Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forssell, 2. Hans - Forssell, 3. Gösta - Forssell, 4. Jakob - Forssell, 5. Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
837
Forssell
838
1873 verkst. dir. i Centraltryckeriets i Stockholm
bolag, utnämndes 1874 till sekr. i riksbanken
och (i Louis De Geers andra ministär) 1875
till chef för Finansdep. Till sin politiska
åskådning reformvänlig konservativ, var F. i de
brännande ekonomiska spörsmålen utpräglad
Man-chesterman, sålunda principfast frihandlare och
övertygad anhängare av guldmyntfot. Mera
vetenskapsman och
publicist än politiker,
saknade han den för
samarbete med
riksdagen nödvändiga
smidigheten; hans
finansministertid blev därför
knappast
framgångsrik. F. tog initiativet
till bildande av en
nöd-hjälpsfond för
bankerna under 1879 års
svåra kris och
genomförde på samma gång
indragningen av
enskilda bankernas fem-
kronosedlar. Efter värnpliktslagens fall vid 1880
års riksdag ingav F., jämte ministärens övriga
medl., avskedsansökan men ingick i det nya
kabinett, som bildades av greve A. Posse (april).
Redan i dec. s. å. avgick han, till följd av
meningsskiljaktighet om majstullen, och utnämndes
några veckor senare till president i
Kammarkollegium. 1880—97 var F. led. av Första kammaren.
Under 1890-talet kom F. genom sin
frihandels-åskådning i skarp motsättning till Första
kammarens protektionistiska majoritet, vars hållning i
unionsfrågan han jämväl vid åtskilliga tillfällen
skarpt kritiserade. Sedan hans riksdagsmandat ej
förnyats 1897, inskränktes hans politiska
verksamhet till författarskap i Stockholms Dagblad. —
1876 blev F. led. av Vet.-akad., 1881 av Sv. akad.
Under sin mångsidiga offentliga verksamhet fann
F. tid för fortsatt historiskt författarskap. Här
må nämnas hans minnesteckningar i ”Sv. akad:s
handl.” över Erik Benzelius d. y. (1883) och
Gustaf af Wetterstedt (1888), ”Anteckningar om
Sveriges jordbruksnäring i det sextonde seklet”
(i ”Vitt.-akad :s handl.”, 1884) och utgivningen
av ”H. Järtas skrifter i urval” (1882—83; med
levnadsteckning över Järta). I diskussionen om
unionsfrågan gjorde F. ett inlägg mot Alin med
”Fjerde artikeln af fredstraktaten i Kiel d. 14
jan. 1814” (i ”Nytt juridiskt arkiv” 1895). Som
historiker utmärkte sig F. genom noggrann,
kritisk forskning, säker intution och glänsande
fram-ställningstalang; särskilt var hans insats för
närmare studium av Sveriges äldre förvaltning
och statshushållning högst betydande. — Litt.:
Biogr. av C. Bildt i ”Sv. akadrs handl.”, 1901/02
och minnesteckning av Eli F. Heckscher i
”Ekonomisk-historiska studier” (1936).
3) Carl Gustaf (Gösta) Abrahamsson F.,
den föreg:s brorson, radiolog (1876—1950),
med. lic. vid Karolinska inst. 1906, med. dr 1913;
föreståndare för Serafimerlasarettets
röntgen-inst. 1906, överläkare vid Radiumhemmet 1910
—26, sedermera hemmets inspektor; prof, i
medicinsk radiologi vid Karolinska inst. 1916
(personlig professur, ombildad till ord. 1927), prof,
i röntgendiagnostik vid Karolinska inst. 1936—
41. — Genom trägna studier och utrikes resor
utbildade sig F. för sitt blivande kall som
röntgenolog. Den första frukten av hans arbete
blev Serafimerlasarettets röntgeninst., ett
mön-sterinst., utrustat med av F. genialt konstruerade
apparater. Här bedrev han ett intensivt
forskningsarbete, särsk. inom matsmältningskanalens
röntgenanatomi och -fysiologi; hans arbeten
över mag- och tarmslemhinnans rörelser under
digestionsarbetet ha varit banbrytande. Bland F :s
talrika värdefulla undersökningar märkas vidare
ett uppmärksammat ungdomsarbete om
handledens rörelser samt uppsatser inom
skelettsystemets och urinorganens röntgenologi. — På
radioterapiens område är F :s namn knutet till
skapandet och utvecklingen av Cancerföreningens
sjukhus i Stockholm, Radiumhemmet, öppnat
1911. Genom metodisk och försiktigt framgående
prövning av röntgen- och radiumstrålarnas
inverkan vid olika slag av kräftsj ukdomar samt
kritiskt bedömande av resultaten har F. här
lyckats utarbeta behandlingsmetoder, som stå på
höjden av vad vetenskapen i något land kunnat
åstadkomma, samt ådagalagt betydelsen av väl
utrustade specialkliniker för radiologisk
kräft-behandling. Som lärare utövade F. ett ovanligt
stort inflytande. F. bildade 1918 Svenska
föreningen för medicinsk radiologi. Han tog ett
par år senare initiativet till en liknande
sammanslutning mellan de skandinaviska ländernas
radiologer. Genom utgivandet av den högt
ansedda tidskr. Acta radiologica befrämjade han
ytterligare den nordiska radiologiens
vetenskapliga ställning. F. tillkommer också den
huvudsakliga förtjänsten av grundandet av Svenska
sällskapet för medicinsk forskning, varjämte han
gav upphov till den under namn av Svenska
radiologförbundet kända facksammanslutningen
av yrkes radiologer med lasarettskompetens. —
— När Gustav V 1928 anslog den till honom
överlämnade nationalgåvan till
kräftsjukdomar-nas bekämpande, blev F. den, som fick utarbeta
planen för dess användning. Han har i detta
aktstycke uppdragit riktlinjerna för den
radiologiska cancerbehandlingens framtida utveckling
i Sverige och skänkt den en organisation, till
vilken intet annat land äger motstycke.
4) Carl Fredrik Jakob F., den föreg:s bror,
ingenjör och industriman (f. 1877 ®/4), examen
vid Tekniska högsk. 1899, fil. dr i Giessen 1902,
verkst. dir. i ab. Kolm 1910—17 och i
Skandinaviska grafit-ab., Trollhättan, sedan 1917. F. har
i såväl svenska som utländska tekniska tidskr.
offentliggjort talrika arbeten, spec. inom de
värmetekniska, kemiska och elektrotekniska facken.
5) Carl Abraham F., den föreg:s bror,
ingenjör (f. 1881 4/io), examinerades 1904 från
Tekniska högsk., blev 1910 löjtnant, 1935
överstelöjtnant i Väg- och vattenbyggnadskåren; var
1913—47 prof, i byggnadsstatistik vid Tekniska
högsk. F. var 1921—23 led. av Stockholms
stads
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
