- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
375-376

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Figur - Figuralmusik - Figurant - Figuration - Figurdans - Figurera - Figurerad - Figurlig - Figuråkning - Fiholm (Södermanlands län) - Fiholm (Västmanlands län) - Fiji Islands - Fikon - Fikonkaffe - Fikonkaktus - Fikonsteklar - Fikonträd - Fiktion - Fiktionalism - Fiktiv - Fikus - Fil (verktyg)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

375

Figuralmusik—F il

376

Fiholm, Södermanland; norra flygeln.

ras tidsvärde (rytmisk f.), el. genom
huvudnotens utsmyckning med genomgående noter och
växelnoter (melodisk f.) el. genom ett
ackords brytning i arpeggier (harmonisk f.).

Figuralmusik, äldre benämning på
flerstäm-mig vokalmusik.

Figura’nt, balettdansör, som icke uppträder
solo; statist. — Fem.: Figur a’n t s k a.

Figuration (jfr Figur), musiks egenskap att
vara figurerad (se d. o.).

Figurdans, allmän benämning på 1600- och
1700-talens sällskapsdanser med sirliga och
invecklade danssteg, ss. menuett, gavott, kadrilj
o. s. v., i motsats till den för 1800-talet
kännetecknande runddansen (pardans med likformig
kring-svängning).

Figurera (fr. figurer), uppträda, förekomma,
vara synlig; utföra vissa danssteg (figurer).

Figurerad (it. figur a’to), kallas i allm. varje
musik, i vilken meloditoner upplösas i ”figurer”
(se Figur 4). — Figurerad kontrapunkt
är ett av toner med lägre tidsvärden än
huvudtemats byggt bitema, satt emot det förra
(can-tus firmus). Figurerad sång (canto
figu-rato) uppstår, då huvudtemat självt figureras.
Figurerad koral kan använda ettdera el.
båda sätten.

Figürlig, bildlig (t. ex. i figurlig bemärkelse).

Figuråkning, se Skridskoåkning.

Fiholm, gods i Jäders socken, Södermanlands
län, invid Mälaren; 650 har, därav 370 har åker;
tax.-värde 402,000 kr. F. nämnes redan 1275,
köptes 1402 av drottning Margareta och
donerades sedan till Eskilstuna kloster. Från
1500-talets slut tillhörde F. ätten Oxenstierna och
beboddes bl. a. av rikskanslern Axel Oxenstierna,
som 1640—42 efter ritningar av S. de la Vallée lät
uppföra de två ännu kvarvarande
tegelbyggnaderna (urspr. tänkta som flyglar). F. såldes 1784
till riksrådet greve J. Beck-Friis samt blev 1791
jämte Börringekloster i Skåne grevskap för hans
ätt Det såldes 1907, varvid fideikommissnaturen
upphävdes. Har därefter styckats.

Fiholm, gods i Rytterns socken, Västmanlands
län, nära Mälaren; omfattar med underlydande
669 har, därav 260 har åker; tax.-värde 380,000
kr. Nuv. corps. de logis byggt 1772—73. F.
innehades från början av 1300-talet av biskoparna
i Västerås som tidtals residerade där. Det
in

Fikonstekeln Blastophaga
gros-sorum, hona (t. v.) och hanne.

drogs av Gustav Vasa, bortbyttes 1723 av
kronan och gjordes 1779 till fideikommiss inom ätten
Ridderstolpe.

Fiji Islands [ffd^i äi’landz], engelska
namnet på Fidjiöama.

Fikon, vanliga fikonträdets frukt. Om vilda
fikonträdet (Caprificus) se Ficus.

Fikonkaffe, ett slags kaffesurrogat, framställt
av rostade fikon.

Fikonkaktus, se Kaktusväxter.

Fikonsteklar, gemensam benämning på små
steklar, tillhörande fam. Agaonidae av över fam.
Chalcididea. Den bäst kända arten är Blastophaga
psenes, som befunnits äga en väsentlig betydelse
för de odlade fikonens pollination. F. utmärkas
av en mycket långt driven könsdimorfism med
bleka, vinglösa, blinda hanar med mycket kraftiga
(1—3) benpar, medan honorna äro mörkfärgade
och ha väl
utvecklade antenner, ögon
och vingar samt
leva i unga fikon.
Redan i antiken
hade man för att
få en befruktning
till stånd hos det
odlade fikonträdet
lärt sig att därför

hänga upp grenar av vilda fikonträd i de
kultiverade (kaprifikation). Sedan man i senare
tid funnit, att fikonens mogning verkligen kan ske
oberoende av pollination, har nyttan av
kaprifika-tionen betvivlats. I vissa delar av Italien,
Egypten m. fl. äger denna nu alls icke rum. I
Kalifornien däremot har odlingen ej lyckats utan
kaprifikation.

Fikonträd, se Ficus.

Fiktion (fr. fiction, lat. fi’ctio, av fi’ngere,
dana, uppdikta), någonting uppdiktat el. låtsat;
fantasi, fabuleringsförmåga, inbillning; (i
rätts-livet) antagande, att vissa omständigheter äro för
handen utan att de faktiskt behöva vara det.

Fiktionali’sm, åsikten, att tänkandets samtliga
grundbegrepp och tydningar äro uppdiktningar
utan realitetsvärde. F. Nietzsche i sina sista
skrifter, H. Vaihinger i sin Als-ob-filosofi och
J. de Gaultier i sin bovarysm företräda en sådan
uppfattning. En partiell f. anträffas hos Forberg
och Marchesini.

Fiktiv (fr. fictif, fem. -ive), uppdiktad,
inbillad, föregiven, fingerad.

Fikus, se Ficus.

Fil, verktyg för bearbetning av metaller och
andra material genom bortskärning på ytan av
små partiklar (f i 1 s p å n) medelst på filen
befintliga skarpa och jämnhöga tänder (f i 1 g r
a-der). Vanliga filar, som kunna vara av högst
olika form, utföras alltid av stål och härdas. De
allra flesta f. ha dels en undergrad och dels
en denna korsande övergrad, vilken senare
anbringas så, att huggen få något större vinkel
mot f :s mittlinje. Har f. ingen korsande grad,
kallas den enkelgradig (motsats:
dubbel-gradig).

Raspar äro ett särskilt slags f., på vilka gra-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free