarrörelsens period, då man hämtade sitt
propagandamaterial främst ur naturvetenskapliga
skrifter. Efter 1914 kom den proletära
fritänkarrörelsens period, då man tog litteraturen och
teatern i propagandans tjänst och även verkade
ivrigt bland barn och ungdom. Vidare
anordnades antireligiösa museer och utställningar. 1925
bildades Internationale proletarischer Freidenker
med säte i Wien, 1930 Kommunistische
Internationale proletarischer Freidenker med säte i
Berlin, 1936 en världsunion med säte i Bryssel.
Dessa f. ha stått i nära anslutning till
Sovjet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
