Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
Danmark
382
vattensfisket omfattar huvudsaki. ål, braxen och
gädda. Fisket fick i nov. 1947 eget ministerium.
Mineraltillgångar och
kraftproduktion. D. är fattigt på värdefulla mineral.
Metaller saknas praktiskt taget helt. Ej heller
av stenkol har man fyndigheter av nämnvärd
betydelse. Brunkol finnas däremot på Jylland,
och dessa jämte torvmossarna bilda under tider
av avspärrning en utomordentligt värdefull
bränslereserv. Bland övriga naturtillgångar
kunna nämnas lera och kalksten för den stora
cementindustrien och kaolin på Bornholm för
porslins- och pappersindustrien.
Produktionen av elektrisk energi grundar sig i
D. nästan helt på importerade bränslen. Endast
c:a 2% utvinnas vid vattenfallen. En viss
samköming med svenska kraftverk har sedan många
år tillbaka ägt rum.
Industri. Landets läge och geografiska
förhållanden ha i hög grad gynnat uppkomsten av
dansk industri. Denna har på ett organiskt sätt
vuxit fram i anslutning till tidigare näringsgrenar
och har alltid i första hand varit en lantbrukets
förädlings- och serviceindustri. Produktionen
av mejeri- och mjölkningsmaskiner, slakteri- och
kylanläggningar, hissar och jordbruksmaskiner,
konstgödsel och oljekakor etc. har från början
endast avsett att täcka det inhemska behovet men
har visat sig äga en sådan växtkraft, att den även
räckt till för en betydande export. På samma
sätt ha cement- och tegelproduktionen vuxit fram
i anslutning till den inhemska byggnadsindustrien,
och varvsindustrien ur handelns och sjöfartens
behov. — Produktionens omfattning och
struktur framgå i någon mån av följ, tab., i vilken
exportslakterierna dock icke ingå. Det måste
emellertid understrykas, att den danska
industristatistiken endast omfattar företag med mer än
5 arbetare, och då småföretagen i hög grad
dominera, omsluter den endast något mer än Vs
av industriens totala arbetarantal.
Arbetarantal och produktionsvärde 1938 och 1945.
Industrier Antal arbetare Produkti onsvär de i mill. dkr
1938 1945 1938 1945
Livsmedelsindustri .. 26,800 28,700 671,5 1,123,4
Textilindustri 16,100 16,800 183,8 308,3
Konfektionsindustri 18,300 18,400 i97,o 3O7,s
Läderindustri 6,100 8,300 76,0 190,0
Träindustri 9,000 12,200 84,1 167,7
Sten-, ler- och
glasindustri 11,200 11,700 91,1 140,2
Järn- och
metallindustri 51.700 53,400 696,7 774,3
Kem.-tekn. industri 24,500 28,600 506,9 729,8
S:a 163,700 178,100 2,507,1 3,740,8
Totala antalet i industrien yrkesverksamma var
enligt folkräkningen 1940 634,000, varav
järn-och metallindustrien ensam sysselsatte 127,000 och
byggnadsindustrien nästan lika många. Närmast
därefter kommo livsmedelsindustrien med 95,000
och textil- och beklädnadsindustrien med 80,000
yrkesverksamma.
Utom de stora exportvarorna fläsk, smör och
ägg, levererar livsmedelsindustrien åtskilliga
produkter till världsmarknaden, bl. a. kondenserad
mjölk, grönsaks-, frukt- och köttkonserver,
socker och sockerprodukter. Det danska ölet är
en välkänd exportvara (Carlsberg- och
Tuborg-bryggerierna); även spritfabrikerna arbeta delvis
för export. ”Aalborgs Akvavit” och likörerna
”Cherry Brandy” och ”CLOC” äro kända långt
utanför landets gränser. Vegetabiliska oljor för
tvål- och margarinindustrien samt olj ekakor till
foder produceras i stor utsträckning för export.
Vid Limfjorden och Mariager Fjord ligga de
förnämsta cementfabrikerna med en produktion,
som även räcker till för en betydande export.
Dessa fabriker ägas av en koncern, F. L. Smidth
& Co., som framför allt gjort en insats genom att
framställa och exportera maskiner för
cementindustrien. De danska varven ha levererat fartyg
till snart sagt alla länder. Burmeister & Wain
i Köpenhamn är Nordens största skeppsvarv
och har blivit världsberömt framför allt genom
tillverkningen av dieselmotorer. De danska
varven exportera normalt c:a 70% av sin
produktion. D. har även en förnämlig konstindustri.
Det danska porslinet med Den Kgl.
Porcelains-fabrik som äldsta och ledande företag åtnjuter
stadgat världsrykte. Silversmidet är en annan
specialitet. Men även en så abstrakt ”vara” som
teknik exporteras. Danska ingenjörs- och
entreprenadfirmor, ss. Kampmann, Kierulff & Saxild,
Christiani & Nielsen samt Höjgaard & Schultz,
ha byggt järnvägar och tunnlar, hamnar och silos,
vägar och kanaler under skilda luftstreck, ibland,
ss. i Turkiet och Persien, i samarbete med svenska
firmor. Hemma ha de med Lilla Bälts- och
Stor-strömsbroarna visat prov på vad de förmå.
Handel. D:s näringsliv är i hög grad
beroende av import av råvaror och halvfabrikat.
Exporten av lantbruksprodukter utgjorde 1949
62,8 °/o av D :s totala export.
U trikeshandeln 1929—47.
Ar Import Export
Mill. dkr Mill. dkr Mill. skand. gkr
1929 i,7i5 1,616 1,608
1932 1,104 1,087 762
1938 1,625 1,535 746
1945 703 904 —
1946 2,836 1,611 —
1947 3,088 2,316 —
Medan importen i fråga om
varusammansätt-ningen vanl. är mycket differentierad, är
exporten synnerligen ensidig, och före kriget inbringade
de tre varuslagen smör, fläsk och ägg normalt
2/3 av exportinkomsterna. En tydlig utveckling
mot större differentiering kan dock även för
exportens del iakttagas. — Även utrikeshandelns
fördelning på olika länder har alltid varit
utpräglat ensidig. Huvudparten av importen kom
tidigare från. Tyskland, England och U.S.A., av
vilka de båda förstn. ensamma svarade för omkr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
