Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belgien - Historia - Belgier - Belgiojoso, Cristina - Belgiska hästen - Belgiska Kongo - Belgiska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
587 Belgier—Belgiska litteraturen 588
flygvapnet och satte sig redan ii maj i
besittning av n. hörnpelaren i Maas-försvaret, Eben
Emael. Maas-linjen upprevs norrifrån och
bakifrån, Ardenner-spärren genombröts likaledes.
Belgiska armén måste gå tillbaka till
Scheldelin-jen, och sedan tyskarna genom sin framstöt genom
n. Frankrike isolerat de brittiska och belgiska
arméerna i B., kapitulerade konung Leopold i
spetsen för den belgiska armén den 28 maj och
gav sig själv i tysk fångenskap. Han fick under
bevakning vistas på slottet Laeken; i okt. 1940
besökte han Hitler i Berchtesgaden för att söka
utverka viss lindring i behandlingen av det
ockuperade B. I motsats till konungen tog B:s
regering säte i London och proklamerade därifrån
krigets fortsättande. Den belgiska befolkningen
fick lida svårt under den tyska ockupationen, och
motståndet hårdnade efter hand. B:s befrielse
kunde ske utan större och förödande strider.
Den 2 sept. 1944 överskredo Eisenhowers
allierade arméer B:s s. v. gräns, inryckte i Bryssel
3 sept. och i Antwerpen följ. dag. Efter en vecka
voro tyskarna praktiskt taget utdrivna ur B.
Dessförinnan hade de fört kung Leopold i
fångenskap till Tyskland. Det i sept. sammanträdande
parlamentet valde Leopolds bror Charles till
riksföreståndare. Stark oro rådde emellertid i
landet. Särsk. vållade avväpningen av
motståndsmännen svårigheter. Pierlot lyckades visserligen
genomföra denna, men hans parlamentariska
ställning var försvagad, och i febr. 1945
efterträddes han av socialisten van Acker. I dennes
regering sutto representanter för de tre stora
partierna samman med kommunister. Kung Leopolds
befrielse efter Tysklands sammanbrott i maj
1945 framkallade en konstitutionell kris.
Flertalet katoliker ville tillmötesgå kung Leopolds
önskan att återkomma, men från de andra
partiernas sida riktades skarp kritik mot kungen
för hans uppträdande under kriget. Bl. a.
klandrades han för besöket hos Hitler. Man ville nu
ha kronprins Baudouin utropad till kung med
prins Charles som förmyndare. Redan i maj
uppfordrade socialisterna Leopold att abdikera, och
van Acker besökte honom flera gånger i Salzburg
för att förmå honom till abdikation. Då detta
misslyckades, antog parlamentet en lag, enl.
vilken Leopold kunde få återvända endast med dess
samtycke; som protest häremot lämnade de
kungatrogna katolska ministrarna regeringen.
Nyvalen i febr. 1946 blevo en framgång för
katolikerna, och van Acker måste avgå, men han
återkom i april som ministerpresident för ett kabinett
av socialister, liberaler och kommunister. Samma
grupper stödde även den följande regeringen
Huysmans (från mars 1946). Denna efterträddes
i mars 1947 av en regering Spaak, som
representerade både det katolska partiet, numera kallat
det kristligt-sociala, och socialisterna. Efter
nyval i juni 1949 trädde en regering av
kristligt-sociala och liberaler till under ledning av
katoliken Eyskens. Det bestämdes nu, att frågan om
kung Leopold skulle avgöras genom
folkomröstning. Denna, som ägde rum den 12 mars 1950,
gav några procents övervikt för Leopolds
åter
kallande. Denne återvände till Bryssel i juli
1950, men på gr. av det motstånd han rönte,
bl. a. i form av allmänt strejkhot och oroligheter,
såg han sig nödsakad att överlåta de kungl.
befogenheterna på kronprins Baudouin, som den 11
aug. avlade eden som regent.
Belgier. 1) En av de tre keltiska
huvudstammarna i Gallien på Caesars tid. De innehade n.
delen av detta land mellan nedre Rhen, Seine,
Marne och havet. Enl. Caesar skulle de ha
invandrat österifrån över Rhen. — Bland de många
belgiska stammarna märkas bellovaker, remer
och suessioner. Caesar kuvade 57 f. Kr. de
belgiska folken i Gallien, men ett häftigt uppror
54—53 f. Kr. hotade förstöra romarnas
nygrundade välde där, och 52 f. Kr. deltogo belgiska
stammar i Vercingetorix’ uppror men kuvades
åter 51 f. Kr. Efter Caesars död kommo de av
b. bebodda områdena att bilda en särskild
provins, Belgica.
2) Invånarna i nuv. konungariket Belgien.
Belgiojoso [beld?åjå’så], C ristina,
furstinna, född markisinna T r i v u 1 z i o, italiensk
författarinna och patriot (1808—71). Hon
fördes av ett brinnande intresse för Italiens
frihet in i politiken. Efter 1830 års revolution
begav hon sig till Paris, där hennes salong
blev en samlingsplats för litterära och
konstnärliga berömdheter och för landsflyktiga italienare.
Hon återvände 1848 till Milano, som rest sig
mot österrikarna, och utrustade på egen
bekostnad en skara frivilliga. Senare arbetade hon
träget på att främja Cavours enhetsplaner.
Belgiska hästen, i Sverige vanligen kallad
ardennerhästen, är en tyngre arbetshäst,
150—170 cm, med djup och bred, väl sluten bål,
kort men oftast något sänkt rygg, långt och brett
stupande och muskulöst, s. k. kluvet kors och
grova men dock tämligen torra ben med
välfor-made, ehuru ofta något för höga hovar och goda
rörelser. Färgen är olika: fux, brun och
stickel-hårig övervägande.
På 1870-talet infördes ardennerhästen i
Sverige. Genom sträng utgallring och
tillvaratagande av det bästa svenskfödda avelsmaterialet har
en svensk ardennertyp uppkommit, som i flera
hänseenden och på ett för svenska förhållanden
förmånligt sätt skiljer sig från den i Belgien
förekommande. Man har även tillgodosett skilda
jordbruksbygders olikartade behov genom
uppdragandet av en större, tyngre och en mindre,
rörligare typ. Ardenneraveln står kvantitativt
och kanske även kvalitativt främst i Skaraborgs
län (framstående stuterier: Faleberg, Blomberg,
Bjärtorp m. fl.); därnäst till omfattningen
komma Malmöhus län (stuterier: Brosjödal, Assmåsa,
Nöbbelövs boställe m. fl.) och Hallands län. —
1923 bildades Avelsföreningen för
svenska ardennerhästen.
Belgiska Kongo, se Kongo.
Belgiska litteraturen. Delat i en
fransktalande och en flamskspråkig del, har Belgien en
litteratur på vartdera språket. Den belgiska
litteraturen på franska var vid 1800-talets ingång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
