Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carné, Marcel - Carnegie, släkt - Carnegie, Andrew - Carnegie Corporation - Carnegie Endowment for International Peace - Carnegie Institution
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
461
Carnegie—Carnegie Institution
462
grotesken ”Det perfekta brottet” (”Dröle de
drame”, 1937) och genombrottsfilmen
”Dimmornas kaj” med Jean Gabin och Michèle Morgan
(1938), en av de mest karakteristiska
representanterna för hela den franska 1930-talsfilmen.
Internationellt berömd i ett slag fullbordade C.
före krigsutbrottet ytterligare två filmer, ”Hotel
du Nord” (1938) och ”Dagen gryr” med Jean
Gabin (1939). Återvänd från krigsfångenskap i
Tyskland regisserade C. under kriget ”Nattens
gäster” (1942), ett legenddrama i medeltidsmiljö,
och ”Paradisets barn” med J. L. Barrault (1944).
Efter kriget följde ”Nattens portar” (1946).
Carnegie [käne’gi], skotsk släkt. George
C. kom 1746 till Göteborg, där han idkade
handel, varefter han 1766 återvände till Skottland.
Hans son David C. fortsatte sedermera
under namnet D. Carnegie & C:o firman, i vilken
hans brorson David C. (1813—90) anställdes
1830 och blev delägare 1836. Denne förtjänade,
sär sk. på sockerbruket och porterbryggeriet vid
Göteborg, en stor förmögenhet, av vilken han
1887 skänkte en halv mill. kr. till Göteborgs
högskola. Från 1841 vistades han huvudsakligen
i Skottland.
Andrew C., amerikansk industriman och
donator (1835—1919). Född i Dunfermline i
Skottland, utvandrade C. 1848 till Amerika,
arbetade där först vid en bomullsfabrik, sedan som
eldare och telegrambärare, fick anställning som
telegrafist vid
Penn-sylvaniabanan, där han
arbetade upp sig till
direktör för en av
linjerna. Genom en
uppfinning av
sovvagnar, vilka tillverkades
av ett bolag, där han
blev delägare, lade C.
grunden till sin
förmögenhet, som sedan
betydligt ökades
genom förvärv och
försäljning av oljekällor,
tillverkning av
järnvägsbroar m. m. Med
tillämpning av bessemermetoden, anlade han i
Pittsburg ett järn- och stålverk, som inom kort
blev det förnämsta i världen. Sedan C. inköpt
Ohioverken, ägde Carnegie Steel Company sju
stora järnverk och dessutom kollager, gruvor och
järnvägar, varjämte C. behärskade många andra
företag. 1901 sålde han sina fabriker till
amerikanska ståltrusten och drog sig tillbaka från
affärslivet.
C. väckte 1889 stort uppseende genom sin
förklaring, att ”den man, som dör rik, dör
vanärad”, och i överensstämmelse med denna
grundsats fördelade han största delen av sin
förmögenhet. Han skänkte sålunda ytterst
betydande belopp — över 350 mill. doll. — till
allmännyttiga ändamål, ss. arbetarskydd, understöd
av konst och vetenskap, folkbildning, belöning
för modiga handlingar. För de viktigaste
stiftelserna redogöres nedan i specialartiklar. Även
Sverige har ihågkommits genom en donation till
en professur i engelska språket vid Göteborgs
högskola (1904). C. utgav även flera skrifter
i politiska, sociala och ekonomiska ämnen. På
svenska föreligga ”Arbetets herravälde” (1902,
2:a uppl. 1910) och ”Framgångens hemlighet”
(1907). — Jfr C:s ”Autobiography” (1920);
svensk biografi av Fr. Carlberg (1903).
Carnegie Corporation [käne’gi käpareTJan],
amerikansk stiftelse med säte i New York, gr.
1911 av A. Carnegie genom donationer på 135
mill. doll. för att främja kunskap och
samförstånd i U.S.A. (sedan 1917 även i Canada och
engelska kolonier). C. lämnar bidrag till andra
Carnegiestiftelser, bibliotek, högskolor, kyrkor,
Röda korset etc.
Carnegie Endowment for International
Peace [käne’gi indåu’mant få intanä’/nl pi’s],
stiftades 1910 av Andrew Carnegie genom
donation på 10 mill. doll. Stiftelsens ändamål är att
verka för mellanfolklig fred genom att sprida
kunskap om krigens orsaker, natur och följder,
genom främjande av fredliga medel för lösandet
av mellanfolkliga konflikter och genom praktiskt
understödjande av vänskapliga förbindelser
mellan folken. Stiftelsen förvaltas av en
amerikansk direktion med säte i Washington. Arbetet
är fördelat på tre avdelningar (divisions): en för
mellanfolkliga förbindelser och pedagogiska
syften samt två mera vetenskapligt-teoretiska för
dels nationalekonomi och historia, dels folkrätt.
En speciell avd. har åren 1919—37 utg. 1 :a
världskrigets ekonomiska och sociala historia i
300 monogr. C. har utg. en mängd värdefulla
publikationer. Förutom en årsbok utger C.
genom sina underavd. specialarbeten, av vilka
många utdelas kostnadsfritt. Divisionen för
ekonomi och historia har bl. a. utg. E. F. Heckscher,
”The Continental system” (1922). Bland
skildringarna av de ekonomiska förhållandena under
1 :a världskriget finnes ”Bidrag till Sveriges
ekonomiska och sociala historia under och efter
världskriget” (1926) av E. F. Heckscher m. fl.
Likartade skildringar ha utg. för de flesta stater
i Europa. C. understöder fredsorganisationer,
ss. Interparlamentariska unionen, Institutet för
internationella förbindelser i Genève m. fl. Den
stöder vidare en del tidskr., framför allt sådana,
som syssla med internationell rätt. Stora
summor anslås årl. till möjliggörandet av studieresor
för européer till Amerika och för amerikaner
till Europa.
Carnegie Institution [käne’gi institjö’Jan],
en av Andrew Carnegie 1902 grundlagd
vetenskaplig institution med en grundfond av 10 mill.
doll., sedermera genom nya donationer ökad till
30 mill. doll. C. har inrättat en mängd skilda
vetenskapliga inst., som bedriva forskning på
olika områden. Så har C. skapat det stora M:t
Wilson-observatoriet i Kalifornien för
solforskning (1904), utrustat det omagnetiska
segelfartyget ”Carnegie”, på vilket åren efter 1909
undersökningar rörande jordmagnetismen företagits,
ett botaniskt inst. med laboratorium vid Stanford
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
