Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blindanstalter - Historik - Blindarkad - Blindbotten - Blindbroms - Blindering - Blindflygning el. instrumentflygning - Blindfläns - Blindfönster - Blindhet - Blindhetsersättning - Blindhetsstatistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
Blindar kad—Blindhetsstatistik
228
ran av blinda barn. Instituten äro nästan alltid
internat.
Historik. Den äldsta anstalten med syfte att
taga särskild vård om blinda är ”Höpital des
Quinze-Vingts” i Paris, grundlagd 1260 av
Ludvig den helige för soldater, som blivit blinda
under hans första korståg, men denna hade
uteslutande karaktären av en försörjningsinrättning.
1785 grundade V. Haüy med understöd av
”Société philanthropique” den äldsta
undervisningsanstalten för blinda, det ännu bestående
”Institut national des jeunes aveugles” i Paris.
Under en utrikesresa inrättade Haüy i
Petersburg en blindskola och förstod att intressera en
ung lärare vid univ. i Berlin, Zeune, för
blindundervisning. Zeune grundade 1806 en blindskola i
Berlin, numera flyttad till förstaden Steglitz, och
den blev moderskolan till en mängd institut. I
Liverpool och Edinburgh upprättades redan på
1790-talet hantverksskolor för blinda. 1808
upprättades det kejserliga
”Blindenerziehungsinsti-tut” i Wien. Till de äldsta inrättningarna av
detta slag höra också blindanstalterna i
Amsterdam (1808), Dresden, Zürich (1809), Bryssel
(1819) och Barcelona (1820). Det första
amerikanska institutet ordnades 1832 i Boston.
Blindarkäd, se Arkad.
Blindbotten kallas i ett bjälklag mellan tvenne
våningar ett underlag av bräder, som uppbär
fyllningen (av torvströ el. dyl.).
Blindbroms, se Bromsar.
Blindéring kallas dels täckta rum, från vilka
eld kan avgivas och som sålunda äro försvarbara,
dels det skydd för markörerna, som anordnas
strax framför svängtavlorna å skjutbanorna.
Blindflygning el. instrumentflygning,
ett flygplans framförande, då föraren icke genom
yttre sikt kan bedöma flygplanets läge. B.
kommer till användning under mörker, i moln och
dimma. B. har nått stor fulländning genom
införande av automatisk styrning, autopilot, i
större, flermotoriga flygplan. Ett viktigt komnlement
till blindflygningsutrustningen är radiopejling och
radiofyrar. Uteslutande blindflygningsinstrument
äro girindikator, gyrohorisont och variometrar.
Till utrustningen höra dessutom
anflygningsin-strument, flygplansur, kursgyro, höj dmätare och
hastighetsmätare. B. fordrar hos föraren
mycken träning, som till en början utföres under
kontroll. Föraren övertäckes därvid med en huv,
som hindrar yttre utsikt, medan en annan förare
med fri utsikt kontrollerar flygningen genom
parallellkopplade roderorgan, s. k.
dubbelkommando.
Blindfläns, ett på en rörlednings öppna ända
fastsatt lock, som avstänger ledningen, tills den
skall tagas i bruk.
Blindfönster, en grund nisch, vars omfattning
är anordnad i likhet med ett verkligt fönster och
vars fond stundom imiterar ett sådant. — Även
ett fönster, vars inre smyg utfylles av vägg,
kallas b.
Blindhet, oförmåga att se el. uppfatta ljus.
I strängt vetenskaplig mening är den blind, som
ej är mäktig av någon objektiv ljusförnimmelse.
Men i det praktiska livet kallas den blind, som
ej längre har led- el. gångsyn, d. v. s. saknar
förmåga att räkna fingrar på en meter. Detta
mått av syn fordras nämligen i regel för
orientering på obekanta platser.
Blindhetsersättning. Den, som saknar
synförmåga el. vars synförmåga, sedan
ljusbrytningsfel rättats, är så nedsatt, att han saknar ledsyn,
är berättigad till b., numera kallad b 1 i n d t i 1
1-1 ä g g, med 700 kr. pr år. Undantagna äro bl. a.
de, som ej fyllt 16 år, de, som blivit blinda efter
fyllda 60 år, och de, vilkas ekonomiska ställning
är sådan, att b. rimligen ej bör till dem utgå.
Blindhetsstatistik. Kännedom om blindhetens
geografiska utbredning grundar sig huvudsaki.
på folkräkningar. Följande tabell visar antalet
dubbelsidigt blinda på 10,000 inv., den s. k.
blindkvoten, i några europeiska och
utomeuropeiska länder.
Ar [-Blindkvot-] {+Blind- kvot+}
Egvpten .... 1927 77
Island Lettland .... 1930 1920 34,1 22,5
Turkiet 19-7 19,8
Estland .... 1934 l8,2
19^3 1920 15,5 12,3
Brasilien
Mexico 1930 11,4
Grekland .... 1921 10,5
Portugal .... 1930 9,2
Bulgarien 1926 8.2
Frankrike .... 1926 8,2
Ungern ........ 1930 7,8
Chile .......... 1921 7,8
Norge ......... 1930 7,7
Ryssland .... 1926 7,5
Canada ........ 1931 7,2
Finland ........ 1934 7,1
Polen .......... 1921 6,5
Australien .... 1921 5,3
Nederlinderna 1920 5,6
Tyskland .... 1921 5,3
U.S.A........ 1930 5,2
Danmark .... 1921 4,6
I jämförelse med dessa siffror torde
blindkvoten för Sverige för 1930 vara 5. Här anförda
siffror kunna ej utan vidare jämföras med
varandra. Dels härstamma de från olika år, dels ha
de ej alla vunnits med samma noggrannhet el.
efter samma synpunkter.
Blindheten är sällan medfödd utan i de flesta
fall förvärvad. Den är sällsynt i barnaåren och
ökas från åldersklass till åldersklass. Ökningen
sker långsamt i åldersklasserna under 50—55 år,
därefter allt snabbare.
För Sveriges del ter sig blindkvoten under
åren 1840—1930 på följande sätt:
[-Blindkvot-]
{+Blind-
kvot+}
År
1840.................. 8,09
1850.................. 8,45
1860 ................. 8,19
1870.................. 8,0»
1880.................. 8,15
1890............... 8,25
1900 .............. 6,64
1910.............. 6,18
1920............... 5,23
1930............... 9,79
Antalet blinda har sedan lång tid tillbaka
ständigt minskat som följd av de smittosamma
sjukdomarnas avtagande, allt fler ögonläkare
och ögonpolikliniker samt sociala
välfärdsanordningar. Att blindkvoten 1930 visar ökning
— det totala antalet blinda 1920 var 3,090 och
1930 6,014 — beror på att tidigare endast ett
fåtal ålderdomsblinda voro medtagna. Det har
visat sig, att antalet av dem som blivit blinda
efter 60 år utgör nästan hälften av hela antalet
blinda. Stora olikheter, vad beträffar
utbredningen, finnas mellan de olika landsändarna. Sålunda
ha Stockholms stad och län, Malmöhus län samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
