Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Clarendon, 2. George William Frederick Villiers - Clarendon Castle - Claret - Claretie, Jules (Arsène Arnaud) - Clarino - Claris majorum exemplis - Clark, släkt - Clark, Francis Edward - Clark, Gideon - Clark, 1. John Bates - Clark, 2. Maurice
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
853
Clarendon Castle—Clark
854
(t853—56) uppbjöd han all sin smidighet för att
bibehålla gott förbundsförhållande till Frankrike.
Som Englands ombud vid fredsförhandlingarna
i Paris 1856 hävdade C. med kraft grundsatsen
om Svarta havets neutralisering; förklaringen
om krigförande makters rättigheter var
väsentligen hans verk. 1864 ingick han, som kansler
för Lancaster, i
Pal-merstons ministär, var
s. å. Englands andre
ombud vid
konferenserna i London om
danska frågan, blev
1865 utrikesminister
i kabinettet Russell
och avgick med detta
1866. I Gladstones
första ministär (från
1868) var han till sin
död utrikesminister. —
Litt.: H. Maxwell,
”The life and letters
of George William
Frederick, fourth earl of Clarendon” (2 bd.
1913).
Clarendon Castle fklä’randan kä’sl],
slottsruin i s. England, 3 km s. ö. om Salisbury. C.
är bekant genom två där hållna
riksförsamlingar på konung Henrik II :s tid. På den ena,
år 1164, fastställdes de s. k. Constitutions of
Clarendon om klerkers plikt att i världsliga mål
svara inför världslig domstol m. m. På
riksförsamlingen i C. 1166 antogs en annan viktig
stadga, Assize of Clarendon, vilken reformerade
den eng. rättskipningen, särsk. genom att, med
åsidosättande av äldre bevisningsmedel, ordna
grevskapsj uryns verksamhet.
Claret [klä’rat], eng., kallas i England alla
slags rödviner, särsk. bordeauxviner.
Claretie [klarti]]. J u 1 e s, eg. Arsène
A r n a u d, fransk författare (1840—1913). Han
ägnade sig efter slutade studier åt journalistik
och skrev mycket uppskattade kåserier och
teaterkrönikor. 1885 blev C. chef för Comédie
franqaise. Redan tidigt började han skriva
romaner, i vilka han med en sannskyldig
reportertalang kastade sig över aktuella ämnen, framför
allt inoty den parisiska teater- och
litteraturvärlden. ”Madeleine Bertin” (1868), ”Monsieur
le ministre” (1881) och ”Brichanteau comédien”
(1896), hans bästa bok, äro några av C:s mest
spridda romaner. Han har också idkat historiskt
författarskap. För scenen har C. skrivit en rad
historiska tablåstycken, varjämte han i
dramatisk form omarbetat flera av sina egna romaner.
Sina artiklar om teater samlade han i ”La vie
möderne au théåtre” (3 bd, 1869—75).
Clari’no (fr. clairon, eng. clarion), en äldre
trumpet med trångt munstycke, mest brukad
som melodi- och soloinstrument. Trumpeten
gick då för tiden betydligt högre än nu (ända
till d3). I senare partitur alltifrån Haydn
betyder c. dets. som t r o m b a, d. v. s. vanlig
trumpet. C. är även en 4 fots trumpetstämma i orgeln.
Claris majörum exe’mplis, lat., ”efter
för
fädernas lysande föredömen”, en del av
inskriften på riddarhuset i Stockholm.
Clark [kläk], amerikanska optiker och
astronomer. Al van C. (1804—87) var den förste
amerikan, som tillverkade akromatiska linser.
I hans verkstad i Boston ha flera av nutidens
största linser slipats, bl. a. Pulkovaobservatoriets
(76 cm). C. utförde själv astron. observationer.
Sonen Alvan Graham C. (1832—97)
fortsatte fabrikationen efter faderns död och
tillverkade Lickrefraktorn (91 cm) och
Yerkesre-fraktorn (102 cm), den största i sitt slag i
världen. Han upptäckte Sirius’ drabant och gjorde
liksom fadern många uppfinningar för
refrakto-rernas tekniska fulländning.
Clark [kläk], Francis Edward,
amerikansk präst (1851—1927), se Christian Endeavor
Society. ,
Clark [kläk], Gid’eon Walter, engelsk
författare (f. 1888). C., som länge arbetade som
journalist, debuterade 1932 med romanen ”The
mistress” (sv. övers. ”Rätten till kärlek”, s. å.)
och har sedan givit ut en rad romaner, vanl.
skildringar av kvinnor ur högre samhällsklasser,
ss. ”Bride” (1933; sv. övers. ”Kärlekens
frihet”,-s. å.), ”Gold” (1934; sv. övers. ”Frank Fullertons
kvinna”, s. å.), ”Right honourable lady” (1936;
sv. övers. ”Statsrådet Charlotte Lindsay”, s. å.),
”Country dance” (1937; sv. övers. ”Det hände en
sommar”, 1938), ”Royal highness” (1939; sv.
övers. 1940), ”Stränge pathway” (1944; sv.
övers. ”Lyckan kommer, lyckan går”, s. å.), som
har motiv från journalistlivet, och ”The secret
places” (1946; sv. övers. ”Hjärtat har sina skäl”,
s. å.). C. har vidare utg. ”Substitute for living”
(1937) och ”Democracy in the dock” (1939).
Clark [kläk]. 1) John Bates, amerikansk
nationalekonom (1847—1938), prof, vid
Columbia Univ. i New York 1895—1923. Skrifter:
”The philosophy of wealth” (1887), ”Distribution
of wealth” (1899), ”The control of trusts”
(1901), ”The essentials of economic theory”
(1907) m. fl. — C., vilken anses som en av de
främste nationalekonomiska teoretikerna i U.S.A.,
står den Jevons-österrikiska skolan nära. Han har
särsk. uppmärksammat fördelningsläran och anser,
att den ekonomiska fördelningen ”är bestämd av
en naturlig lag”. Om denna finge verka i ett
”statiskt” tillstånd (med friktionslös tävlan och
allsidig jämvikt), skulle den åt varje
produktionsfaktor ge den inkomstsumma, som denna skapat,
d. v. s. en andel, överensstämmande med den
avkastning, som åstadkommits utav ”den marginala
enheten” av samma produktionsfaktor, den enhet,
vilken det nätt och jämt lönar sig att använda.
Företagarvinsten är enl. C., en inkomstart, som
tillhör det ”dynamiska”, ej det ”statiska” tillståndet.
2) John Maurice C., den föreg:s son,
nationalekonom (f. 1884), sedan 1926 prof, vid
Columbia Univ. i New York. Hans huvudarbeten
äro ”Studies in the economics of overhead costs”
(1923), där företagens kostnader och dessås
betydelse för priskalkyleringen analyseras, ”Social
control of business” (1926) samt ”Strategic
fac-tors in business cycles” (1934).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
