Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Branner, Per-Axel - Bransch - Branschråd - Bransfieldsundet - Brant, Per - Brant, Sebastian - Branta - Brantevik - Brantford - Branting, släkt - Branting, 1. Gabriel - Branting, 2. Anna, f. Jäderin - Branting, 3. Hjalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
731 Bransch—Branting 732
rad kommittéarbeten, varit koncessionsexpert i
teaterutredningen, adjungerad led. av teaterrådet
i skådespelarfrågor m. m. Dessutom har han
framträtt som förf, med stockholmsskildringen
”Pojke i Sibirien” (1940) och ”Vår lilla teater”
(1944).
Bransch (fr. branche), affärsgren, fack.
Branschråd, under senare år upprättade organ
för samarbete mellan arbetsgivare och arbetare
inom en bransch, konsumentorganisation o. s. v.
Bransfieldsundet [brä’nsfild-], sund i
Antarktis, skiljer Sydshetlandsöarna från Grahams
land. B. är c:a 120 km brett och över 1,500
m djupt.
Brant, Per, violinist och tonsättare (1713—
67), ord. kapellmästare vid Hovkapellet 1758. B.,
som studerat för Roman och var en
utomordentlig musiker, har efterlämnat 3 sinfonior och 3
sånger. Sinfonian i d moll hör till den stående
svenska konsertrepertoaren.
Brant, Sebastian, tysk författare (1457—
1521). B. var en tid prof, i Basel men återvände
sedan till sin födelsestad Strassburg, där han
blev kansler, kejserligt råd och pfalzgreve. Hans
huvudverk är ”Das Narrenschiff” (1494, senast
utg. 1913), som kvickt och drastiskt skildrar
tidens laster och dårskaper.
Branta, se Gåsfåglar.
Brantevik, fiskläge, municipalsamhälle (sedan
1894) inom ö. Nöbbelövs och Simris’ socknar,
Kristianstads län, 4 km s. om Simrishamn; 762
inv. (1950). Betydande flotta, mest segelfartyg,
livräddnings- och stormvarningsstation. 1938
tillkom ny hamn. Areal 58 har; tax.-värde 1,365,500
kr, bevillningstax. inkomst 1,730,060 kr (1949).
Brantford [brä’ntfad], stad i prov. Ontario,
Canada, vid Grand River, nära Ontariosjön;
32,000 inv. Tillverkning av jordbruksredskap,
järnvägsmaterial m. m. I B. finnes blindinstitut.
Branting, släkt, härstammande från
regements-skrivaren vid Smålands kav. Göran B. (d. 1694),
vars fem söner blevo stamfäder för var sin
släktgren.
1) Lars Gabriel B., gymnast (1799—1881).
Han antogs vid 17 års ålder av P. H. Ling
såsom biträde vid Gymnastiska centralinstitutet.
Senare blev han även biträdande lärare i
gymnastik och fäktning vid Karlberg. Han studerade
några år anatomi, fysiologi m. m. vid Karolinska
institutet och Serafimerlasarettet. B. utnämndes
1839 på den döende Lings förord till dennes
efterträdare som föreståndare för Gymnastiska
centralinstitutet, vilken befattning han bibehöll
till 1862. Är 1837 fick han prof:s titel. — B:s
livsgärning är egentligen sj
ukgymnasti-kens närmare utveckling. B. framställde ej själv
sin metod i utgivna skrifter; senare ordnade och
utgav Hjalmar Ling ”Delar af L. G. Brantings
efterlemnade handskrifter” (3 bd, 1882—85).
2) A n n a B., f. J ä d e r i n, författarinna (1855
—1950). B. var g. m. 1) 1877—83 löjtnant
Gustaf v. Kræmer (1851—84), 2) 1884—1925 B.3).
Under signaturen René lämnade hon
journa
listiska och vittra bidrag till många periodiska
publikationer. Hennes romaner ”Lena” (1893),
”Sju martyrer” (1894), ”Staden” (1901),
”Valé-rie” (1912) och ”Jungfrun går jägarspår” (1930)
äro utpräglat realistiska nutidsskildringar och ha
sin tyngdpunkt i återgivandet av kvinnors
karaktärer och livsförhållanden. I ”Min långa resa”
(1945) berättar B. minnen om sin andre make,
Hj. B.
3) Karl Hjalmar B., son till B.i),
statsman, publicist, den svenska socialdemokratiens
främste ledare (1860 23/n—1925 W2). Född i
Stockholm, blev han 1877 student. I Uppsala
idkade B. i fem år matematisk-naturvetenskapliga
studier och tjänstgjorde dessemellan samt 1882
—83 som amanuens vid Stockholms
observatori-um. Han slöt sig redan som yngling till tidens
radikala rörelser. Kort efter det han 1881 blivit
myndig, tryggade han, då Stockholms
arbetarinstitut av stadsfullmäktige vägrats anslag,
genom en gåva av 3,000 kr. institutets då hotade
tillvaro. Sin journalistiska bana började han som
extra riksdagsreferent i Stockholms Dagblad
1883, blev 1884 medarbetare i K. P. Arnoldsons
radikala tidning Tiden, vilken han 1885 räddade
från att nedläggas och sedan väsentligen på egen
bekostnad som utgivare 1885—86 redigerade i
samklang med den då i Sverige framväxande
fackligt organiserade arbetarrörelsen. Då Tiden
1886 nedlades, övergick B. som utgivare till den
året förut uppsatta Social-Demokraten, vars
huvudredaktör han sedan var med två avbrott (1892
—96 och 1908—11) fram till 1917. 1908—17
redigerade B. även den socialdemokratiska tidskriften
Tiden. Som ansvarig utgivare av
Socialdemokraten blev B. 1888 för avtryckande av två
artiklar, som ansågos innebära resp, gudsförnekelse och
hädelse, ådömd dels böter, dels 3V2 månaders
fängelse. Han deltog 1889 i stiftandet av
socialdemokratiska arbetarpartiet och blev inom kort
dess oomstritt främste ledare, ehuru han först
1907 formellt övertog ordförandeplatsen i partiets
verkställande utskott. Som tidningsman och
folktalare deltog B. ivrigt i kampen mot
livsmedels-tullarna och för den allmänna rösträtten samt
verkade för en fredlig och emot Norge
tillmötesgående uppgörelse i unionsfrågan; 1895 dömdes
han till böter för ett yttrande i denna riktning
vid en arbetardemonstration, vilket på sina håll
uppfattats som uppmaning till kungamord.
Från 1897 till sin död tillhörde B. som en
av Stockholms representanter A. K., där han
sina första sex riksdagar var den ende
socialdemokraten. Redan från början gjorde han sig
starkt gällande i debatterna, och allteftersom hans
grupp växte, blev han småningom en av
kammarens inflytelserikaste män. Som motionär och
debattör ägnade B. sitt förnämsta intresse åt
sociala samt skatte-, rösträtts- och försvarsfrågor,
varjämte han under senare år i växande
utsträckning sysslade med utrikespolitiska frågor. Han
väckte (tidigast 1898) omfattande motioner i
ar-betarförsäkringsfrågan, påyrkade den graderade
skalans avskaffande vid stadsfullmäktigeval, all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
