- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 3. Bie - Brune /
585-586

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bosporen - Bosquet, Pierre François Joseph - Bosra - Boss - Boss, 1. Lewis - Boss, 2. Benjamin - Bosscha, Johannes - Bosschaert, Ambrosius - Bossche, Balthasar van den - Bosse - Bosse, Abraham - Bosse, Harriet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

585

Bosquet—Bosse

586

från Kimmeriska
Bospor o s, det nuv. Kertj
sundet, som förbinder Azovska
sjön med Svarta havet. Om
B:s historia se Dardanellerna.

Bosquet [båskä’],
Pierre F r an q o i s Joseph,
marskalk av Frankrike (1810
—61). Han tjänstgjorde från
1834 i Algeriet och deltog
med stor utmärkelse i
striderna mot kabylerna 1851.
Under Krimkriget bidrog han
väsentligt till segern vid
Alma 1854, och i slaget vid
Inkerman lyckades han
genom sitt ingripande rädda
engelska armén från
nederlag och förbyta detta till
seger. Svårt sårad i sept.
1855 vid Sevastopol, måste
han återvända till Frankrike
före krigets slut. 1856 blev
han marskalk.

Bosra, eg. ”fästning”,
ruinstad i Syrien omkr. 120
km s. s. ö. om Damaskus, vid foten av Djebel
Hauran. B. var sedan långt tillbaka i forntiden
den naturliga huvudstaden för det område, som
motsvarar nuv. landskapet Hauran, men förföll
småningom, tills staden upprättades på nytt av
romerske kejsaren Trajanus. Omkr. 250 e. Kr.
blev B. biskopssäte och sedermera säte för
ärkebiskopen av Arabien. Ännu under medeltiden var
B. en viktig fästning och marknadsplats, men
jordbävningar och turkarnas dåliga styrelse
vållade sedermera dess förfall.

Boss [bås]. 1) (Möjl. av holl. baas, förman),
urspr. nordamerikansk benämning på ledaren av
ett partis valagitationer; husbonde, förman. —
2) De vid sädens tröskning söndersmulade
halmdelarna.

Boss [bås]. 1) Lewis B., amerikansk
astronom (1846—1912), sedan 1876 direktor för
Dud-leyobservatoriet i Albany (New York). B. ledde
omfattande observationsarbeten och
undersökningar över stjärnornas orter. Utgav bl. a.
”Preli-minary general catalogue of 6,188 stars for the
epoch 1900” (1910). Han upptäckte den s. k.
Taurusströmmen.

2) Benjamin B., den föreg:s son, astronom
(f. 1880), sedan 1912 chef för
Dudleyobservato-riet i Albany. B., som särsk. sysslat med
bestämningen av stjärnornas positioner och egenrörelse,
har utvidgat faderns ”Preliminary general
catalogue”. Den ”nya Bosskatalogen”, utg. 1936—37,
ger positioner och egenrörelser för 33,342
stjärnor.

Bosscha [bå’sa], Johannes, holländsk
fysiker (1831—1911), lärare vid militärakademien
i Breda 1860, lärare vid polyteknikum i Delft
1872 och dess direktör 1878. De mest kända
bland B:s vetenskapliga avhandlingar handla om
ljudets fortplantningshastighet, om kvicksilvers
utvidgning genom värme och om en metod att

Bosporen strax n. om Istanbul.

mäta elektromotoriska krafter samt om
elektro-lys och galvanisk polarisation. Hans viktigaste
arbete, om dubbeltelegrafering (1855), faller inom
teknikens område.

Bosschaert [bå’s^:art], Ambrosius,
holländsk blomstermålare (f. på 1500-talet, d. 1645),
verksam i Middelburg. Lärjunge av Jan Brueghel
d. ä. och grundläggare av det holländska
blomstermåleriet; representerad i Nationalmuseum.

Bossche [bå’sa], Balthasar van den,
flamländsk målare (1681—1715), verksam i
Ant-werpen. Historie-, genre- och porträttmålare. Två
tavlor i Nationalmuseum äro utförda i hans art.

Bosse [bås], fr., buckla, knöl; ett runt och
fritt format föremål. En skulptur säges vara
utförd en ronde bosse el. f u 11 r u n d, när
figuren är fristående samt plastiskt behandlad på
alla sidor, i motsats till en relief. —
Bosse-1 é r a, utföra drivning i metall, bosselage,
drivet arbete; b o s s e r a, skissera ett plastiskt
utkast till skulptur i någon mjuk massa (lera,
vax, plastelina).

Bosse [bås], Abraham, fransk
koppar-stickare (1602—76). Han utförde omkr. 1,500
gravyrer, till största delen efter egna
teckningar ; utom boktitlar och illustrationer graverade
han serier kulturhistoriskt intressanta
genrebilder ur tidens dagliga liv.

Bosse [-å-], Harriet Sofie, skådespelerska
(f. 1878 19/2). B., som är dotter till en tysk och
en danska, är f. i Oslo, avlade 1897
sånglärarexamen vid Musikkonservatoriet i Stockholm
och debuterade 1899 på Dramatiska teatern som
Loyse i ”Gringoire”, engagerades och slog
samma säsong sitt första stora slag med Anna i
”Första fiolen”. B., som 1901—04 var g. m.
August Strindberg, stannade vid Dramat, teatern
till 1905 och spelade där bl. a. Damen i ”Till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffc/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free