Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekvation - Ekvationslära - Ekvator - Ekvatorial - Ekvatorialkalmerna - Ekvatorialströmmarna - Ekvatorshöjd - Ekvecklare - Ekvidistans - Ekvilibrist - Ekvinoktium - Ekvipartitionsprincipen - Ekvipollens - Ekvipotentialyta - Ekvivalent - Ekvivalentvikt - Ekzonen - El - El- - Elaeagnaceae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
427
Ekvationslära—Elaeagnaceae
428
tion, f(x), antager ett uppgivet värde, a; det
villkor, som härmed ålägges x, uttryckes nämligen
genom likheten el. ekvationen /(x) = a.
Bestämmandet av det sökta jr-värdet kallas att lösa
e., och värdet i fråga nämnes e:s rot. Man
säger, att rotvärdet satisfierar e. Den
geometriska tolkningen av ekvationsbegreppet
erhål-les, om man grafiskt tecknar funktionskurvan y
= f(x); roten till e. /(x) = a blir då
abskiss-värdet x för skärningspunkten mellan kurvan och
räta linjen y =a (se Analytisk geometri). E.
indelas alltefter de funktioner, som ingå i dem, i
algebraiska och transcendenta. Hos de
algebra-iska benämnes den högsta potens, som den
obekanta ingår med, e:s gradtal. Ingå i en e.
flera obekanta, erfordras för fullt bestämmande
av dessa ytterligare så många e., att deras antal
blir lika med antalet obekanta.
Ekvationslära, den gren av aritmetiken, som
behandlar ekvationers allmänna egenskaper och
metoder för deras lösning. Under utvecklingen
har den inriktats så gott som uteslutande på
studiet av algebraiska ekvationer.
Ekvätor, i) Jordekvatorn, den
storcirkel, utefter vilken ett genom jordens medelpunkt
vinkelrätt mot jordaxeln lagt plan skär jordytan;
även namn på detta plan. Dess omkrets är
40,076,594 km (enl. Hayford).
2) Världs- el. himmelsekvatorn, den
storcirkel, utefter vilken jordekvatorns plan skär
himmelssfären. En stjärnas läge på
himmelssfä-ren bestämmes i förhållande till himmelsekvatorn
genom dess rektascension och
deklination.
Ekvatoriäl, ett astronomiskt instrument,
re-fraktor el. reflektor, med ekvatorial
uppställning, d. v. s. rörligt kring två axlar, av
vilka den ena, t i m a x e 1 n, är parallell med
jordens rotationsaxel, den andra, de kl in
a-t i o n s a x e 1 n, parallell med ekvatorns plan.
Ekvatorialkalmerna (till ekvatorial och fr.
calme, vindstilla), eng. doldriims, zoner på ömse
sidor av den s. k. termiska ekvatorn. I dessa
zoner — bäst utbildade över haven — härskar
ganska ofta lugnt väder med mulen himmel och
riklig nederbörd. Zonerna skilja n. ö.-passaden
från s. ö.-passaden. Dessa zoner, som ofta
skildras som alltid fullkomligt lugna med ständigt
regn, ha i själva verket rätt växlande väderlek,
även med klar himmel. Bredden av e. växlar
avsevärt från dag till dag och även med
årstiderna. Deras läge i förh. till den geografiska
ekvatorn växlar också liksom den termiska
ekvatorn med årstiderna. I medeltal kan man med
approximation angiva följ, värden på e:s läge
och gränser:
mars september
Atlantiska oceanen .. o—30 n.br. 3—ii°n.br.
Stilla havet ........ 3—50 n.br. 7—io° n.br.
Man ser härav, att dessa zoner – liksom den
termiska ekvatorn — äro belägna n. om den
geografiska ekvatorn, även under n. halvklotets tidiga
vår.
Ekvatorialströmmarna, se Atlantiska oceanen.
Ekvatorshöjd, vinkeln mellan ekvatorn och en
orts horisont. Summan av en orts e. och dess
polhöjd är lika med 900.
Ekvecklare, To’rtrix viridäna, en till avd.
vecklare hörande fjäril, med gröna framvingar
med vitgul framkant och grå bakvingar;
ving-bredd 20—25 mm. Äggen, som läggas på
knopparna av särskilt äldre ekar, övervintra och
kläckas samtidigt med att bladen spricka ut. De
gröna larverna rulla ihop ekens blad till
karakteristiska rör, vari de hålla till, och bladen
förtäras, så att blott de grövsta nerverna lämnas kvar.
I regel är angreppet svårast i toppen, som kan
vara alldeles kaläten.
Ekvidista’ns, det lodräta avståndet mellan två
höj dkurvor.
Ekvilibri’st (fr. équilibriste), balanskonstnär,
akrobat.
Ekvino’ktium, dagjämning (se d. o.). —
Ek-v i n o k t i ä 11 i n j e, linje, som sammanbinder
dagjämningspunkterna
(ekvinoktialpunk-terna).
Ekvipartitionsprincipen, en av den klassiska
statistiska mekanikens grundsatser. Om man har
ett stort antal likartade partiklar (t. ex.
molekylerna i en gas), vilka inbördes utbyta energi
genom sammanstötningar el. dyl., utsäger e., att
efter någon tid ett stationärt jämviktstillstånd
inställer sig, i vilket varje partikels energi per
frihetsgrad i medeltal är = V2 kT, där k är
Boltzmanns konstant och T är absoluta temp. E.
är av utomordentlig betydelse bl. a. för kinetiska
gasteorien.
Ekvipolle’ns, likvärdighet, liktydighet,
förhållandet mellan två omdömen, som ha samma
innehåll men olika form, t. ex. ”Gud är allvetande”
och ”Intet är fördolt för Gud”. — Adj.: E k
vipol 1 e’n t.
Ekvipotentiälyta, se Kraftfält.
Ekvivale’nt (av lat. aeque, lika mycket, och
valére, gälla), likvärd(ig). — Ekvivalenta
el. 1 i k v ä r d a kallas de mängder av olika
atomer el. atomgrupper, som motsvara varandra,
d. v. s. som kunna binda varandra till el. ersätta
varandra i en kemisk förening. Atomer el.
atomgrupper med samma valens äro därför e. Så
är t. ex. 1 atom väte e. med 1 atom klor, V2
atom syre, Vs atom kväve, V4 atom kol etc. —
Ekvivalentvikten för en atom är
atomvikten, dividerad med valensen. —
Gramekvi-v a 1 e n t är ekvivalentvikten, uttryckt i gram.
Ekvivalentvikt, se Ekvivalent.
Ekzonen, se Sverige, växtvärld.
El, hebr., Gud; ingår i flera bibliska namn,
t. ex. E/easar, E/isabet, Immanud, Natanael.
El- i sammansättningar av typen elbil, elbuss,
elverk dets. som elektrisk el. elektriskt
driven, elektricitets-.
Elaeagnaceae, växtfam. inom serien
Myrti-florae bland dikotyledonerna. med 17 arter, träd
el. buskar, mest på sandiga stränder i varma och
tempererade länder på n. halvklotet. De
igenkännas lätt därpå, att kvistar och blad äro
beklädda med tilltryckta, sköldformiga stjärnhår
och till följd därav silverglänsande el. rostbruna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
