Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belgien - Undervisning - Tidningspress - Jordbruk, boskapsskötsel och skogsbruk - Bergsbruk och industri - Handel och sjöfart - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
579
Belgien
580
adultes). Den högre undervisningen meddelas dels
i mellanskolor och dels i kungl. atenéer och
”collèges” (kommunala och patronerade).
Folkskollärare och lärare i mellanskolor utbildas i
seminarier (écoles normales). Det finnes fyra
univ.: Gent, Liége, Bryssel och Louvain, de
två förstnämnda statsuniversitet. Univ. i Gent är
numera flamländskt, de andra ha franskt
under-visningsspråk. Dessutom finnas talrika högre
anstalter för fackutbildning, av staten understödda
handelshögsk., lantbruks- och veterinärinst.,
tekniska högsk., en kungl. konstakademi i
Antwer-pen, musikkonservatorium, militär- och
navigationsskolor. Utmärkande för det belgiska
undervisningsväsendet är, att vid sidan av de statliga
undervisningsanstalterna finns ett mycket stort
antal privata skolor, vilka vanl. stå under katolsk
ledning.
Tidningspress. B. fick sina första tidningar i
början på i6oo-talet med den i Antwerpen av
A. Verhoeven utgivna Nieuwe Tijdinghen och
Gazette van Antwerpen; något senare fingo
Bryg-ge, Bryssel och Gent var sin tidning. På
1700-talet var Linguets Annales Politiques en av
Bryssels märkligaste politiska tidningar. En kort tid
före revolutionen 1830 var Le National ryktbar.
1830 uppsattes den officiella tidningen Moniteur
Beige. Mest känd i utlandet var den liberala
tidningen Indépendence Beige (1831). Bland de
f. n. mera betydande belgiska tidn. märkas de
konservativa La libre Belgique, La nation beige, De
nieuwe Standaard och La métropole, de liberala
La cité nouvelle, La dernière heure, La Flandre
libérale, Het laatste nieuws och La Meuse, de
socialdemokratiska Le peuple, Vooruit och
Volks-gazet samt den kommunistiska Le drapeau rouge.
Den politiskt neutrala tidn. Le soir är B: s största.
Jordbruk, boskapsskötsel och skogsbruk. Ehuru
B. är ett av Europas stora industriländer, har det
tillika bevarat sin ställning som framstående
jordbruksland. Av landets areal äro ung.
2/s under odling. Produktionen omfattar utom
säd framför allt vitbetor, potatis och foderbetor
samt industriväxter: lin (Flandern), cikoria,
humle och tobak. Av sädesslagen upptar havre
den största arealen, 174,000 har 1949, medan
vetet upptar 153,000 har. Trädgårdsodlingen får
allt större betydelse: blomsterodling (Gent),
vindruvor under glas (Bryssel), blomkål (Leuven),
äpplen, päron. — Boskapsskötseln
producerar utmärkta hästraser. Av nötkreaturen märkas
en mindre ardennerras och en tyngre flandrisk
ras, som står nära den holländska. Kaninaveln
är högt utvecklad. — Skogen upptager i8°/o
av arealen; häri äro dock inräknade betydande
vidder av låg- el. buskskog i Ardennerna, och
B. kan självt endast täcka en ringa del av sitt
virkesbehov.
Bergsbruk och industri. B. är fattigt på
mi-neraliska tillgångar, med undantag av kol, och
inför järnmalm (från Luxemburg, Frankrike) och
zinkmalm för järn- och zinkindustri. Brytningen
av kol uppgick 1949 till nära 28 mill. ton. Nya
omfattande kollager i prov. Limburg ha tagits
i bruk. I avseende på den indüstriella produktio-
Stenbrott i Lessines, Belgien.
nens omfattning och värde intager B. ett
huvudrum bland Europas stater. Vävnadsindustrien,
särsk. linneindustrien, har urgammal hemvist i
Flandern, där Gent är huvudsäte för linne- och
bomullsspinnerier jämte bomullsväverier, Courtrai
berömt för lärftberedning. Ylleindustrien har
koncentrerats till Verviers med omnejd. I
samband med textilindustrien står en högt utvecklad
spetstillverkning och mattillverkning. B:s främsta
industri är järn- och ståltillverkning och därav
beroende industrier: främst mekanisk
verkstadsindustri, maskin-, lokomotiv-, vagn- och
automo-bilfabrikation m. m., huvudsaki. koncentrerade
inom koldistrikten (Charleroi, Liége). Liége är
sedan gammalt säte för en högt utvecklad
vapentillverkning. Den betydande glasindustrien
(taf-felglas, spegelglas; Charleroi) hämtar så gott
som hela sitt material inom landet.
Zinkindustrien intager en betydande plats inom
världs-produktionen. Av betydelse äro ytterligare
tegelindustrien, kemiska industrier (soda), bryggerier,
tillverkning av konstsilke, diamantsliperier
(Antwerpen) samt stenhuggerierna.
Handel och sjöfart. B:s handel går till stor
del över Antwerpen och omfattar, utom
transi-tering i stor skala för europeiska och
utomeuropeiska länder, export av industriartiklar,
import av säd (vete, majs) samt råmaterial till
industrien. Importens värde uppgick 1949 till över
81 milliarder frcs, exportens till över 79
milliarder.
Sjöfarten är föga utvecklad, och den
storartade handeln på Antwerpen går förnämligast
med utländska fartyg. — Fisket har sin
huvudhamn i Ostende.
Kommunikationer. B:s kommunikationsväsen
står utomordentligt högt. Järnvägarnas
sammanlagda längd uppgår till c:a 10,300 km; även
landsvägsnätet är oerhört väl utvecklat. B:s
flodnät (2,200 km) är till stor del segelbart, och
kanaler sammanbinda Scheldes tillflöden med
varandra och med huvudfloden, Schelde med Maas
och med havet. Några av inlandsstäderna ha
genom djupkanaler förvandlats till sjö fartsstäder,
Brygge genom Zeebryggekanalen, likaså Gent
och Bryssel. En stor del av transiteringen genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
