- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
341-342

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Calderón, de la Barca, Pedro - Caldwell, Erskine - Caldwell, Taylor - Caledon - Caledonia - Calembour - Calendae el. kalendae - Calendarium - Calendula - Calgary - Calhoun, John

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

341

Caldwell—Calhoun

342

och annan bland dessa genom sin till
ytterlighet drivna katolska grundtanke kan ge C:s
vedersakare grundade skäl att kalla honom
”inkvisitionens skald”, så måste man dock å andra
sidan erkänna, att religiös känsla och
religiös tro icke funnit varmare och mera
konstnärliga uttryck än i t. ex. ”El mågico prodigioso”
och ”La vida es sueno”, vilka dessutom äro de
bästa, som flutit ur C:s penna. — Utom allt
detta skrev C. även ett stort antal entremeses,
som dock sakna större intresse, en del poesi
samt ett par smärre prosaarbeten. — Litt.: C.
D. af Wirsén, ”Vid 200-årsf esten till C:s minne”
(1881); A. Parker, ”The allegorical drama of
C.” (1943). Editioner: av Hartzenbusch i
”Biblioteca de autores espanoles”, 7, 9, 12, 14
(ny uppl. 1925—26); ”Autos sacramentales” ed.
J. Fernåndez Apontes (1759—60), flera
come-dias och autos i ”Clåsicos castellanos”. Sv.
övers, av ”La vida es sueno”, ”El mägico
prodigioso”, ”La devociön de la cruz” av T.
Hagberg i ”Trenne dramer af P. C.” (1870);
av ”El prmcipe constante” av T. & K. A.
Hagberg (1904); av ”La vida es sueno” av C. Berg
(1929); av ”Casa con dos puertas” av Hj.
Gullberg & I. Harrie (1934). Flera av C:s
dramer ha på senare tid uppförts på svenska
scener.

Caldwell [kå’ldcoal], E r s k i n e, amerikansk
författare (f. 1903). C., som är född i Georgia,
började försörja sig själv som sextonåring,
1923—26 studerade han vid Univ. of Virginia;
han försökte sig sedan i de mest skilda yrken,
samtidigt som han förf. Han framträdde 1930
med två romaner, ”The bastard” och ”Poor
fool”, och slog igenom med romanen ”Tobacco
Road” (1932; sv. övers. 1945), som, bearbetad
för scenen av annan hand, blev en stor succé på
båda sidor Atlanten. Romanen ger i makaber
framställning tragiska skildringar ur livet bland
sydstatsproletärer. Liknande miljö möter i
”God’s little acre” (1933; sv. övers. 1947),
”Journeyman” (1935), ”Trouble in July” (1940;
sv. övers. ”Snälla, vita herrar ...”, 1942) och
”Georgia boy” (1943; sv. övers. 1945). Han
har även utg. noveller (ett urval i sv. övers,
under titeln ”Den varma floden”, 1946). C.
vistades i Ryssland, när den tyska invasionen
började 1941, och har utnyttjat sina upplevelser
härvid i böckerna ”Moscow under fire” (1941)
och ”Russia at war” (1942) samt i romanen ”All
night long” (s. å.), en skildring från det ryska
gerillakriget.

Caldwell [käJdcoal], Janet T ayl or,
amerikansk författarinna (f. 1900). C. föddes i
Manchester i England av skotska föräldrar, men
familjen flyttade 1907 till Amerika. C. slog
igenom med romanen ”The dynasty of death”
(1938; sv. övers. 1939), en bitande satirisk
skildring av en framgångsrik krigsindustrifamilj.
Bland hennes övriga arbeten märkas ”The eagles
gather” (1940; sv. övers. ”Jag och Lasarus”,
1941), ”The earth is the Lord’s” (1941; sv.
övers. ”Jorden är Herrens”, 1942), en färgrik
skildring av den asiatiske världserövraren Djingis

kan, ”The strong city” (1942; sv. övers.
”Porträtt i grönt”, 1943), ”The Turnbulls” (1943;
sv. övers. ”Att icke hava kärlek”, 1945), ”Arm
and the darkness” (1943; sv. övers. ”Frihetens
värja”, 1947), ”The final hour” (1944) och
”This side of innocense” (1946; sv. övers.
”Bortom ont och gott”, 1947).

Caledon [kä’lidan], biflod till Oranj ef loden.

Caledo’nia, latinska namnet på Skottland,
urspr. romarnas benämning på n. Britannien.

Calembour [kaläbö’r], fr., akustisk ordlek,
”ljudvits”, som grundar sig på olika betydelser
hos samma el. likalydande ord.

Cale’ndae el. k a 1 e n d a e, lat., hos
forntidens romare den första i varje månad. Lån och
räntor betalades då, därav tri’stes cale’ndae,
”den ledsamma första”. ■— Ad cale’ndas
graè’-cas, ordspråk, ”till grekiska c.”, d. v. s. aldrig;
grekiskan saknar nämligen detta ord.

Calendärium, lat., register, kalender (se d. o.).

Cale’ndula, se Ringblomma.

Calgary [kä’lgari], snabbt utvecklad stad i
prov. Alberta, Canada, i en bred dalgång i
Klippiga bergen, 1,040 m ö. h., vid Bow och Elbow
Rivers’ sammanflöde; 89,000 inv.
Handelscent-rum för ett rikt jordbruksområde; s. v. om
staden exploateras stora petroleumfyndigheter, och
även kol och naturgas äro inom bekvämt
räckhåll. Här finnas stort oljeraffinaderi,
järnvägs-verkstäder, kvarnar, slakterier, sågverk,
tegelbruk och cementfabrikation. Staden har
flygstation och en teknisk läroanstalt samt är säte
för såväl anglikansk som katolsk biskop.
Knutpunkt på pacifikbanans huvudlinje.

Calhoun [kälhö’n], John Caldwell,
amerikansk statsman (1782—1850). Född i
Abbe-ville, Syd-Carolina, blev C. 1807 advokat. Vald
till medlem av
kongressens representanthus 1811, fick han
genast där stort
inflytande genom sin
logiska skärpa och
glänsande debatterings-konst. Under Monroes
presidentskap (1817—
25) var C.
krigsminister. 1825 blev han v.
president; han
återvaldes till samma
befattning 1828. I de
häftiga partistriderna
under Jacksons båda
pre

sidentskap framstod C. som främste målsmannen
för sydstaternas särintressen, först i tullpolitiken
och sedan i slavfrågan, efter att tidigare ha
varit ivrig nationalist. Att trygga söderns
maktställning inom unionen blev det ideal, för vilket
han till sin levnads slut med överlägsen
skicklighet förde en hopplös strid. Dess första skede
stämplas av ”nullifikationsfrågan”, där C.
formulerade Syd-Carolinas konstitutionella teori om
unionen som ett fördrag mellan suveräna stater,
vilka inom sitt område kunde sätta ur kraft de
unionsstadganden de ansågo författningsstridiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free