Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bern (Schweiz) - Historia - Bernadotte, släkt - Bernadotte, 1. Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
799
Bernadotte
800
den lagstiftande församlingen, men för alla nya
lagar och större utgifter kräves avgörande genom
referendum. B. såsom politisk enhet har ägt
bestånd sedan 1218. I Edsförbundet inträdde det
1353, erövrade 1415 Aargau och 1536 Pays de
Vaud men inskränktes till sin nuv. omfattning
efter omvälvningarna under franska revolutionen.
2) Stad i v. Schweiz, huvudstad i Schweiziska
edsförbundet och B.i), inom det tysktalande
Schweiz; 130,000 inv. B. ligger på högplatån
mellan Jura och Alperna vid floden Aar, med
sin huvuddel på en av floden omfluten högterrass
och däromkring nyare stadsdelar, förbundna med
huvuddelen genom ett flertal broar. Det har fri
utsikt över alpkedjan i s. ö. och, från närmaste
höjder, över Jurabergen i n. v. och är en
naturlig medelpunkt för landet. B. omgives av en
kuperad och delvis skogig men väl uppodlad
slätt, för vars produkter det är den naturliga
marknaden. B. har bevarat mycket av sin
ålderdomliga karaktär men dock följt med den
moderna utvecklingen samt har betydande industri
(vävnader, metallvaror), är en viktig
järnvägsknut och genom Lötschbergbanan till Rhönedalen
och Simplon genomfartsort på resor från
Nordvästeuropa till Milano. Dessutom främlings- och
turistort, univ.-stad och säte för ett antal
internationella byråer. Schweiz’ förbundsregering och
förbundsrepresentation ha här sitt säte, och även
andra gemensamma militära och civila
institutioner (myntverk, topografisk anstalt,
nationalbib-liotek m. m.) äro förlagda hit. Därtill kommer
B :s historiska ställning som det forna
Edsförbundets mäktigaste stad. Schweiziska
edsförbundets huvudstad blev B. 1848.
Stadens kärna är den gamla staden på terrassen
ovan Aars krökning, och även den yttre
stadsbilden har här sin samlingspunkt genom den högt
stigande, ärevördiga domkyrkan (Münster; byggd
1421—1598) och förbundsbyggnaden (Parlament,
Altes och Neues Bundesrathaus), bägge i högt
läge och fritt åt alpsidan. Genom stadens inre går
bakom dem huvudpulsådern från Nydeckbron i ö.
till järnvägsstationen och Bubenbergplatz i v., en
märklig gatuled med växlande namn
(Gerechtig-keitsgasse, Kramgasse, Marktgasse, Spitalgasse),
följd, liksom övriga stadens huvudgator, på
bägge sidor av husens arkader. Renässansen lever
här kvar i de fria, djärva och pittoreska
brunns-kolonnema med statyer (Simson, Rättvisan,
Säck-pipblåsaren m. fl.). Det imponerande ”tidtornet”
(Zeitglockenturm) är urspr. stadens äldsta v. port.
En annan samfärdsled, korsande den förra,
förbinder Kornhausbrücke i n. förbi teatern och det
forna stadsmagasinet (Kornhaus) med
Kirchen-feldbron i s. till Kirchenfeldstaden. I den gamla
staden ligger rådhuset (från 1400-talet), nu
kantonal regeringens säte. Sevärdheter från modern
tid äro framför allt de djärvt lagda huvudbroarna
över Aar. Björnen är staden B :s symbol och
återfinnes överallt, på brunnar, minnesmärken och
som emblem, och en särskild björngrop hålles på
stadens bekostnad på högra flodsidan tätt intill
Nydeckbron. — B :s univ. upprättades 1834. B.
har ett flertal museer (historiskt, naturhistoriskt,
konstmuseum, alpmuseum). De i B. verksamma
internationella byråerna äro:
telegrafförvaltningarnas, världspostföreningens och
Bernkonventio-nens.
Historia. Bern anlades 1191 av Berthold V av
Zähringen och uppges ha fått sitt namn efter
markgrevskapet Verona (Bern), som innehades
av zähringarna. B. blev fri riksstad 1218, ingick
1353 i Edsförbundet och omfattade slutligen efter
erövringen av Aargau (från Österrike) och Pays
de Vaud Vs av Schweiz. Sedan Zwinglis
reformation fått fast fot där, 1528, stod B. jämte Zürich
i spetsen för det protestantiska Schweiz. Vid
denna tid stadgade sig B :s strängt aristokratiska
författning. De erövrade områdena intogo
ställning av underlydande under staden B. Franska
revolutionen medförde författningens störtande,
och B. inträdde i Helvetiska republiken 1798.
Aargau och Vaud frånskildes som särskilda
kantoner och erkändes som sådana även av
Wien-kongressen 1815. Den då delvis återupprättade
aristokratiska författningen ersattes redan 1831
med en liberal. B :s författning har sedan alltmer
demokratiserats och är grundad på allmän
rösträtt, referendum m. m.
Bernadotte [-då’t], en släkt från det lilla
pyreneiska berglandet Béarn. Den har vunnit
världsrykte genom marskalk Jean B., furste av
Ponte Corvo och slutligen svensk konung under
namnet Karl XIV Johan. Släkten fortlever
i två grenar, av vilka den äldre stammar från en
äldre bror till Karl Johans farfar och ännu lever
under borgerliga förhållanden i släktens gamla
hemland. Den yngre grenen har delat sig på två
linjer: en, som härstammar från Karl Johans
äldre bror, baron Jean B., samt en annan, som
härstammar från Karl XIV Johan och utgör den
nuvarande svenska konungaätten. Släkten hette
urspr. de Poey (deu P o u e y), och namnet B.
skall ha tillkommit genom att en släktmedlem,
Jouandot deu Pouey, 1615 gifte sig med Germaine
de Bernadotte, så kallad som ägarinna till en
fastighet i Pau med namnet B.
Karl Johans föräldrar voro advokaten i Pau
Henri B. (1711—80) och Jeanne Saint
Jean (1728—1809). Av Karl Johans fem syskon
uppnådde två mogen ålder: systern Maria
(1759—95, ogift) och den äldre brodern Jean
(1754—1813) ; han var uppkallad efter
evangelis-ten Johannes, medan den yngre brodern fått sitt
namn (Jean Baptiste) efter Johannes döparen.
Jean B. blev genom sin yngre broders bemedling
utnämnd till ett slags domänintendent i Béarn;
1810 upphöjdes han till baron. Hans ende son,
baron Oscar B., fick av sin farbror, då ännu
fransk marskalk, donationsbrev på slottet och
godset Louvie (nära Pau).
5 medl. av den kungliga svenska dynastien ha
efter inkonstitutionella giftermål förlorat
ställningen som arvfurstar och av den då regerande
konungen tillåtits återupptaga släktnamnet.
1) Oscar Carl August B., prins (f. 1859
15/n), andre son till konung Oskar II och
drottning Sofia. Han avstod vid sitt giftermål 15
mars 1888 (i Bornemouth i England) med hov-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
