- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 3. Bie - Brune /
89-90

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Birkagården - Birkamynt el. hedebymynt - Birkarlar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

89

Birkamynt—Birkarlar

90

Flygbild över Björköns n. v. del. I förgrunden t. h. Borgen, t. v. därom Svarta jorden. Stadsvallen följer
skogsranden.

från stat, kommun och församling samt gåvor av
enskilda personer. — B:s folkhögskola
upprättades 1916 i samverkan med Arbetarnas
bildningsförbunds lokalavd. för Stockholm; den är
statsunderstödd sedan 1919. Den arbetar på en
dagavd., anordnad som vanlig folkhögskola, samt
en aftonavd., omfattande kurser i språk m. fl.
ämnen. I första hand vänder sig skolan till
kvinnor och män ur arbetarklassen.

Birkamynt el. h e d e b y m y n t, de äldsta i
Norden präglade mynten. De äldsta b. äro
barbariska efterbildningar av Karl den stores i
Dorestad slagna denarer. Till dem ansluta sig
andra typer, vilkas bilder delvis påminna om
bildstensmotiv. Man har funnit omkr. 65 b.,
därav på Björkö 30. B:s präglingstid torde
ligga mellan mitten av 800- och mitten av 900-

Birkamynt funna i gravar på Björkö.

talet. Man menar numera, att präglingen av de
äldsta typerna skett i Hedeby och av de andra,
mera nordiskt betonade i Birka.

Birkarlar kallades de västerbottniska
storbönder, som hade privilegium på handeln med
lapparna. De omtalas i skrift första gången 1328,
nämligen i en överenskommelse, bl. a. om
handeln bland lapparna, mellan hälsingar och
Birchar-laboa (i samma handling även kallade Birkarla
och Birkarlabod). Av ett bekräftelsebrev från
1358 på denna överenskommelse framgår, att
äldre privilegier än de av 1328 funnits, och
sannolikt torde deras privilegium på handeln bland
lapparna sträcka sig ytterligare flera århundraden
tillbaka i tiden. Namnet b. har från 1600-talet
ofta satts i förbindelse med Birkkala socken i
Finland; man har i senare forskning också
härlett namnet från handelsplatsen Birkö vid Torne
älvs mynning (”Birkö-karl”, besökare av denna
handelsplats) el. direkt från fsv. birk, som då
förmodats betyda handel. Ur b:s handel
utvecklade sig efter hand en rättighet att upptaga skatt
av lapparna, vilken rättighet också erkändes av
kronan, som för den upptog en bestämd avgift
(i pälsverk) av b. På 1400-talet omtalas b., vilka
”ägde” lappar. Lapparna ägdes och skiftades
som annan egendom, så att b:s rättigheter ej
voro territoriellt begränsade. Småningom började
kronan hålla efter b. Gustav Vasa klagar över
att ”de rike b.” köpte upp all spannmål och
sedan utprånglade den bland bönderna till
dy

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffc/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free