Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brest-Litovsk, off. Brest - Bretagne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
801
Bretagne
802
jan. ny ajournering, varefter
centralmaktsombuden började
förhandla med icke-bolsj
evi-kiska ombud för republiken
Ukraina och med dem avslöto
en fredstraktat 9 febr.
Trot-skij bestred de ukrainska
ombudens kompetens att
företräda Ukraina. Han
förklarade även (10 febr.), att
Ryssland avstod från
fredstraktat, ansåg krigstillståndet
upphört och ämnade
demobilisera. Centralmakterna
avböjde denna enkla form för
krigets avslutande, behandlade
Trotskijs förklaring som
upp-sägelse av stilleståndet och
återupptogo efter 7 dagar
fientligheterna (18 febr.).
Inför centralmaktstruppernas
frammarsch i Lettland,
Estland och Ukraina nödgades
ryska regeringen sluta fred
till varje pris. Den beslöt 24 febr, underkasta
sig centralmakternas fredsvillkor, nya
förhandlingar i B. vidtogo, och fredsfördraget
undertecknades 3 mars 1918. Ryssland utfäste
sig nu att utrymma de redan i jan. såsom
oberoende erkända Estland, Livland och Finland
samt Ukraina, vidare att demobilisera armé och
flotta, avstå från propaganda på centralmakternas
område, avstå sina territoriella rättigheter v.
om en gränslinje, som bl. a. berövade det stora
delar av Vitryssland. De avträdda ländernas
framtid skulle ordnas av centralmakterna i
samförstånd med dessa länders befolkning. Ryssland
erkände centralmaktsfreden med Ukraina och
lovade självt sluta fred med denna nu
återupprättade folkrepublik. Till Turkiet fick Ryssland
återlämna de 1878 erövrade områdena Kars,
Arda-han och Batum. Genom freden i Versailles 1919
upphävdes dessa bestämmelser.
I B. träffade Sovjetunionen och Tyskland
hösten 1939 överenskommelsen om Polens delning.
Bretagne [brata’nj], den stora halvö, som
bildar Frankrikes nordvästligaste del mellan
Engelska kanalen och Atlantiska oceanen, i huvudsak
Hedlandskap i Bretagne.
NF III — 26
Hamnen i Douarnenez, s. ö. om Brest.
motsvarande förra prov. B., nu uppdelad på de
fem dep. Ille-et-Vilaine, Loire-Inférieure,
Cötes-du-Nord, Morbihan och Finistère, tills. 35,311
km2 och 3 mill inv. B. utgör huvuddelen av det
västfranska massivet med berggrund av granit,
kristallinska skiffrar och paleozoiska bergarter
och är ett avjämnat platåland med ringa höjd
över havet, i ö. svagt vågigt, i v. brutet genom
bergsträckningar, som i Monts d’Arrée nå 391
m ö. h. Kusten är djupt inskuren med skär och
småöar; i s. ligger en yttre linje av större öar,
ss. Belle Ile. Loires mynning hör till B.
Huvudflod är Vilaine i ö. Övriga floder äro små;
vat-tendelaren på den egentliga halvön är
bergsträckningen i n. Klimatet förändras åt v. under allt
starkare inflytande av havet, och årsnederbörden
växer från 712 mm (Loire-Inférieure) till 926
mm (Finistère). I ö. B. omväxla åker, ängsmark
och skog; berggrunden går sällan i dagen,
avrinningen är fullständigare än i väster, östra B.
har vidsträckta hedmarker (ländes), som följa
höjder och bergmassiv. Landskapet växlar på
mångfaldigt sätt med torvmossar, kärr och kala
bergssträckor, ödsliga, glesa bygder omväxla
med fruktbara tätbygder. Jordbruket är
huvudnäring. Jordmånen är icke av naturen fruktbar,
saknar kalk och fosfater, och marken blir lätt
vattensjuk. I ö. B. har den nära förbindelsen
med det centrala Frankrike bidragit till en
snabbare utveckling; i v. B. har jordbruket ännu
delvis gamla former. Kustdelarna äro mer
gynnade. Det jämna kustklimatet och
Golfströmmens inflytande medföra tidig vår och på sina
ställen lönande trädgårdsodling för export till
England. Huvudsädesslaget är i ö. vete, i v.
B. alltjämt även bovete, havre, korn. Vinet
går ej högre än till Vannes. På de rika
ängsmarkerna i v. B. drives framgångsrikt hästavel.
Fisket är huvudnäring för kustbefolkningen. I
de varmare och grundare vattnen i s.
dominerar sardinfisket, nära förenat med den på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
