Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Familjebeskattning - Familjebidrag - Familjebolag - Familjebostadsbidrag - Familjenamn - Familjepension - Familjeråd - Familjerätt - Familjetillägg, barntillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205 Familjebidrag-
bidrag på 290 kr. Ang. ortsavdragens nuv.
storlek och konstruktion se Ortsavdrag.
Äkta makar, som leva tillsammans, behandlas
som en inkomsttagare. Vardera maken taxeras
dock för sin inkomst och mannen dessutom för
boets gemensamma. Avdrag, som ej kunnat
ut-nyttj as på den ena makens inkoijist, får avdras
från den andras. Den beskattningsbara inkomsten
beräknas likaledes gemensamt för makarna men
fördelas på dem efter förhållandet mellan deras
taxerade inkomst. Ha båda makarna inkomst,
medför giftermålet i regel en höjning av
kommunalbeskattningen därigenom, att hustruns
grundavdrag utbytes mot det lägre
hustruavdraget. Vid statsbeskattningen blir det däremot i
regel möjligt att göra ett större ortsavdrag, men
i stället ökas skatten därigenom, att den
sammanlagda inkomsten träffas hårdare av
skatte-progressionen. 1928 erhöll gift kvinna, som hade
inkomst av rörelse el. eget arbete, rätt att avdra
halva denna, dock högst 200 kr. Detta s. k.
förvärvsavdrag ströks 1938 för den
statliga inkomstskattens del i samband med att
hustruavdraget väsentligt ökades. 1947 infördes
det dock ånyo, varvid gränsen höjdes till 1,000
kr. Samtidigt höjdes förvärvsavdraget vid
kommunalskatten till 300 kr.
Barn behandlas alltid som självständiga
inkomsttagare, så att deras inkomst aldrig
sammanlägges med föräldrarnas. Har skattskyldig
hemmavarande barn, som ej senast 1 nov. under
året näst före taxeringsåret fyllt 21 år och vilka
ej ha ett till statlig inkomstskatt beskattningsbart
belopp av minst 10 kr, skall han jämväl
beskattas för barnens förmögenhet, vilken
sammanlägges med hans egen. Underhåll av barn, vilka
ej erhålla barnbidrag, kan vid särsk. ömmande
omständigheter motsvara ett avdrag med högst
2,000 kr vid den statliga inkomstskatten och högst
700 vid den kommunala.
Familjebidrag, bidrag till värnpliktigas
familjemedlemmar under värnpliktstjänstgöring.
Sedan 1946 gäller familj ebidragsförordningen av
29/3 d. å. (ändrad genom S. F. 117/1951 och
28/1952), vilken är gemensam för freds- och
krigstj änstgöring men med särskilda
tilläggsbestämmelser för den senare. — F. utgår i regel
kontant i form av familj epenning, bostadsbidrag,
näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag.
Under krigstj änstgöring utgår även hemortslön.
F. kan behållas även efter militärtjänstgöringens
slut, om den värnpliktige är arbetsoförmögen på
gr. av skada el. sjukdom, som ådragits under
tjänstgöringen,, och i vissa fall även efter den
värnpliktiges död, om denna förorsakats av
sådan skada el. sjukdom. Familjepenningen
är dyrortsgrupperad efter samma regler som för
1935 års folkpensionslag och utgår (enl. förordn.
av 8A 1952) med högst 4,60 kr per dag för hustru
el. husföreståndarinna och med högst 2,70 och
i,8s kr per dag för annan hushållsmedlem över,
resp, under 16 år. I bostadsbidrag utgå
de verkliga kostnaderna för bostad och
uppvärmning, om dessa icke anses oskäliga. Den
som driver rörelse kan i st. f. familj epenning och
bostadsbidrag få näringsbidrag för att
-Famil jetillägg 206
betala behövlig ersättare i rörelsen.
Sjukbidrag och begravningsbidrag erhållas
vid familj emedlems sj ukdom el. död. H e
m-ortslönen, som utgår under
krigstjänstgöring till värnpliktigt befäl och efter viss längre
tjänstgöring, är icke underkastad behovsprövning.
— Inkomstprövning och utbetalning av f.
verkställas av de kommunala familj e b i d r a g
s-nämnderna, vilka bestå av tre el. fem
ledamöter, utsedda av kommunens fullmäktige.
Tillsynsmyndighet är sedan 1946 det nyinrättade
ämbetsverket Försvarets socialbyrå.
Familjebolag, populär beteckning för ett
aktiebolag (ev. annan bolagsform), där delägarna
äro medl. av samma familj el. släkt.
Familjebostadsbidrag, se Socialpolitik.
Familjenamn, se Släktnamn.
Familjepension. Efterlevande make till civil
el. militär tjänsteman el. änka efter arbetare i
statens tjänst, som enl. 1947 års allmänna
tjänste-pensionsregl. el. 1947 års tjänstepensionsregl. för
arbetare varit berättigad till pension el. åtnjutit
sådan, äger uppbära f., om tjänstemannen el.
arbetaren ingått äktenskap före 60 års ålder och
den efterlevande ej ingått nytt äktenskap.
Pensionens belopp bestämmes med hänsyn till antalet
tjänsteår ocb det för den avlidne senast gällande
familj epensionsunderlaget, vilket är fastställt för
varje befattning och lönegrad, resp,
pensions-grupp. För rätt till full f. erfordras, att den
avlidne hade 30, i vissa fall 25 tjänsteår; till
tjänstetid räknas dock vid dödsfall före uppnådd
pensionsålder jämväl den tid, som återstår till
pensionsåldern (alltså kan även efterlevande till
tjänsteman, som dör kort efter utnämningen, få
full pension). — F. utgår jämväl till
arvsberät-tigade barn under 19 års ålder el. frånskild make,
resp, hustru (till adoptivbarn dock endast om
adoptanten vid adoptionen ej fyllt 50 år). Om
utöver efterlevande el. frånskild make 1 barn är
berättigat till pension, ökas f. med 50 °/o, om
ytterligare sådana barn finnas, med 20 °/o för
varje. Finnas både efterlevande samt frånskild
make och barn, delas pensionsbeloppet efter
särskilda grunder mellan dem. — För efterlevande
till lärarpersonalen vid högre kommunala skolor
och vid folkskolan gälla ungefär samma regler.
— I vissa fall kan vid äktenskapsskillnad
domstolen förordna, att frånskild make skall bibehålla
rätten till f.
Familjeråd, en i vissa lagstiftningar påbjuden
församling av familjemedlemmar eller andra
anförvanter till rådslag i familj eangelägenheter. F.,
som härstammar från den romerska rätten, har
även i nutida rätt en viss användning vid tillsyn
över förmynderskap.
Familjerätt, en avd. av civilrätten, de
rättsnormer, som reglera familjelivet, d. v. s. regler om
äktenskap och dess rättsverkningar, om föräldrar
och barn, föräldrarätt. Sedan gammalt
räknas av historiska skäl till f. även f ö r m y
n-derskapsrätt och arvsrätt.
Famil jetillägg, barntillägg, lönetillägg,
varierande efter antalet barn. I 1939 års civila
avlöningsreglemente avskaffades f. för
nytillkomna tjänstemän men skulle enl. särskild författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
