Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Betsel - Betsileo - Betsimisaraka - Betsjuanaland - Betsjuaner (bechuaner) - Betsjukdomar - Betsman - Betsnitsel - Betsocker, Betsockertillverkning - Bettelmaskin (bertelmaskin) - Betterton, Thomas - Bettex, Frédéric - Bettla - Bettna - Betto, Bernardino di - Betto Bardo, Donato di - Bet-trötthet - Betul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
885
Betsileo—Betul
886
tryckpunkter göras smalare, utövande ett
skarpare tryck på lanerna. En större tungfrihet,
d. v. s. böjning av munstycket, skärper
likaledes stångens verkan. I motsats härtill blir
stångens verkan lindrigare, ju kortare
under-skänklarna äro, ju tjockare tryckpunkterna och
ju mindre tungfriheten. Stångbettet bör icke
ligga så högt i hästens mun, att det dragés upp
i mungipan, men ej heller så lågt, att det
berör framtänderna. Stångens bredd bör likaledes
avpassas efter hästens mun. Kindkedjan bör vara
så avpassad, att sidoskänklarna vid dragning i
tyglarna stanna i ungefär 450 vinkel mot
hästens käke och varken falla igenom till rät
vinkel el. stanna i sidostyckenas förlängning.
Betsileo, en med hova närbesläktad men ej
så rasren folkstam i den bergiga centrala delen
av Madagaskar på c:a 1 mill. individer, s. om
hovaerna.
Betsimisaraka, en av de tre huvudstammarna
(de andra äro hova och betsileo) av
indonesiskt-malajiskt urspr. på Madagaskar.
Betsjuänaland, se Bechuanaland.
Betsjuäner (bechuäner), den centrala
gruppen bland Sydafrikas bantufolk och hörande
till kafferfolken i vidsträcktare bemärkelse. De
innehade fordom hela området mellan
Oranje-floden och Sambesi, v. om de egentliga kaffrerna,
men ha undanträngts av hottentotter och suluer.
Folket delas i en östlig grupp, till vilken höra
basuto, makololo m. fl., samt en västlig, inom
vilken särsk. de till Kalahariöknen undanträngda
ba-kalahari äro starkt uppblandade med
hotten-tottelement och på grund av sin låga ståndpunkt
ofta förblandas med buschmännen. B. äro mindre
krigiska än suluerna; deras huvudnäringar äro
jordbruk och boskapsskötsel. Totemism, ankult
och trolldom behärska b:s andliga liv.
Betsjukdomar. Den odlade betan kan
angripas av ett flertal sjukdomar, bland vilka följ,
hos oss äga största betydelsen.
Betbrand, rotbrand, angriper den
späda groddplantans första blad samt stam- och
rotanlag, vilka svartna och skrumpna, så att
plantan oftast faller omkull. De plantor, som
överleva angreppet, hämmas i sin utveckling och få
nedsatt sockerhalt. Flera svampar, framför allt
Pythium baryanum och Phoma betae, framkalla
betbrand.
Hj ärtröta framkallas av borbrist och kan
förebyggas genom tillförsel av borax el. borsyra
till jorden. Sjukdomen visar sig i att
bladrosetten hos den något äldre plantan förstöres med
början från centrum, varpå angreppet utbreder
sig nedåt roten, som till större el. mindre del
svartnar och torkar.
Betmögel, som förorsakas av Peronospora
Schachtii, angriper bladen, vilka i början bli
krusiga med tillbakarullade kanter, senare
uppsvällda och på undersidan överdragna med ett grått
mögellager; de dö i förtid.
Betrost (Uromyces betae) utvecklar på
betans blad tre rostgenerationer: först skålrost på
gula bladfläckar, därefter sommarsporer i
sprid
da, bruna hopar och till sist mörkare hopar med
vintersporer. Medelst de sistnämnda övervintrar
svampen.
Mosaiksjuka yttrar sig i att bladen
förete en mosaikartad växling mellan gulaktiga och
normalt färgade partier och förorsakar hos
fröbetor ofta stark nedsättning av fröskörden.
Mosaiksjuka är en virussjukdom.
Be’tsman, dets. som be sman (se d. o.).
Betsnitsel, se Sockertillverkning.
Betsocker, Betsockertillverkning, se
Socker och Sockertillverkning.
Bettelmaskin (b e r t e 1 m.a skin) användes
inom bleckvarutillverkningen för att vid
framställning av t. ex. plåtkärl på plåtmanteln utvika
en kant, s. k. b e 11 e 1, vid vilken bottnen
genom falsning fastsättes.
Betterton [be’totn], Thomas, engelsk
skådespelare (1635—1710). Urspr. bokhandlare och
bokförläggare, gick B. 1660 till Drury
Lanetea-tern och tillhörde därpå de av William och Ch.
Davenant ledda scenerna; var senare tidtals
verksam som teaterledare. B. var restaurationstidens
förnämste tragiker och karaktär sskådespelare med
representativa roller både från Shakespeare och
yngre repertoar (i yngre år var Hamlet hans
glansroll). Han var den förste teoretikern bland
sitt lands skådespelare och betydande även som
sceninstruktör.
Be’ttex, F r é d é r i c, schweizisk apologet
(1837—1915). Som apologet företräder B.
kristendomen i en avfattning, som den erhöll på en
tid, då naturvetenskaplig och historisk kritik ännu
voro obekanta; han invecklar sig i onödiga
svårigheter genom att söka försvara det kyrkliga
dogmat i st. f. kristendomen själv. Flera av B:s
skrifter ha dock upplevat talrika uppl. Till sv.
översatta äro bl. a.: ”Bibeln Guds ord” (1906),
”Undret” (1907), ”Det första bladet i bibeln”
(4:e uppl. 1919).
Bettla, dets. som tigga. Subst.: B e 111 e r i.
Bettna, socken i s. Södermanland mellan
Långhalsen och Yngaren; Oppunda härad,
Södermanlands län; 68,29 km2, 1,423 inv. (1950). I mitten
bergs- och skogsmarker med småkuperad terräng
å ömse sidor. Yngarens stränder och den i
Yngaren belägna Åkerön utmärka sig för stor
omväxling och naturskönhet. En stor del av jorden
tillhör större egendomar: Åkerö, Broby m. fl.
2,900 har åker. Fornlämningarna äro talrika.
På Visberget i ö. ligger en bygdeborg. Kyrkan
av gråsten är från 1400-talet. B. utgör med
Vrena och Halla ett pastorat i Strängnäs stift,
Oppunda ö. kontrakt; bildar tills, m. socknarna
Blacksta, Forssa, Husby-Oppunda, Vadsbro och
Vrena storkommunen Bettna; 240,08 km2, 4,205
inv. (1950).
Be’tto, Bernardino di, umbrisk målare,
se Pinturicchio.
Be’tto Ba’rdi, Donato di, florentinsk
bildhuggare, se Donatello.
Bet-trötthet, se Bet-ål.
Betul, stad i Centralprovinserna, Främre
In
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
