Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fackförening - Rättslig ställning - Litt. - Fackföreningarnas byggnadsproduktion - Fackföreningsrörelsen - Fackla - Fackliga världsfederationen - Fackman - Fackskola - Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala - Fackverk - Façon - Facsimile - Facta, Luigi - Factum - Faddergåva - Fadderortsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133 Fackföreningarnas byggnadsproduktion—Fadderortsrörelsen
mera upphävd. Enl. svensk rätt betraktas f. och
andra liknande organisationer som s. k. ideella
föreningar, vilka emellertid icke gjorts till
föremål för särskild lagstiftning. I mots. till vad
förhållandet är i andra länder finns ingen
skyldighet i vårt land för f. att låta inregistrera sig
för att erhålla rättskapacitet.
Litt.: S. Hansson, ”Den svenska
fackföreningsrörelsen” (7:e uppl. 1938); T. Lindbom, ”Den
svenska fackföreningsrörelsens uppkomst och
tidigare historia 1872—1900” (1938); J.
Wester-ståhl, ”Svensk fackföreningsrörelse” (1945); S.
Hansson & O. Landqvist, ”Arbetarrörelsen i
Sverige” (7:e uppl. 1947); R. Casparsson, ”LO
under 5 årtionden”, 1—2 (1947—48); O.
Landqvist, ”Arbetarinternationalerna” (1948).
Fackföreningarnas byggnadsproduktion är
ett av byggnadsarbetarfackföreningarna i
Stockholm 1922 bildat företag, som i enlighet med
gillessocialistiska principer bedriver verksamhet
som byggnadsentreprenör. Under årens lopp har
företaget uppfört ett stort antal byggnader,
framför allt bostadshus, tidigare mest för
Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförenings räkning,
numera huvudsaki. för byggnadsföretaget
Svenska riksbyggen, som äges av fackförbunden på
byggnadsmarknaden. Det har vissa tider
sysselsatt en arbetsstyrka på uppemot 2,000 man.
Liknande gillessocialistiska företag finnas bl. a. i
Göteborg och Malmö.
Fackföreningsrörelsen, veckotidskrift, organ
för Landsorganisationen i Sverige. Red. var 1921
—36 Sigfrid Hansson; nuv. red. är sedan 1937
Albin Lind.
Fackla, se Solen.
Fackliga världsfederationen, se Fackförening.
Fackman, person, som behärskar ett visst
område av vetande, en konst eller ett yrke.
Fackskola, undervisningsanstalt, som avser att
bibringa de särskilda färdigheter eller insikter,
vilka erfordras för ett visst yrke eller en viss
levnadsbana.
Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala
är ett seminarium för utbildning av lärarinnor i
husligt arbete och är därjämte en
utbildningsan-stalt för olika grenar inom det husliga arbetets
område. Skolans kurser äro följ.: kurs för
utbildning av skolkökslärarinnor, skolköks- och
handarbetslärarinnor, lanthushållslärarinnor (2
år), barna vårdslärarinnor (3 år),
ekonomiföreståndarinnor för större anstalter (1 år) samt
förberedande skolkökslärarinnekurs (2 terminer),
olika husmoderskurser (1 å 2 terminer), praktisk
yrkeskurs (1 termin), barnsköterskekurs (6 mån.),
lanthushållskurs (3 mån.), kurs i
trädgårdsskötsel (6 mån.) och dessutom flera olika kortare
kvällskurser. Utbildningskursen vid seminariet
för en skolkökslärarinna är 3 år och för en
skolköks- och handarbetslärarinna 4 år, inkl, det
förberedande året. Undervisningen bedrives vid
huvudanstalten i Uppsala, F :s daghem för
spädbarn och F :s lantgård, Brogård. F. grundades
1894 av J. A. Lundell och Ida Norrby, som var
dess första föreståndarinna. Hon efterträddes
1933 av Anna Sch enström, som innehade denna
134
post till 1947, då F :s nuv. rektor, Karin
Holm-vall, tillträdde sin befattning. Skolan äges av
Sällskapet Upsala enskilda lärov. och är
statsunderstödd. De egna elevernas antal är c:a 300.
”Hemmets kokbok” (1903; 40 :e uppl. 1945),
flera mindre kokböcker samt andra skrifter ha utg.
av F. — Litt.: H. Lundh, ”F. 1895—-1945” (1945).
Fackverk, konstruktionsform vid utförande av
broar, takstolar, bärbalkar i järn, trä el. betong,
kännetecknad av att konstruktionen är
sammansatt av ett antal i fack el. rutor ordnade stänger.
Fagon [-så’], fr., sätt. Jfr Fason.
Facsi’mile, se Faksimile.
Fa’cta, Luigi, italiensk politiker (1861—
1930). Urspr. advokat, blev F. 1892 deputerad
och slöt sig till Giolittis anhängare. Han
var 1911—1914 finansminister under denne och
1919 justitieminister under Orlando. Febr. 1922
blev F. konseljpresident och inrikesminister,
presiderade vid den resultatlösa Genuakonferensen
men kunde icke upprätthålla ordningen inom
landet under striderna mellan fascister och
kommunister. Efter misstroendevotum 19 juli
de-missionerade F. men rekonstruerade 1 aug. sin
ministär. Under den allmänna villervallan växte
fascisternas makt, och efter ett fascistiskt
ultimatum 26 okt. s. å. nödgades F. 31 okt. ge vika
för Mussolini.
Fa’ctum, lat., se Faktum.
Faddergåva, gåva vid barndop från fadder
till barnet. F. blir fadderbarnets enskilda
tillhörighet och må av barnet vid föräldrarnas
konkurs el. död undantagas ur boet.
Fadderortsrörelsen, en gren av den
humanitära hjälpverksamheten i Sverige, främst till
förmån för Finland; även ett led i mera allmän
nordisk samverkan. — Under finsk-ryska
vinterkriget 1939—40 började svenska städer och
köpingar enl. en vid ett möte i Stockholm
uppgjord plan ”adoptera” finska stadssamhällen för
att bistå dem vid återuppbyggnaden. På gr. av
krigets upphörande i mars s. å. fick detta
hjälparbete icke den omfattning, som urspr. avsetts,
men idén bevarades och återupptogs 1942 i ny
form på initiativ av kanslichefen i General
Man-nerheims barnskyddsförbund, E. Mandelin.
Denne vann i Sverige stöd för tanken att till förmån
för Finlands barn och ungdom ”binda ort vid
ort och bygd vid bygd i den nordiska
enhetstankens tecken”. Svenska samhällen åtogo sig att
bli fadderorter för finska kommuner, varvid
verksamheten även utsträcktes till landsbygden.
1943 blev genombrottsåret för F., som då
organiserades enhetligt genom läns- och
sockenkommittéer. Inom Mannerheimförbundet bildades ett
speciellt fadderutskott, och i Sverige tillsattes en
överstyrelse för F. med greve Folke Bernadotte
som ordf. Vid årsskiftet 1945—46 hade samtliga
Finlands mer än 600 kommuner ”adopterats” av
svenska stödorter och erhållit betydande
materiell hjälp till barn- och ungdomsskyddet. F. har
i viss grad utsträckts till Danmark och Norge.
Vid sidan av den ursprungliga uppgiften främjas
nordiskt samarbete över huvud taget genom nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
