Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brewster, Sir David - Brewster, 1. William - Brewster, 2. Owen - Brevställare - Brevstämpling - Brevtelegram - Brevtryckare - Breysig, Kurt - Březina, Otokar - Brialmont, Henri Alexis - Brian el. Brian Boramha - Briançon - Briand, Aristide
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815
Brewster—Briand
816
burgh. B. utförde ett stort antal värdefulla
undersökningar rörande ljusets polarisation och
interferens. Vida beryktad blev B. genom sina
bägge uppfinningar kaleidoskopet och
stereo-skopet; han adlades 1831. Under sin
professorstid i Edinburgh var B. även verksam som
utgivare och redaktör av Edinburgh
encyclopae-dia (1808—32), Edinburgh philosophical journal
(tills, m. James, 1819—24) samt Edinburgh
Journal of Science (1824—32).
Brewster [brö’sta], 1) William B.,
engelsk puritan, en av ”pilgrimsfädernas” ledare
(omkr. 1560—1644). Han flydde 1608 till
Holland, var till 1620 medlem i brownistförsamlingen
i Leiden och deltog jämte W. Bradford som en
av ledarna för ”pilgrimsfäderna” på ”Mayflower”
och för kolonisationsföretaget vid New Plymouth.
Där var han många år ”ledande äldste” och till
1629 koloniens predikant.
2) Ralph Owen B., den föreg:s ättling,
amerikansk politiker (f. 1888), affärs- och bankjurist,
deltog i hemstaten Maines politiska liv, guvernör
1925—29, led. av unionskongressen 1935—41,
sedan sistn. år av unionssenaten. B. spelar en
framträdande roll inom republikanska partiet.
Brevställare, särsk. förr: formulärbok för
avfattning av olika slags brev.
Brevstämpling. Avgående postförsändelser,
med undantag av utgivarkorsband, s. k.
mass-korsband, paket samt postabonnerade tidningar,
förses med avtryck av postanstaltens
datumstämpel. Stämplingen avser att ange försändelsens
avgångsort och avgångsdag, varjämte å
försändelsen befintliga frankotecken samtidigt
makuleras. För att konstatera ankomstdagen förses vissa
försändelser med adresspostanstaltens stämpel. B.
skedde tidigare endast för hand. Numera sker
b. å de större postkontoren med hjälp av
elektriska brevstämplingsmaskiner.
Brevtelegram, långsamtgående telegram, som
mot nedsatt taxa få utväxlas med de europeiska
och utomeuropeiska länder, som medgivit sådan
trafik. Avlämnandet till adressaten kan ske
tidigast 6 tim. efter inlämnandet.
Brevtryckare, se Brevmålare.
Breysig [bräi’zi^], Kurt, tysk historiker,
sociolog (1866—1940), prof, i Berlin. Han anslöt
sig till den av K. Lamprecht inledda
sociologiska riktningen inom tysk historieskrivning. Bland
B:s skrifter märkas ”Kulturgeschichte der
Neu-zeit” (2 bd, 1900—01), ”Naturgeschichte und
Menschheitsgeschichte” (1933), ”Geschichte der
Menschheit” (1936—39), ”Der Werdegang der
Menschheit vom Naturgeschehen zum
Geist-geschehen” (1935).
Brezina [br?e’zina], Otokar, se Jebavy, V.
Brialmont [-må’], Henri Alexis, belgisk
ingenjörgeneral, militärförfattare (1821—1903).
Han blev 1855 kapten i generalstaben, 1874
generalmajor och chef för befästningarna inom
Antwerpens militärdistrikt, 1875 generalinspektör
för befästningsväsendet och ingenjörvapnet samt
1877 generallöjtnant. B. var därefter ett år
chef för den i Antwerpen förlagda armékåren,
från 1885 ånyo generalinspektör och under längre
tid även chef för generalstaben. I samband med
sin militära tjänstgöring utövade B. en flitig
författarverksamhet, omfattande nationalekonomi
och historia, arméorganisation, taktik och strategi
samt, i främsta rummet, befästningskonst. 1859
framlade B. sin stora plan till Antwerpens
befästande, vilken antogs och utfördes 1860—68.
B. tillkallades som sakkunnig av ett flertal
stater, såsom Rumänien, Turkiet, Bulgarien och
Danmark. Bukarests befästningar utfördes enligt
hans planer. Trots starkt motstånd lyckades B.
av sina planer till Maaslinjens befästande
genomdriva utförandet av fästningarna Liège och
Na-mur, som blevo färdiga 1892. Då emellertid
Maaslinjens befästningar blevo flerdubbelt
dyrare, än man beräknat, nödgades B. till följd av
den starka oppositionen 1893 taga avsked men
invaldes då i stället i deputeradekammaren och
deltog livligt i det politiska livet. B. var en
ban-brytare för betongens och pansarets användande
inom befästningskonsten.
Brian [bräi’an] el. B. Boramha, irländsk
konung (926—1014). Han kämpade omkr. 968
framgångsrikt mot nordiska vikingar, besegrade
en mängd keltiska småkonungar och blev 1002
irländsk överkonung. Han stupade mot en
vi-kingahär i det ryktbara ”Brianslaget” vid
Clon-tarf invid Dublin.
Briangon [briäsä’1, stad och fästning i fr.
dep. Hautes-Alpes, omkr. 1,300 m ö. h., vid övre
Durance; 6,000 inv. Sidenindustri och
talkutvin-ning. Omtyckt vintersportort. — Den starka
fästningen, påbörjad 1722 men färdig först under
Ludvig Filips regering, är av stor betydelse
som spärrfästning mot Italien. B. var romarnas
Brigantium.
Briand [briä’], Aristide, fransk statsman
(1862—1932). Född i Nantes, studerade B. först
juridik men blev snart politisk journalist. Han
var till en början vänstersocialist och deltog med
Jaurès i uppsättandet av socialisttidningen
Hu-manité. B. valdes 1902 till deputerad och
koncentrerade då sin politiska verksamhet på
förhållandet mellan stat och kyrka. Det av honom
1903 utarbetade utskottsbetänkandet i ämnet blev
grundläggande för 1905 års lag om kyrkans
skiljande från staten. Vid de nya
lagbestämmelsernas genomförande medverkade B. som
undervisningsminister i ministären Sarrien
(mars—okt. 1906) och därefter på samma
post i Clemenceaus första ministär till jan. 1908,
då han blev justitieminister. B:s inträde i en
rent borgerlig ministär föranledde franska
uni-fierade socialistpartiet att på en kongress
formligen utesluta honom ur partiet. Efter
Clemenceaus avgång juli 1909 bildade B., som nu
tillhörde de s. k. ”oberoende socialisterna”, sin
första ministär. Vid den stora järnvägsstrejken
i okt. 1910 tvekade den forne antimilitaristen
och storstrejksagitatorn ej att låta häkta
strejkledarna och ställa järnvägsmännen under
militärlagarna. Våldsamt angripen härför i kammaren
av Jaurès och Viviani (29 okt.), förklarade B.,
att nationens rätt att leva gick före allt annat.
Efter ett med knapp nöd vunnet förtroendevotum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
